Polens premiärminister har avgått
Dagen efter Polens inträde i EU avgick landets premiärminister Leszek Miller. Nu får Marek Belka det svåra uppdraget att rädda regeringen.

Redan i slutet av mars, mitt under EU-toppmötet i Bryssel, meddelade Leszek Miller att han skulle avgå den 2 maj. Hans ställning blev ohållbar efter att 20 parlamentsledamöter lämnat Demokratiska vänsteralliansen (SLD) för att bilda ett nytt socialdemokratiskt parti.

Det folkliga missnöjet håller på att smula sönder den styrande vänsteralliansen SLD som i valet 2001 fick 41 procent av rösterna men nu rasat ned till fyra procent i opinionsmätningarna.

Enligt uppgift tänker den nye premiärministern Belka behålla sju av Millers ministrar, bland dem försvarsminister Jerzy Szmajdzinski, utrikesminister Wlodzimierz Cimoszewicz och ekonomiminister Jerzy Hausner.

Bland de nya märks ledaren för partiet Arbetarunionen, Izabella Jarguga-Nowacka, som väntas bli utnämnd till vice premiärminister. Hennes parti har 15 platser i parlamentet.

Marek Belka har två veckor på sig att utlysa en förtroendeomröstning i parlamentet. Får inte regeringen stöd av minst 230 av de 460 ledamöterna måste president Aleksander Kwasniewski låta regeringsuppdraget gå vidare.

Marek Belka vill regera i ett år för att hinna ta sig an de frågor han anser är mest brådskande för Polen som nu EU-medlem. Men flera oppositionspartier vill ha nyval i höst och har hotat att rösta emot den nya regeringen, om inte Belka lovar att avgå efter sex månader. Ordinarie val måste hållas senast hösten 2005.

Under EU-toppmötet i Bryssel den 12-13 december förra året vägrade Polen att ge efter i sitt motstånd mot framtidskonventets förslag till ny EU-grundlag. De nuvarande 25 EU-länderna hade samlats för att komma överens om hur makten ska fördelas i EU:s nya grundlag, eller konstitution.

EU-tungviktarna Frankrike och Tyskland driver förslaget att 50 procent av medlemsländerna och 60 procent av den sammanlagda befolkningen ska stå bakom ett beslut med kvalificerad majoritet i EU:s beslutande ministerråd. Det skulle öka inflytandet för framför allt Tyskland, som med sina drygt 80 miljoner invånare har EU:s största befolkning.

Samtidigt kullkastar förslaget det så kallade Nicefördraget som trädde i kraft 1 februari förra året, där Polens och Spaniens röststyrka i princip likställs med folkrikare länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Italien.

Leszek Millers hårdnackade vägran att kompromissa bort inflytande var en anledning till att EU:s grundlagsförhandling bröt samman i december. Miller, som hyllades som en hjälte vid hemkomsten till Warszawa, anklagades av andra vid toppmötet i december för att ha satt nationella intressen före ”Europas”. Tillsammans med Spaniens José Maria Aznar utgjorde Leszek Miller ”den nationella egoismens vägrarfront” enligt Rolf Gustavsson, Svenska Dagbladets EU-propagandist i Bryssel.

Det är dock lätt att förstå Millers situation. En folkomröstning hade sagt ja till det polska medlemskapet enligt Nicefördragets regler. Det skulle vara svårt att komma hem och säga att det inte längre gällde, redan innan Polen ens hunnit bli medlem i EU.

Danuta Hübner, tidigare Polens Europaminister numera EU-kommissionär, menar att Polen inte hade något annat val än att förkasta det fransk-tyska förslaget:

- Vi bad våra medborgare att rösta om ett medlemskap i unionen i juni. Redan i december samma år kom förslaget från unionen att ändra den överenskommelse som låg till grund för folkomröstningen.

EU-toppmötet i Bryssel den 24-25 mars beslöt att de strandade förhandlingarna om en ny EU-konstitution ska starta om. En lösning bedöms ligga inom räckhåll och det irländska ordförandeskapet hoppas att den kan nås före halvårsskiftet.

Regeringsskiftet efter valet i Spanien kommer enligt bedömare att underlätta förhandlingarna. Och från Polen kommer signaler som tyder på att man skulle kunna tänka sig att acceptera ett irländska kompromissförslag, förutsatt att det inte börjar gälla förrän tidigast 2015.

Polen och Spanien har såväl före som efter sammanbrottet i förhandlingarna vid decembertoppmötet hävdat att man vill behålla röstreglerna i det nu gällande Nicefördraget. Nu verkar Spanien och Polen nöja sig med att få ett utökat antal platser i EU-parlamentet i Strasbourg.

Danuta Hübner var den polska regeringens representant i framtidskonventet som skrev förslaget till ny grundlag för EU, och hon tycker nu efter tillträdet som EU-kommissionär i Bryssel att förslaget är bra. Bland annat därför det gör EU ”mer demokratiskt” Men hon tycker inte att det är en bra idé att ordna folkomröstningar om grundlagen.

- I de flesta europeiska länder har vi parlamentariska system, inte en tradition av direkt demokrati, och på sätt och vis underminerar vi de parlamentariska systemen om vi går förbi dem genom folkomröstningar.

Polens president Aleksander Kwasniewski däremot efterlyser en folkomröstning om den nya EU-författningen, rapporterar polska medier. Syftet skulle vara att dämpa den inhemska kritiken mot planerna på kompromiss för att få den omstridda konstitutionen till stånd.

Eftersom vi hade en folkomröstning om Polens författning och om EU-medlemskap vore det svårt att inte ha en om EU:s författning, sade Kwasniewski enligt PAP.

Polen är i särklass störst bland de nya EU-länderna. Polen har i stort sett lika många invånare som Spanien och en BNP som inte är mycket mindre än Sveriges. I Polen går närmare 20 procent av arbetskraften officiellt utan jobb, och fyra miljoner invånare beräknas leva under fattigdomsgränsen.

”Inkomstskillnaderna växer”, konstaterar Världsbanken i en färsk rapport där fattigdomen i Polen beskrivs som ”kronisk” och där det heter att gapet mellan stad och landsbygd, mellan välutbildade och lågutbildade samt mellan män och kvinnor fortsätter att öka.

I detta politiskt instabila politiska klimat ska Polen - efter krav från EU - sanera sina statsfinanser. Enligt den så kallade Hausnerplanen ska staten spara sammanlagt 54,5 miljarder zloty 2004-2007, varav 34 miljarder består av sänkt stöd till allt från pensionärer till bönder.

Hausnerplanen ska upp till beslut i parlamentet den 16 maj. Om inte Marek Belka vinner den omröstningen lär det bli nyval. Det kan mycket väl vinnas av den enligt svenska medier ”nationalistiske populistledaren” Andrzej Lepper.

Hans EU-kritiska parti Samoobrona togs länge inte på större allvar. Men enligt en rapport i Bryssel kan Samoobrona få hela 17 platser i valet till EU-parlamentet den 13 juni. Liberala PO skulle komma två med 16 platser.

I en intervju i den polska upplagan av Business Week förklarar den EU-fientlige Andrzej Lepper bland annat att han vill stoppa vidare privatiseringar.”En överlägsen majoritet av transaktionerna under senare år är olagliga då de privata investerarna inte fullföljt sina skyldigheter”, säger han. ”Om de uppträder på det sättet, hur tror de då att regeringen ska känna sig tvungen att respektera privatiseringsavtal”

Lepper vill därför stoppa vidare utförsäljningar, bland annat inom energisektorn, kemisk industri, bank och försäkring.

Bland hans övriga krav finns:

* Devalering av zlotyn med 20 procent för att hjälpa upp polsk export.

* Reglerad inflattion på 7-9 procent om året mot dagens 1,9-2 procent.

* Använda valutareserven till at stimulera tillväxten.

* Betala en minimiersättning på cirka 750 kronor i månaden till de arbetslösa.

* Granska de privata förmögenheter som skapats sedan 1989, inklusive de rikaste affärsmännens.

Faller regeringen Belka och Andrzej Lepper vinner nyvalet öppnar sig ett mardrömsscenario för dem som vill ha en ny EU-grundlag. Det lär då bli omöjligt att undvika en ny folkomröstning också i Polen.

Polens medborgare sa i en folkomröstning förra året med stor majoritet ja till EU. Men nu utbreder sig en EU-skepsis och skälet är att landet, innan man ens tagit plats i EU, ska tvingas ge upp en del av den makt man förhandlat sig till i Nicefördraget.

Det polska parlamentet röstade strax före decembertoppmötet med förkrossande majoritet för en deklaration som gick ut på att Leszek Miller skulle stå på sig i röstviktsfrågan.

Warszawas populäre borgmästare Lech Kaczynski gjorde samtidigt klart att väljarna inte skulle acceptera en ”degradering av Polen”.

Den som ens diskuterar ett minskat inflytande för Polen gör sig skyldig till landsförräderi, dundrade Kaczyntski i en intervju

GÖSTA TORSTENSSON

2004-05-03
 

Tillbaka eller Startsidan