Berlindeklarationen 2007-03-26

I vår är det 50 år sedan det så kallade Romfördraget trädde i kraft. Det gångna veckoslutet samlades EU-ländernas stats- och regeringschefer till festligheter i Tyskland. En så kallad Berlindeklaration antogs. Den talar om Europas blodiga historia och uppdelningen mellan öst och väst och konstaterar att "Vi medborgare i Europeiska unionen är nu lyckligtvis förenade". Värderingar som unionen är grundad på framhålls, liksom framgångar som samarbetet anses inneburit och vilka utmaningar som anses vänta.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel hoppas att festligheterna och Berlindeklarationen ska bli avstamp för att EU ska kunna enas om en reviderad modell av en ny konstitution eller nytt fördrag för EU.

Av deklarationen framgår att EU:s regeringschefer ska göra ett försök att utarbeta ett nytt grundfördrag för unionen. Merkel ville egentligen ha tydligare skrivningar, men orden "konstitution" eller "fördrag" finns inte med i texten. Däremot formuleringen att EU ska ha som mål att före valen till EU-parlamentet i juni 2009 ha skapat "en förnyad gemensam grund" för unionen.

- Det ligger inte bara i Europas eget intresse utan också i medborgarnas intresse att det lyckas, sade Merkel i ett tal om konstitutionen och hävdade att något annat vore ett "historiskt misslyckande".

Grundvalen ska vara det konstitutionsförslag som 18 av 27 EU-länder har godkänt men som de franska och holländska väljarna röstade nej till 2005. Om datumet för 2009 ska hållas förutsätter det att en regeringskonferens kallas in i höst och att EU-länderna enas om en fördragstext till jul, eller senast nästa vår.

Portugal, som tar över ordförandeklubban från Tyskland 1 juli, sägs ha varnat för att man har dåligt med tid för en regeringskonferens.

Regeringarna i Tjeckien, Polen och Storbritannien har inte velat binda sig för att ett nytt fördrag 2009. Frågan är också besvärlig för Holland och Frankrike, där det blev nej i folkomröstningar till den tidigare föreslagna EU-konstitutionen.

Sverige har legat lågt sedan de franska och holländska nejen. Men alla räknar med att Sveriges riksdag säger ja, även till ett ändrat fördrag.

- Ingen tycker att den svenska debatten är så väldigt spännande, säger statsminister Fredrik Reinfeldt och hänvisar till att frågetecknen rör andra medlemsländer.

GÖSTA TORSTENSSON

Tillbaka eller Startsidan