EU-parlamentet röstade ja till finansiering av Europeiska försvarsfonden

EU-parlamentet röstade dagen före långfredagen ja till en lagstiftningsresolution (P8_TA-PROV(2019)0430), som gör det möjligt för EU-kommissionen att fortsätta förberedelser för den Europeiska försvarsfonden (EDF). I kommissionens förslag till långtidsbudget är 13 miljarder euro preliminärt upptaget för detta nya utgiftsområde, som alltså ska finansieras med EU-avgiften, det vill säga EU-medborgarnas skattepengar.

Fonden ska enligt resolutionen ”främja en konkurrenskraftig, innovativ och effektiv europeisk försvarsindustri i hela unionen och utanför den, och därmed stödja skapandet av en mer integrerad försvarsmarknad i Europa och främja spridningen på den inre marknaden av europeiska försvarsprodukter och europeisk försvarsteknik”. Det var EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker som lanserade försvarsfonden 2016.

I debatten framförde Zdzislaw Krasnodebski från Polens styrande högerparti Lag och rättvisa och EU-kommissionären Elzbieta Bienkowska att försvarsfonden är ett komplement till NATO. När Joao Ferreira från Portugals kommunistparti sade att parlamentet ”måste bekämpa driften mot militarism inom Europeiska unionen”, påstod Kransodebski  att fonden inte handlade om ”militarisering av EU” utan snarare om ”att stödja vapenforskning och utveckling”. En fransk ledamot från det Republikanska partiet menade att kritiker av fonden är ”pacifister som försöker skada framtiden för vår industri och säkerheten för våra medborgare”. Som om pacifism är dåligt och militarism är bra!

Lagstiftningsresolutionen röstades igenom med 328 för, 231 emot och 19 som avstod. Av svenska EU-parlamentariker röstade närvarande moderater och socialdemokrater (Jytte Guteland ej närvarande) ja till resolutionen liksom Fredrik Federley och Jasenko Selimovic. Övriga röstade emot resolutionen förutom Linnea Engström som ej var närvarande.

Europeiska försvarsfonden fick ja i Sveriges riksdags EU-nämnd 2017. Därefter röstade utan offentlig debatt EU-nämnden och riksdagen för att ansluta sig till nästa steg i EUs militarisering, det strukturerade försvarssamarbetet Pesco.

Genom omröstningen har EU-parlamentarikerna avhänt sig möjligheten att lägga veto för projekt som ska finansieras av försvarsfonden, och det blir svårare att få insyn i verksamheten nu när EU:s ”fredsprojekt” alltmer blir ett krigsprojekt.

EU-kommissionens avgående ordförande Jean Claude Juncker säger att EU ska ha embryot till en egen armé till 2025. Folkrörelsen Nej till EU har tidigare i ett öppet brev till riksdagsledamöterna krävt att Sverige går ur Pesco. Det räcker med att Sverige i enlighet med Lissabonfördraget meddelar Europeiska rådet och EU-kommissionen att Sverige inte längre vill vara en del av Pesco-avtalet.

Text: Jan-Erik Gustafsson