nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 


EU-parlamentet röstade igenom Ceta-avtalet

2017-01-15

Ceta är ett handelsavtal och har därmed ett uppenbart syfte: att förbättra handeln mellan dess parter. Detta bland annat genom att ta bort tariffer som tullar och skatter och komma överens om gemensamma riktlinjer för näringsidkande.

I grunden är intentionerna goda. En fruktbar handel kan göra underverk för det ekonomiska välmåendet hos länder. Men Ceta är, som kritiker under en längre tid påpekat, inget klassiskt frihandelsavtal.

I en nyligen publicerad rapport konstateras det att Ceta skiljer sig från den vanliga strukturen i frihandelsavtal. Detta genom att man inte bara fokuserar på tullar och skatter – utan även subventioner, riktlinjer kring godkännande av varor, standarder och kontrollkrav med mera. Avtalets essentiella del är dess skydd för investerare och samarbetet kring hur avtalsländer ska reglera.

Skyddet för investerare är det som rönt flest protester. Där ingår en mekanism, generellt känd som direktörsdomstol, som ger storbolag möjligheten att stämma Sverige i ett särskilt domstolsväsende om nya lagstiftningsinitiativ hotar deras vinster. Mekanismen går under namnet Investment Court System, ICS, och är helt klart en förbättring om man jämför med avtalets föregångare. Men grundproblematiken är densamma. Det gör att länder inte kan lagstifta utan rädsla för stämningsförfaranden.

Ceta innehåller även fler tveksamheter. Bland annat görs det svårt att ångra privatiseringar inom särskilda sektorer. Om en framtida regering väljer att förbjuda vinster i välfärden bryter detta potentiellt mot avtalets artiklar om expropriation och rättvis och skälig behandling. Detta gör att samhällsutvecklingen leder mot ett håll där privatiseringar låses fast.

Demokratin är inte ett handelshinder och svenska standarder för miljöskydd, folkhälsa och arbetsrätt får aldrig rivas upp för handelns skull. Handeln är inte ett ändamål i sig, utan ett instrument för att nå standarderna ovan. Inom Ceta är logiken omvänd. Det är djupt oroande att se hur EU:s marknadsliberaler har ändrat prioriteringarna för utveckling.

Men det är inte över. För att Ceta ska bli verklighet måste det gå igenom en jobbig ratificeringsprocess, vilket innebär ett godkännande med politikspråk, där ett enskilt medlemsland kan stoppa det. För att tydliggöra: om ett enda land väljer att inte godkänna avtalet kommer det att rivas.

Tidigare hamnade Valloniens delstatsregering i Belgien i rampljuset för att de hotade att rösta nej till Ceta. Även om dessa hot drogs tillbaka efter förhandlingar belyser de en fundamental akilleshäl hos Ceta: om en faller, då faller alla.

Kritiken mot avtalet går hand i hand med kunskapen om den. I EU:s Eurobarometer kan man se att stödet för systeravtalet TTIP sjönk samtidigt som kännedomen ökade statistiskt. Så framöver, när protesterna mot Ceta växer till folkrörelsenivåer blir det svårt för Europas regeringar att ignorera deras rop. Detta säger oss att om EU:s medborgare lär sig mer om avtalet – då kommer det att falla.

Fria tidningen 2017-02-15