Trojkan vill ha ännu mer åtstramning i Grekland

Den som tror att den ekonomiska krisen i Grekland är över misstar sig. Det var i augusti förra året som den grekiska regeringen kapitulerade för Trojkans (Internationella valutafonden, Europeiska centralbanken och EU-kommissionen) åtstramningskrav i utbyte mot ytterligare ett lånepaket på 86 miljarder euro. Det allra mesta av dessa pengar skall användas för att betala räntor till Trojkan, europeiska banker och privata långivare samt till återkapitalisering av grekiska banker på gränsen till obestånd.

Grekland har i praktiken blivit ett protektorat till Trojkan, vars representanter i svarta kostymer övervakar alla beslut som tas av det valda grekiska parlamentet och valda lokala församlingar. Sedan i höstas har Trojkan, särskilt IMF, skärpt sitt grepp om Grekland både politiskt och ekonomiskt för att försäkra sig om fortsatta skuldbetalningar oavsett de tuffa villkoren för åtstramningarna.

Nyligen 2 april publicerade Wikileaks utskrifter från en hemlig telefonkonferens som IMF-direktörer genomförde 19 mars. Av dessa utskrifter framgår att IMFs direktörer oroas över att den grekiska regeringen är alltför saktfärdig för att genomföra lånepakets åtstramningskrav. IMF vill ha ännu mera åtstramning. Av utskrifterna framgår att IMF absolut inte vill ha några skuldlättnader inom de närmaste två åren, vilket EU-kommissionen har antytt att den skulle kunna tänka sig.

I uppgörelsen från förra augusti förband sig Tsiprasregeringen att genomföra åtstramningar så att ett budgetöverskott på 3,5 procent skulle uppnås. Detta skulle ske genom sänkta pensioner, lönesänkningar, skattehöjningar och utförsäljning av allmän egendom. Men IMFs senaste prognos är att för 2016 blir budgetunderskottet minus 1,5 procent istället för ett överskott på 3,5 procent.

Telefonkonferensen visar också att IMF oroar sig över att Greklands nästa skuldbetalning på bl.a. 3 miljarder euro till ECB i juli i år kanske inte blir av om Storbritannien den 23 juni röstar för Brexit. IMF fruktar att om Storbritannien röstar för att lämna EU och Grekland inte kan betala av räntor på sin skuld att Grekland i en Grexit också lämnar EU. IMF-direktörerna vill därför ha så mycket åtstramning som möjligt före 23 juni. IMF vill att skattebasen skall breddas, vilket betyder att den grekiska regeringen skall höja beskattningen av för låginkomst- och medelklasshushåll istället för att höja skatten för de rika hushållen. IMF vill också att pensionerna skall sänkas ännu mera.

Läckan om telefonkonferensen orsakade förbittring i Grekland och tvingade IMF till en förklarande presskonferens 15 april. Premiärminister Alexis Tsipras konstaterade då att Grekland redan genomförde ”en ambitiös reformering av inkomstskatten och en grundläggande omläggning av pensionssystemet”, som beräknades öka BNP med 1 procent för inkomstskatten och mer än 1,5 procent i nedskärningen av pensionerna till 2018. Tsipras ifrågasatte också varför skattesystemet skulle göras mindre progressivt och varför de rika skulle beviljas skattelättnader genom att bredda skattebasen.

IMFs aggressiva politik har lett till slitningar i Tsiprasregeringen, och det rapporteras nu att den kanske fått nog inte vill fortsätta att regera till vilket pris som helst. Finansministern Euklidis Tsakalotos har i ett öppet brev till Tsipras föreslagit att regeringen skall avgå för att inte ytterligare förnedras av Trojkan och EU-ledarna. Utöver nya IMF-krav har Tsiprasregeringen inte fått gehör för någon form av skuldavskrivning. Samtidigt uttalade sig EUs ekonomikommissionär Pierre Mosovici Svenska Dagbladet 20 april att han är ”absolut säker” att det blir ingen Grexit och att han vill inte höra det ordet.

Jan-Erik Gustafsson