Lissabonfördraget stöter på motstånd i flera EU-länder
När den
franske presidenten Nicolas Sarkozy nu tagit över EU:s
ordförandeskap överskuggas den planerade agendan av
frågetecknen kring Lissabonfördraget. Det är en
mardrömsstart för Sarkozy som hellre vill fokusera på att
skapa en europeisk invandringspolitik efter fransk modell
och att upprusta EU:s militära kapacitet.
Lissabonfördraget undertecknades av
stats- och regeringscheferna i december i fjol och skulle
enligt planerna träda i kraft den 1 januari nästa år. Men
för att det nya fördraget ska bli verklighet krävs alla de
27 medlemsstaternas godkänner det.
Frankrike
hade hoppats på att leda förhandlingarna om hur
Lissabonfördraget slutligen skulle sjösättas och vilka som
skulle utses till topposterna som EU:s nya president och
utrikesminister. Nu blir det inte så. Den irländska
folkomröstningen satte käppar i hjulet. Istället får Nicolas
Sarkozy rycka ut för att rädda fördraget.
EU:s stats-
och regeringschefer uppmanade i försiktiga ordalag när de
sågs vid toppmötet i midsommarhelgen att processen med att
godkänna Lissabonfördraget bör fortsätta trots irländarna
nej. Hittills har 20 länder ratificerat Lissabonfördraget.
Men nu är
det flera länder som uttrycker sin tveksamhet. Tjeckiens
president Vaclav Klaus har dödförklarat fördraget och Polens
president Lech Kaczynski säger att det inte är någon idé att
skriva under fördraget. Samtidigt meddelar Tysklands
president Horst Köhler att landet inte kommer att fortsätta
med ratificeringsprocessen förrän författningsdomstolen har
prövat om Lissabonfördraget är förenlig med den tyska
grundlagen.
Dagarna
efter folkomröstningen i Irland hyllade den EU-kritiske
presidenten Vaclav Klaus irländarnas nej och dödförklarade
samtidigt Lissabonfördraget.
- Det finns
ingen anledning att fortsätta att ratificera ett dött
dokument, sade Klaus.
Han
trotsade därmed den franske presidenten Nicolas Sarkozys och
tyska förbundskanslern Angela Merkels gemensamma uppmaning
till de länder som ännu inte godkänt fördraget att fortsätta
ratificeringen.
Nicolas
Sarkozy reste omgående till Prag för skyndsamma
överläggningar med premiärministern Mirek Topolanek.
President
Vaclav Klaus och premiärminister Topolanek tillhör
regeringspartiet Civic Demokrat, som förpassat
Lissabonfördraget till den tjeckiska författningsdomstolen
för prövning innan det kan bli tal om någon ratificering.
Och enligt vice premiärministern Alexandr Vondra är det
tveksamt om landets första kammare kommer att rösta ja, även
om författningsdomstolen ger klartecken för fördraget.
Angela
Merkel reste samtidigt till Warszawa för överläggningar
sedan en talesman till den polske presidenten Lech Kaczynski
uttalat tvivel om Lissabonfördraget levde eller var dött.
Vid
EU-toppmötet i Bryssel under midsommarhelgen försökte
Tyskland och Frankrike få med de andra EU-länderna på en
uppmaning till de medlemsländer som ännu inte ratificerat
Lissabonfördraget att göra det så snabbt som möjligt.
Baktanken var att i slutänden ha 26 medlemsländer som har
godkänt fördraget mot ett, vilket skulle sätta press på
Irland
Men
Tjeckien ville inte ha en sådan uppmaning. I Tjeckien finns
nämligen problem i processen. Den tjeckiska senaten väntar
på ett beslut i den tjeckiska författningsdomstolen.
- Om
omröstningen ägde rum i dag skulle jag inte satsa hundra
kronor på utfallet, sade Tjeckiens premiärminister Mirek
Topolanek under Brysseltoppmötet.
På grund av
det tjeckiska motståndet tvingades EU:s stats- och
regeringschefer därför i toppmötets slutsatser nöja sig med
att notera att processen fortsätter i länder som ännu inte
har ratificerat fördraget, samt konstatera att Tjeckien inte
kan avsluta sin ratificeringsprocess förrän landets
författningsdomstol gjort ett positivt uttalande om
Lissabonfördragets förenlighet med den tjeckiska grundlagen.
Efter
EU-toppmötet stöter Lissabonfördraget också på motstånd i
Polen. Den polske presidenten Lech Kaczynski meddelade i en
tidningsintervju den 1 juli att han inte kommer att
underteckna det nya fördraget. Det polska parlamentet,
sejmen, röstade i april med stor majoritet för en
ratificering av Lissabonfördraget men för att beslutet ska
gälla krävs presidentens signatur.
Det är
poänglöst sedan irländarna röstat nej, hävdade Lech
Kaczynski i en intervju med den polska dagstidningen
Dziennik. Han kommer inte under några omständigheter att
underteckna Lissabonfördraget förrän Irland har beslutat vad
de vill göra med sitt folkomröstningsnej.
- Principen
om enhällighet är bindande, sade den polske presidenten, och
tillade att Polen måste beskydda de små EU-länderna.
Men det är
inte bara Polen och Tjeckien som krånglar till det för
Bryssel. Även i Tyskland har det uppstått problem. Den tyske
presidenten Hans Köhler har bara en ceremoniell roll, men
hans signatur krävs för att Tyskland formellt ska ratificera
Lissabonfördraget, som antogs av det tyska parlamentets båda
kamrar i maj. Men den 30 juni meddelade Köhler att inte
skriver under förrän den tyska författningsdomstolen i
Karlsruhe prövat om Lissabonfördraget är förenligt med den
tyska grundlagen.
Bakom detta
ligger två överklaganden från vänsterpartiet Die Linke och
Peter Gauweiler, parlamentsledamot för kristdemokratiska
CSU. De menar att Lissabonfördraget försvagar tyska folkets
demokratiska rättigheter. Enligt Die Linke öppnar fördraget
också för ett fördjupat militärt samarbete mellan
EU-länderna.
Den tyska
dagstidningen Der Spiegel uppger att kan det dröja till
början av nästa år innan den tyska författningsdomstolen
fattat beslut i frågan.
För det
franska ordförandeskapet handlar det nu om att rädda vad som
räddas kan av Lissabonfördraget. Det blir en tuff uppgift
för Nicolas Sarkozy. Den 1 juli meddelade Elyséepalatset i
Paris att Sarkozys planerade resa till Irland skjuts upp
från den 11 juli till den 21, för att han ska hinna arbeta
fram en lösning på krisen.
Den franske
presidenten har dessutom vecklat in sig i ett ordkrig med
Peter Mandelson, EU-kommissarie för handelsfrågor, om vem
som bär skulden för irländarnas nej. Och det har fortsatt
med en del slängar från Sarkozy mot hela EU-kommissionen,
vars ordförande José Manuel Barroso inte dolt sin
irritation.
Avgörande
för det franska ordförandeskapets förutsättningar att lyckas
rädda Lissabonfördraget är också vad som kommer att hända i
de nationella parlament som fortfarande inte har beslutat
att godkänna Lissabonfördraget. Det är framför allt Italien,
Spanien, Belgien, Holland, Tjeckien och Sverige.
Om något av
de länderna misslyckas med att mobilisera ett ja i sitt
parlament blir det en betydligt tuffare uppgift för den
franske presidenten att klara av, menar Carl Fredrik
Bergström, docent i Europarätt vid Svenska institutet för
Europapolitiska studier i Stockholm. Han talar om en
dominoeffekt.
– Risken
för en dominoeffekt borde ha varit liten men när sådan här
saker händer visar det på hur sköra den här sortens
politiska överenskommelser om att sitta still i båten
egentligen är. Jag tror att risken faktiskt är avsevärd att
det blir en dominoeffekt och då ligger Tjeckien närmast till
hands, säger Carl Fredrik Bergström till Sveriges Radios
Ekoredaktion.
Ett annat
land som kan falla till följd av dominoeffekten är Holland
som för tre år sedan röstade nej till EU-konstitutionen (som
därefter omförhandlades och ompaketerades till
Lissabonfördraget). Om holländarna i juni fått möjlighet att
rösta om Lissabonfördraget skulle de ha sagt nej. Nej till
fördraget säger 54 procent av befolkningen. Ja säger 46
procent av holländarna.
Om EU
tvingas omförhandla Lissabonfördraget för att tillmötesgå
krav från Irland eller andra medlemsländer och aktörer såsom
Europafacket, uppstår problem i de länder som redan
ratificerat det.
Österrikes
förbundskansler Alfred Gusenbauer sade i slutet av juni att
en folkomröstning kommer att bli nödvändig i Österrike om
det blir ändringar i Lissabonfördraget.
– Alla
framtida förändringar i texten som påverkar österrikiska
intressen måste beslutas i en folkomröstning, sade
Gusenbauer i ett brev till dagstidningen Kronen Zeitung.
–
Stämningen bland folket är för negativ.
Brevet var
också påskrivet av Werner Faymann, partiledare för
socialdemokraterna SPÖ som regerar i koalition med det
konservativa ÖVP.
Tack vare
att 862.415 irländare trotsade påbuden från övermakten i
Bryssel och röstade nej till EU:s nya grundlag kan 493
miljoner EU-medborgare se fram mot en mycket spännande höst.
Fortsättning följer.
GÖSTA
TORSTENSSON2006-07-03
Tillbaka eller
Startsidan |