Irlands väljare röstade förra sommaren nej till Nicefördraget. Men makthavarna i Dublin och Bryssel vägrade acceptera resultatet. En ny folkomröstning anställdes den 19 oktober. Och nu röstade majoriteten som makthavarna krävde. Nicefördraget godkändes med knappt 63 procent mot drygt 37 procent.

In i det sista var många irländare osäkra på hur de skulle rösta. Påståendet om att ett nej till Nicefördraget skulle stoppa EU:s planerade utvidgning med tio länder i Östeuropa och Medelhavet verkar ha varit avgörande.

Ja-sidan har stötts av i stort sett hela det irländska maktetablissemanget; alla större politiska partier, arbetsgivarnas och lantbrukarnas organisationer, fackföreningsrörelsen samt den katolska kyrkan har bedrivit en intensiv och påkostad propagandakampanj för att det irländska folket denna gången skulle rösta ja till Nicefördraget.

- Resultatet är inte förvånande, säger den svenske EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt (v).

- Hela EU har satt en oerhörd press på irländarna och gjort det till en omröstning om utvidgningen, vilket det inte var.

Jonas Sjöstedt påpekar det allvarliga i att man inte accepterar ett nej utan pressar folket att säga ja.

- På så sätt är resultatet ett bakslag för demokratin inom EU, säger han.

De gröna, Sinn Fein och små socialistiska partier samt fredsgrupper har stött ett nej.

Patricia McKenna, som sitter i EU-parlamentet för De gröna och som var en av ledarna för nej-sidan, säger att hon är besviken även om resultatet var väntat.

- Ja-sidan spelade på människors skuldkänslor när det gällde utvidgningen. Men ingen var emot utvidgningen och den hade skett även med ett irländskt nej, säger hon.

Med ja-sidan seger i Irland har ett påstått hinder för EU:s fortsatt utvidgning undanröjts. Men ännu återstår många politiska problem att lösa. Bland annat måste EU-ledarna enas om hur stort jordbruks- och regionalstöd kandidatländerna ska erbjudas. Det är de verkliga hindren för EU:s geografiska förstorande.

GÖSTA TORSTENSSON