EU-konstitutionen ska väckas till liv

EU:s stats- och regeringschefer enades på EU-toppmötet i Bryssel den 15-16 juni om att EU-konstitutionen som dödförklarades efter folkomröstningarna i Frankrike och Holland återigen ska väckas till liv.

Efter att de franska och holländska väljarna röstat nej till konstitutionen förra året beslöt EU-ledarna villrådigt att de skulle tänka över saken under ett år. Nu har de gjort det, utan att egentligen komma någon vart. På junitoppmötet bestämde de sig därför för att fundera ett tag till. Resultatet ska Tysklands förbundskansler Angela Merkel redovisa om ett år och den rapporten förväntas leda till en revision av konstitutionsförslaget som kan avslutas under hösten 2008, då Frankrike är EU:s ordförandeland, och träda i kraft under 2009.

Under tiden ska godkännandeprocessen fortsätta enligt stats- och regeringscheferna: ”Förhoppningen är att denna process kommer att slutföras i linje med slutsatserna från juni 2005”, slås det fast i slutsatserna från toppmötet i Bryssel.

Hittills har femton länder godkänt konstitutionen och ett sextonde (Finland) är på gång. En del länder som Sverige, Danmark och Storbritannien har skjutit upp behandlingen på oviss tid. Kvar står dock att vare sig det kallas konstitution eller enbart fördrag måste alla länder ge sitt godkännande. Frankrike och Holland har båda val nästa vår och först därefter kan en process ta fart igen.

Förutsättningarna för att återuppta ratificeringen av den bordlagda konstitutionen förefaller dock inte alltför goda. Danmark, Polen, Storbritannien och Tjeckien har tidigare planerat folkomröstningar i frågan och i dessa länder finns en starkt EU-kritisk opinion. Och nya mätningar, utförda av den brittiska tankesmedjan Open Europe, tyder på att andelen nejröster snarast skulle öka om konstitutionen underställdes nya folkomröstningar i Frankrike och Holland.

Det saknas således politiska förutsättningar att bara försöka återuppliva det konstitutionsförslag som avvisades i Frankrike och Holland för ett år sedan.

Slutsatsen efter utrikesministermötet om EU:s framtid i slutet av maj är att det inte blir någon konstitution. I stället ska unionen få ett nytt fördrag någon gång efter 2009.

Ett syfte med att släppa beteckningen konstitution är att avdramatisera förändringen och få fler länder och medborgare att acceptera det kommande fördraget. Vilka förändringar det kan bli fråga om i sak är däremot för tidigt att säga.

Det troliga är att EU-ledarna antar en kortare och mindre pompös text som man kallar fördrag istället för konstitution, men med i stort sett samma innehåll. Beslut ska fattas senast sommaren 2009. Men det kan bli senare. Sverige, som är ordförandeland under hösten samma år, kan mycket väl få frågan på sin agenda.

Den fortsatta utvidgningen av EU:s medlemskrets var den andra centrala frågan på toppmötet i Bryssel.

I nästa steg i utvidgningen väntar Rumänien och Bulgarien på att få bli EU-medlemmar. Enligt tidtabellen skulle inträdet ske vid årsskiftet men sedan EU-kommissionen slagit larm om brister i ländernas EU-anpassning så förväntas de få vänta ytterligare ett år. Beslutet kommer i höst.

Därefter står Kroatien och Turkiet på tur. Båda inledde förhandlingar i oktober ifjol och i fallet Turkiet har det redan börja kärva.

I samband med toppmötet förklarade den turkiske premiärministern Tayyip Erdogan att Turkiet inte tänker öppna sina hamnar och flygplatser för EU-landet Cypern. Enligt Turkiets associationsavtal med EU, är Turkiet förpliktigat att godkänna unionens anslutningsfördrag med de tio nya medlemsländerna och att undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor. Det innebär bland annat att Turkiet måste öppna sina hamnar och flygplatser för cypriotisk trafik, något man hittills har vägrat med hänvisning till att EU först måste upphöra med isoleringen av den norra, turkiska delen av ön.

- Så länge som turkcyprioterna förblir isolerade kommer vi inte att öppna våra hamnar och flygplatser. Om EU-förhandlingarna avstannar, så låt dem göra det, sade Erdogan i turkisk television.

Den rapport som EU-kommissionen kommer med i höst om Turkiets EU-förberedelser förväntas innehålla tung kritik och därigenom ge argument åt de krafter ibland annat Tyskland. Frankrike och Österrike som vill hålla Turkiet utanför EU.

Österrikes förbundskansler Wolfgang Schüssel ville under toppmötet i Bryssel införa ett nytt villkor för blivande EU-medlemmar som skulle inneburit att EU:s förmåga att ”absorbera” nya medlemmar skulle bli ett kriterium att beakta. Kravet mötte kritik från en rad stats- och regeringschefer, däribland statsminister Göran Persson. Till och med Frankrikes president Jacques Chirac drog till slut tillbaka sitt stöd för Schüssels krav.

Däremot ska EU- ledarna vid ett möte i december ha en utförlig diskussion om unionens förmåga att klara av en fortsatt utvidgning. I slutsatserna från toppmötet slår man fast att diskussionen ska omfatta ”alla aspekter av framtida utvidgningar, bland annat unionens förmåga att ta in nya medlemmar”.

Den debatt som ska äga rum på toppmötet i december, ska som underlag ha en rapport från EU-kommissionen. Kommissionen uppmanas att reda ut hur EU politiskt, institutionellt och finansiellt ska klara att växa med fler medlemsländer. Frågan om hur EU:s medborgare ställer sig till att ta in nya medlemsländer - den känsligaste aspekten - ska också behandlas i rapporten.

GÖSTA TORSTENSSON
2006-06-27

Tillbaka eller Startsidan