Tyskland vill ha fler majoritetsbeslut

Det verkar för närvarande inte finns några förutsättningar för EU att överge vetorätten vid beslutsfattande i frågor som rör unionens straffrättsliga och polisiära verksamhet. När frågan diskuterades vid EU-toppmötet i Bryssel, argumenterade flera länders regeringschefer kraftigt emot en sådan nyordning. Framför allt Storbritannien och Tjeckien pläderade för veto-rättens bevarande, och fick stöd av Frankrike, Irland, Holland, Polen och Tyskland.

Frågan om att överge vetorätten har drivits av framför allt EU-kommissionen och det finländska EU-ordförandeskapet. Skälet är att man vill se ett ”effektivare beslutsfattandet” när det gäller bekämpande av ”gränsöverskridande brottslighet”. I det nuvarande fördraget finns en möjlighet att övergå till majoritetsbeslut på området, men det kräver att samtliga medlemsländer är överens. Den bordlagda EU-konstitutionen föreskriver att beslut inom det straffrättsliga och polisiära samarbetet ska fattas med kvalificerad majoritet.

Också den svenska regeringen motsätter sig att redan nu avskaffa vetorätten. Enligt EU-minister Cecilia Malmström är skälet att man inte vill föregripa den bordlagda konstitutionen. Såväl den nuvarande borgerliga regeringen som den tidigare socialdemokratiska är dock principiellt för en övergång till majoritetsbeslut. Båda regeringarna står bakom innehållet i konstitutionen och har vid flera tillfällen argumenterat för ett slopande av vetorätten.

I slutsatserna från toppmötet medger stats- och regeringscheferna behovet av effektivare beslutsfattande inom det straffrättsliga och polisiära samarbetet. Däremot sägs inget om när det ska göras och där nämns heller inget om vikten av att överge vetorätten.

Tyskland - som vid årsskiftet tar över EU:s ordförandeklubba – överväger att för första gången utnyttja möjligheten till så kallat fördjupat samarbete inom unionen när det gäller bekämpande av terrorism och gränsöver-skridande brottslighet. Ursprunget är det så kallade Prümfördraget, en överenskommelse mellan sju EU-länder om ökat polisiärt samarbete.

Prümfördraget undertecknades den 27 maj 2005. Namnet kommer av att fördraget skrevs under i den tyska staden Prüm, nära gränsen mot Frankrike och Belgien. Fördraget syftar till att stärka samarbetet när det gäller att bekämpa terrorism, gränsöverskridande brottslighet och illegal invandring. Det handlar framför allt om att underlätta utbytet av information mellan de anslutande ländernas polismyndigheter, till exempel jämförande av DNA-uppgifter, men också sådant som tillgång till varandras bilregister.

Tyskland, en av fördragsundertecknarna, skulle helst se att alla EU-länder ansluter sig till Prümfördraget. Det tyska inrikesministeriet har låtit förstå att man vill "införliva bestämmelserna i EU:s regelverk". Går inte det, kan man tänka sig att använda möjligheten till så kallat fördjupat samarbete. Den möjligheten finns i EU:s nuvarande fördrag men har hittills aldrig utnyttjats.

För att fördjupat samarbetet över huvud taget ska vara möjligt, krävs dock att det omfattar minst åtta länder. Att bara sju länder – Belgien, Frankrike, Luxemburg, Holland, Spanien, Tyskland och Österrike – har undertecknat Prümfördraget har därför hittills varit ett problem. Sedan Finlands regering i början av november till riksdagen överlämnade en proposition om att ansluta sig till fördraget är situationen dock en annan.

GÖSTA TORSTENSSON
2006-12-18

Tillbaka eller Startsidan