EU-krafttag
mot terrorism
EU:s stats- och
regeringschefer antog vid toppmötet i Bryssel en politisk
deklaration om kampen mot terrorism med anledning av
bombattentaten i Madrid den 11 mars.
Deklarationen
tar sin utgångspunkt i artikeln om solidaritet som finns i förslaget
till EU-konstitution (artikel I-42). EU-länderna förbinder sig
att hjälpa varandra med ”alla tillgängliga instrument”,
inklusive militära, vid en terroristattack.
Vidare uppmanar
stats- och regeringscheferna sig själva att skyndsamt förverkliga
den handlingsplan för terroristbekämpning som de antog för två
och ett halvt år sedan (22 september 2001).
För att påskynda
tillämpningen sätter man nu upp nya precisa tidtabeller för
en serie rambeslut som släpar efter och som nu ska träda
ikraft senast under innevarande år.
Samtidigt föreslås
nya åtgärder, som insamling av data från teletrafik och förstärkt
utbyte av information mellan underrättelsetjänsterna. En enhet
för samordning av underrättelsetjänst föreslås. Kontakter
mellan polis i olika medlemsstater ska underlättas. Gemensamma
regler för när polis får förfölja brottslingar in i ett
annat EU-land ska övervägas.
En särskild tjänst
ska inrättas i EU:s ministerråd för att koordinera insatserna
mot terrorismen. Till denna post utnämnde toppmötet den
liberale holländske politikern Gijs de Vrijs, som under de
senaste fyra åren varit statssekreterare i inrikesministeriet
och som dessförinnan var liberalernas gruppledare i
EU-parlamentet.
EU:s
utriketalesman, Javier Solana, fick i uppdrag att till nästa
toppmöte i juni ta fram en plan över vad som behöver åtgärdas
för att öka unionens beredskap.
Det handlar om
åtgärder som stärkt gränskontroll, säkrare visum och pass,
och förbättrat skydd för våra transportsystem, förklarade
Bertie Ahern.
Flera människorättsorganisationer
har varnat för att unionen nu inför åtgärder som tidigare
varit förbehållna personer som misstänks för brott, bland
annat krav på fingeravtryck och avbildning av personens ögoniris
i visumhandlingar och pass.
Andra kritiker
varnar för terrordåden i Madrid kommer att tas som intäkt för
att snabbt vidareutveckla polissamarbetet och samarbetet mellan
underrättelsetjänster och åklagare inom EU. Det som hägrar
är europeiska motsvarigheter till FBI och CIA.
GÖSTA
TORSTENSSON 2004-03-28
Tillbaka eller
Startsidan
|