Demokrati
Det viktigaste argumentet mot EU-medlemskap var att demokratin skulle stryka på foten. Många beslut skulle föras över från riksdagen till Bryssel. Ja-sidan hävdade att vi hade vetorätt inom många väsentliga områden.

Sedan Sverige gick med i EU 1995 har vetorätten försvunnit mer och mer. Den nya konstitutionen som Göran Persson och andra statsöverhuvuden undertecknade nyligen innebär att majoritetsbeslut ska gälla som princip. De fem största länderna kan tillsammans vinna eventuella omröstningar och kommer i praktiken att styra utvecklingen. 

Riksdagen har undersökt hur många propositioner som är direkta beställningsverk från Bryssel, dvs EU har tagit beslut som innebär att riksdagen måste ändra lagar eller införa nya. Man konstaterar att mer än en tredjedel av regeringens propositioner kommer från beslut i EU. Andelen ökar dessutom. Det visade sig också att riksdagen inte alls var informerad om frågorna när de var aktuella. När de kom på riksdagens bord fanns ingen möjlighet till påverkan. Riksdagen blir ett transportkompani.

I riksdagen debatterades 1994 en socialdemokratisk motion om att svensk grundlag inte ska underordnas EU:s lagar. Riksdagen hävdade att svensk grundlag gällde framför EU:s lagar. Nu har man skrivit in i den nya konstitutionen att EU:s lagar går före alla nationella lagar, inklusive grundlagar.  

Neutralitet
Den svenska neutralitetspolitiken var starkt förankrad hos medborgarna. Det visste politikerna och lovade inför folkomröstningen 1994 att vi skulle kunna behålla neutraliteten även som EU-medlem. Pierre Schori m fl talade om dubbla garantier genom vetorätten.

Vi på nej-sidan hävdade att ett land inte kan vara med i en politisk union och anses trovärdig som neutral stat i händelse av krig.

Nu kan vi se resultatet. EU håller successivt på att stärka sina militära resurser för att kunna delta internationellt som på samma sätt som USA. Ett gemensamt försvar är under uppbyggnad. EU ska ha elva stridsgrupper som kan gripa in ute i världen. Sverige lägger om sitt försvar för att kunna delta. 

Likaså är svensk vapenindustri en viktig del i samordningen av produktion av krigsmateriel. Den tidigare restriktiva hållningen vad gäller export av krigsmateriel håller på att försvinna.

Sverige har förlorat sin röst i FN. Nu ska EU tala med en röst. Sverige kan t ex inte längre solidarisera sig med tredje världen eller kritisera kärnvapen. En undersökning som gjorts på Göteborgs universitet visar att Sverige har ändrat sitt sätt att rösta i FN:s generalförsamling sedan EU-inträdet. 

Det var inte för att gå med i en militär stormakt som svenskarna röstade ja 1994.

Alkohol och droger
För tio år sedan lovade ja-sidan att Sverige skulle kunna ha kvar sin restriktiva alkoholpolitik efter inträdet i EU. Nu påstår de som då förhandlade med EU att de inte förstod att övergångsreglerna bara var övergångsregler. Häpnadsväckande måste man säga. Enda undantaget man lyckades få till stånd gällde snuset.

Alla kan idag se effekterna av EU-medlemskapet vad gäller alkoholpolitiken. Nu föreslås att skatten ska sänkas med 40 procent. Systembolagets chef Anitra Steen säger att alkoholskatten inte längre kan användas för att minska alkoholförsäljningen. Det är inte konstigt när svenskar åker till Tyskland och Danmark för att handla eftersom de kan föra in nästan hur mycket sprit som helst. Tala om havererad alkoholpolitik.

Även andra droger kommer i större mängder in över våra gränser. I Göteborg har under den här tioårsperioden t ex heroinet blivit ett allvarligt samhällsproblem.

Självrannsakan
Johan Flanke skriver i en krönika i Göteborgs-Posten att nej-sidan borde rannsaka sina argument inför folkomröstningen 1994. Det har vi gjort och våra uppfattningar för tio år sedan har tyvärr inte alls kommit på skam, utan vi konstaterar sorgset att utvecklingen inom EU och konsekvenserna för Sverige har i allt väsentligt följt den väg vi förutspådde. Vi ser hur ett Europas förenta stater håller på att ta form.

Det vore på sin plats att Ja-sidan såg över alla de garantier och utfästelser som gjordes 1994.

Folkomröstning om den nya konstitutionen
Den nya konstitutionen för EU arbetades fram av ett konvent bestående av 83 procent män. Presidiet, som hade en orimligt stor makt, bestod av tre äldre män som ordförande och vice ordföranden, med stöd av ytterligare nio konventsledamöter, varav en enda kvinna. De som skrev under konstitutionen nyligen var 24 män och en kvinna. 

Europas framtid kan inte huvudsakligen bestämmas av män. Kvinnorna måste också få en chans att säga sitt. Därför är det självklart att de, liksom hela svenska folket, får en chans att sätta sig in i den nya konstitutionen och ta ställning i en folkomröstning.

Ianthe Holmberg                      Ingela Mårtensson
Vänsterpartiet                         Nej till EU

Artikeln publicerad i GP 13/11 2004

Tillbaka eller Startsidan