Polens
premiärminister har avgått
Dagen efter Polens inträde i EU avgick landets premiärminister
Leszek Miller. Nu får Marek Belka det svåra uppdraget att rädda
regeringen.
Redan i slutet
av mars, mitt under EU-toppmötet i Bryssel, meddelade Leszek
Miller att han skulle avgå den 2 maj. Hans ställning blev ohållbar
efter att 20 parlamentsledamöter lämnat Demokratiska vänsteralliansen
(SLD) för att bilda ett nytt socialdemokratiskt parti.
Det folkliga
missnöjet håller på att smula sönder den styrande vänsteralliansen
SLD som i valet 2001 fick 41 procent av rösterna men nu rasat
ned till fyra procent i opinionsmätningarna.
Enligt uppgift
tänker den nye premiärministern Belka behålla sju av Millers
ministrar, bland dem försvarsminister Jerzy Szmajdzinski,
utrikesminister Wlodzimierz Cimoszewicz och ekonomiminister
Jerzy Hausner.
Bland de nya märks
ledaren för partiet Arbetarunionen, Izabella Jarguga-Nowacka,
som väntas bli utnämnd till vice premiärminister. Hennes
parti har 15 platser i parlamentet.
Marek Belka har
två veckor på sig att utlysa en förtroendeomröstning i
parlamentet. Får inte regeringen stöd av minst 230 av de 460
ledamöterna måste president Aleksander Kwasniewski låta
regeringsuppdraget gå vidare.
Marek Belka
vill regera i ett år för att hinna ta sig an de frågor han
anser är mest brådskande för Polen som nu EU-medlem. Men
flera oppositionspartier vill ha nyval i höst och har hotat att
rösta emot den nya regeringen, om inte Belka lovar att avgå
efter sex månader. Ordinarie val måste hållas senast hösten
2005.
Under EU-toppmötet
i Bryssel den 12-13 december förra året vägrade Polen att ge
efter i sitt motstånd mot framtidskonventets förslag till ny
EU-grundlag. De nuvarande 25 EU-länderna hade samlats för att
komma överens om hur makten ska fördelas i EU:s nya grundlag,
eller konstitution.
EU-tungviktarna
Frankrike och Tyskland driver förslaget att 50 procent av
medlemsländerna och 60 procent av den sammanlagda befolkningen
ska stå bakom ett beslut med kvalificerad majoritet i EU:s
beslutande ministerråd. Det skulle öka inflytandet för framför
allt Tyskland, som med sina drygt 80 miljoner invånare har EU:s
största befolkning.
Samtidigt
kullkastar förslaget det så kallade Nicefördraget som trädde
i kraft 1 februari förra året, där Polens och Spaniens röststyrka
i princip likställs med folkrikare länder som Tyskland,
Frankrike, Storbritannien och Italien.
Leszek Millers
hårdnackade vägran att kompromissa bort inflytande var en
anledning till att EU:s grundlagsförhandling bröt samman i
december. Miller, som hyllades som en hjälte vid hemkomsten
till Warszawa, anklagades av andra vid toppmötet i december för
att ha satt nationella intressen före ”Europas”.
Tillsammans med Spaniens José Maria Aznar utgjorde Leszek
Miller ”den nationella egoismens vägrarfront” enligt Rolf
Gustavsson, Svenska Dagbladets EU-propagandist i Bryssel.
Det är dock lätt
att förstå Millers situation. En folkomröstning hade sagt ja
till det polska medlemskapet enligt Nicefördragets regler. Det
skulle vara svårt att komma hem och säga att det inte längre
gällde, redan innan Polen ens hunnit bli medlem i EU.
Danuta Hübner,
tidigare Polens Europaminister numera EU-kommissionär, menar
att Polen inte hade något annat val än att förkasta det
fransk-tyska förslaget:
- Vi bad våra
medborgare att rösta om ett medlemskap i unionen i juni. Redan
i december samma år kom förslaget från unionen att ändra den
överenskommelse som låg till grund för folkomröstningen.
EU-toppmötet i
Bryssel den 24-25 mars beslöt att de strandade förhandlingarna
om en ny EU-konstitution ska starta om. En lösning bedöms
ligga inom räckhåll och det irländska ordförandeskapet
hoppas att den kan nås före halvårsskiftet.
Regeringsskiftet
efter valet i Spanien kommer enligt bedömare att underlätta förhandlingarna.
Och från Polen kommer signaler som tyder på att man skulle
kunna tänka sig att acceptera ett irländska kompromissförslag,
förutsatt att det inte börjar gälla förrän tidigast 2015.
Polen och
Spanien har såväl före som efter sammanbrottet i förhandlingarna
vid decembertoppmötet hävdat att man vill behålla röstreglerna
i det nu gällande Nicefördraget. Nu verkar Spanien och Polen nöja
sig med att få ett utökat antal platser i EU-parlamentet i
Strasbourg.
Danuta Hübner
var den polska regeringens representant i framtidskonventet som
skrev förslaget till ny grundlag för EU, och hon tycker nu
efter tillträdet som EU-kommissionär i Bryssel att förslaget
är bra. Bland annat därför det gör EU ”mer demokratiskt”
Men hon tycker inte att det är en bra idé att ordna folkomröstningar
om grundlagen.
- I de flesta
europeiska länder har vi parlamentariska system, inte en
tradition av direkt demokrati, och på sätt och vis
underminerar vi de parlamentariska systemen om vi går förbi
dem genom folkomröstningar.
Polens
president Aleksander Kwasniewski däremot efterlyser en folkomröstning
om den nya EU-författningen, rapporterar polska medier. Syftet
skulle vara att dämpa den inhemska kritiken mot planerna på
kompromiss för att få den omstridda konstitutionen till stånd.
Eftersom vi
hade en folkomröstning om Polens författning och om
EU-medlemskap vore det svårt att inte ha en om EU:s författning,
sade Kwasniewski enligt PAP.
Polen är i särklass
störst bland de nya EU-länderna. Polen har i stort sett lika många
invånare som Spanien och en BNP som inte är mycket mindre än
Sveriges. I Polen går närmare 20 procent av arbetskraften
officiellt utan jobb, och fyra miljoner invånare beräknas leva
under fattigdomsgränsen.
”Inkomstskillnaderna
växer”, konstaterar Världsbanken i en färsk rapport där
fattigdomen i Polen beskrivs som ”kronisk” och där det
heter att gapet mellan stad och landsbygd, mellan välutbildade
och lågutbildade samt mellan män och kvinnor fortsätter att
öka.
I detta
politiskt instabila politiska klimat ska Polen - efter krav från
EU - sanera sina statsfinanser. Enligt den så kallade
Hausnerplanen ska staten spara sammanlagt 54,5 miljarder zloty
2004-2007, varav 34 miljarder består av sänkt stöd till allt
från pensionärer till bönder.
Hausnerplanen
ska upp till beslut i parlamentet den 16 maj. Om inte Marek
Belka vinner den omröstningen lär det bli nyval. Det kan
mycket väl vinnas av den enligt svenska medier
”nationalistiske populistledaren” Andrzej Lepper.
Hans
EU-kritiska parti Samoobrona togs länge inte på större
allvar. Men enligt en rapport i Bryssel kan Samoobrona få hela
17 platser i valet till EU-parlamentet den 13 juni. Liberala PO
skulle komma två med 16 platser.
I en intervju i
den polska upplagan av Business Week förklarar den EU-fientlige
Andrzej Lepper bland annat att han vill stoppa vidare
privatiseringar.”En överlägsen majoritet av transaktionerna
under senare år är olagliga då de privata investerarna inte
fullföljt sina skyldigheter”, säger han. ”Om de uppträder
på det sättet, hur tror de då att regeringen ska känna sig
tvungen att respektera privatiseringsavtal”
Lepper vill därför
stoppa vidare utförsäljningar, bland annat inom energisektorn,
kemisk industri, bank och försäkring.
Bland hans övriga
krav finns:
* Devalering av
zlotyn med 20 procent för att hjälpa upp polsk export.
* Reglerad
inflattion på 7-9 procent om året mot dagens 1,9-2 procent.
* Använda
valutareserven till at stimulera tillväxten.
* Betala en
minimiersättning på cirka 750 kronor i månaden till de
arbetslösa.
* Granska de
privata förmögenheter som skapats sedan 1989, inklusive de
rikaste affärsmännens.
Faller
regeringen Belka och Andrzej Lepper vinner nyvalet öppnar sig
ett mardrömsscenario för dem som vill ha en ny EU-grundlag.
Det lär då bli omöjligt att undvika en ny folkomröstning
också i Polen.
Polens
medborgare sa i en folkomröstning förra året med stor
majoritet ja till EU. Men nu utbreder sig en EU-skepsis och skälet
är att landet, innan man ens tagit plats i EU, ska tvingas ge
upp en del av den makt man förhandlat sig till i Nicefördraget.
Det polska
parlamentet röstade strax före decembertoppmötet med förkrossande
majoritet för en deklaration som gick ut på att Leszek Miller
skulle stå på sig i röstviktsfrågan.
Warszawas populäre
borgmästare Lech Kaczynski gjorde samtidigt klart att väljarna
inte skulle acceptera en ”degradering av Polen”.
Den som ens
diskuterar ett minskat inflytande för Polen gör sig skyldig
till landsförräderi, dundrade Kaczyntski i en intervju
GÖSTA
TORSTENSSON
2004-05-03
Tillbaka eller Startsidan
|