EU-konstitutionen ska väckas till liv
EU:s stats- och regeringschefer enades på EU-toppmötet i
Bryssel den 15-16 juni om att EU-konstitutionen som
dödförklarades efter folkomröstningarna i Frankrike och
Holland återigen ska väckas till liv.
Efter att de franska och holländska väljarna röstat nej till
konstitutionen förra året beslöt EU-ledarna villrådigt att
de skulle tänka över saken under ett år. Nu har de gjort
det, utan att egentligen komma någon vart. På junitoppmötet
bestämde de sig därför för att fundera ett tag till.
Resultatet ska Tysklands förbundskansler Angela Merkel
redovisa om ett år och den rapporten förväntas leda till en
revision av konstitutionsförslaget som kan avslutas under
hösten 2008, då Frankrike är EU:s ordförandeland, och träda
i kraft under 2009.
Under tiden ska godkännandeprocessen fortsätta enligt stats-
och regeringscheferna: ”Förhoppningen är att denna process
kommer att slutföras i linje med slutsatserna från juni
2005”, slås det fast i slutsatserna från toppmötet i
Bryssel.
Hittills har femton länder godkänt konstitutionen och ett
sextonde (Finland) är på gång. En del länder som Sverige,
Danmark och Storbritannien har skjutit upp behandlingen på
oviss tid. Kvar står dock att vare sig det kallas
konstitution eller enbart fördrag måste alla länder ge sitt
godkännande. Frankrike och Holland har båda val nästa vår
och först därefter kan en process ta fart igen.
Förutsättningarna för att återuppta ratificeringen av den
bordlagda konstitutionen förefaller dock inte alltför goda.
Danmark, Polen, Storbritannien och Tjeckien har tidigare
planerat folkomröstningar i frågan och i dessa länder finns
en starkt EU-kritisk opinion. Och nya mätningar, utförda av
den brittiska tankesmedjan Open Europe, tyder på att andelen
nejröster snarast skulle öka om konstitutionen underställdes
nya folkomröstningar i Frankrike och Holland.
Det saknas således politiska förutsättningar att bara
försöka återuppliva det konstitutionsförslag som avvisades i
Frankrike och Holland för ett år sedan.
Slutsatsen efter utrikesministermötet om EU:s framtid i
slutet av maj är att det inte blir någon konstitution. I
stället ska unionen få ett nytt fördrag någon gång efter
2009.
Ett syfte med att släppa beteckningen konstitution är att
avdramatisera förändringen och få fler länder och medborgare
att acceptera det kommande fördraget. Vilka förändringar det
kan bli fråga om i sak är däremot för tidigt att säga.
Det troliga är att EU-ledarna antar en kortare och mindre
pompös text som man kallar fördrag istället för
konstitution, men med i stort sett samma innehåll. Beslut
ska fattas senast sommaren 2009. Men det kan bli senare.
Sverige, som är ordförandeland under hösten samma år, kan
mycket väl få frågan på sin agenda.
Den fortsatta utvidgningen av EU:s medlemskrets var den
andra centrala frågan på toppmötet i Bryssel.
I nästa steg i utvidgningen väntar Rumänien och Bulgarien på
att få bli EU-medlemmar. Enligt tidtabellen skulle inträdet
ske vid årsskiftet men sedan EU-kommissionen slagit larm om
brister i ländernas EU-anpassning så förväntas de få vänta
ytterligare ett år. Beslutet kommer i höst.
Därefter står Kroatien och Turkiet på tur. Båda inledde
förhandlingar i oktober ifjol och i fallet Turkiet har det
redan börja kärva.
I samband med toppmötet förklarade den turkiske
premiärministern Tayyip Erdogan att Turkiet inte tänker
öppna sina hamnar och flygplatser för EU-landet Cypern.
Enligt Turkiets associationsavtal med EU, är Turkiet
förpliktigat att godkänna unionens anslutningsfördrag med de
tio nya medlemsländerna och att undanröja alla hinder för
den fria rörligheten för varor. Det innebär bland annat att
Turkiet måste öppna sina hamnar och flygplatser för
cypriotisk trafik, något man hittills har vägrat med
hänvisning till att EU först måste upphöra med isoleringen
av den norra, turkiska delen av ön.
- Så länge som turkcyprioterna förblir isolerade kommer vi
inte att öppna våra hamnar och flygplatser. Om
EU-förhandlingarna avstannar, så låt dem göra det, sade
Erdogan i turkisk television.
Den rapport som EU-kommissionen kommer med i höst om
Turkiets EU-förberedelser förväntas innehålla tung kritik
och därigenom ge argument åt de krafter ibland annat
Tyskland. Frankrike och Österrike som vill hålla Turkiet
utanför EU.
Österrikes förbundskansler Wolfgang Schüssel ville under
toppmötet i Bryssel införa ett nytt villkor för blivande
EU-medlemmar som skulle inneburit att EU:s förmåga att
”absorbera” nya medlemmar skulle bli ett kriterium att
beakta. Kravet mötte kritik från en rad stats- och
regeringschefer, däribland statsminister Göran Persson. Till
och med Frankrikes president Jacques Chirac drog till slut
tillbaka sitt stöd för Schüssels krav.
Däremot ska EU- ledarna vid ett möte i december ha en
utförlig diskussion om unionens förmåga att klara av en
fortsatt utvidgning. I slutsatserna från toppmötet slår man
fast att diskussionen ska omfatta ”alla aspekter av framtida
utvidgningar, bland annat unionens förmåga att ta in nya
medlemmar”.
Den debatt som ska äga rum på toppmötet i december, ska som
underlag ha en rapport från EU-kommissionen. Kommissionen
uppmanas att reda ut hur EU politiskt, institutionellt och
finansiellt ska klara att växa med fler medlemsländer.
Frågan om hur EU:s medborgare ställer sig till att ta in nya
medlemsländer - den känsligaste aspekten - ska också
behandlas i rapporten.
GÖSTA TORSTENSSON
2006-06-27
Tillbaka eller
Startsidan
|