Satsa på den skandinaviska gemenskapen!

Så börjar det dra ihop sig till ratificering av den nya EU-konstitutionen. Två EU-länder röstade visserligen för en tid sedan bort den, men genom smärre förändringar hoppas ledarna i de 27 EU-medlemsländerna ändå få igenom den. Dessutom har flera EU-länder i de nationella parlamenten redan röstat igenom den nya konstitutionen, däribland Finland.

Den svenska EU-debatten har sedan folkomröstningen om euron för snart fyra år sedan präglats av lågmäldhet. Efter regeringsskiftet hösten 2006 kunde vi dock höra att rapporteringen i media om

EU skulle öka och detta har till viss del även skett. Sverige har dessutom fått en ny och entusiastisk EU-minister.

Nyligen kunde vi i morgontidningarna läsa att den svenska nej-sidan krympt till endast 42%. Ett illavarslande tecken kan tyckas och visst talade journalisterna om ett ”rekordstöd för EU”. Men vad som inte nämndes var att de kvarvarande EU-skeptiska politikerna totalt har tystnat. Var kunde vi senast höra eller läsa om något reellt alternativ till EU? Det verkar som om alla alternativ till EU har gått i graven.

Det finns i denna nya situation all anledning för oss svenskar att ompröva vilka internationella relationer som ter sig som rationella. Någon kanske hävdar att Sverige har förbundit sig att ingå i EU för evigt, men faktum är att EU är en organisation som befinner sig under ständig förändring. Samtidigt brottas EU med tilltagande demografiska och ekonomiska problem och dessutom kommer EU att utgöra en allt mindre del av den globala ekonomin. Redan idag kan vi se hur euro- länderna har en sämre ekonomi (t ex tillväxt, levnadsstandard, statsskuld och arbetslöshet) än de tre skandinaviska länderna. Sverige har med andra ord anslutit sig till en Union som går mot ett successivt minskat globalt inflytande, samtidigt som den har en åldrande befolkning, ekonomiska problem och inte minst en legitimitetskris.  

En intressant men bortglömd dimension i Sveriges relationer med utlandet är den nordiska. Det officiella, nordiska samarbetet avvecklades dock för flera decennier sedan. Inget av partierna i de tre länderna nämner heller den nordiska dimensionen, men trots detta visade ändå två opinionsundersökningar (2004 och 2006) att det än idag finns en stark folklig opinion för ett närmare regionalt samarbete, till och med starkare än för EU! Det finns därför all anledning att närmare studera ett reformerat nordiskt samarbete, den här gången dock reducerat till Danmark, Sverige och Norge.  

Vi skandinaver verkar ha glömt hur mycket som faktiskt förenar oss. Vi skandinaver har mycket att vinna på en diskussion om ett utökat regionalt samarbete i en globaliserad ekonomi!

Tomas Larsson, Stockholm
Föreningen Fritt Norden

Publicerat i Jönköpingsposten den 28 april 2007

Tillbaka eller Startsidan