Satsa på den skandinaviska gemenskapen!
Så
börjar det dra ihop sig till ratificering av den nya
EU-konstitutionen. Två EU-länder röstade visserligen för en
tid sedan bort den, men genom smärre förändringar hoppas
ledarna i de 27 EU-medlemsländerna ändå få igenom den.
Dessutom har flera EU-länder i de nationella parlamenten
redan röstat igenom den nya konstitutionen, däribland
Finland.
Den
svenska EU-debatten har sedan folkomröstningen om euron för
snart fyra år sedan präglats av lågmäldhet. Efter
regeringsskiftet hösten 2006 kunde vi dock höra att
rapporteringen i media om
EU
skulle öka och detta har till viss del även skett. Sverige
har dessutom fått en ny och entusiastisk EU-minister.
Nyligen kunde vi i morgontidningarna läsa att den svenska
nej-sidan krympt till endast 42%. Ett illavarslande tecken
kan tyckas och visst talade journalisterna om ett
”rekordstöd för EU”. Men vad som inte nämndes var att de
kvarvarande EU-skeptiska politikerna totalt har tystnat. Var
kunde vi senast höra eller läsa om något reellt alternativ
till EU? Det verkar som om alla alternativ till EU har gått
i graven.
Det
finns i denna nya situation all anledning för oss svenskar
att ompröva vilka internationella relationer som ter sig som
rationella. Någon kanske hävdar att Sverige har förbundit
sig att ingå i EU för evigt, men faktum är att EU är en
organisation som befinner sig under ständig förändring.
Samtidigt brottas EU med tilltagande demografiska och
ekonomiska problem och dessutom kommer EU att utgöra en allt
mindre del av den globala ekonomin. Redan idag kan vi se hur
euro- länderna har en sämre ekonomi (t ex tillväxt,
levnadsstandard, statsskuld och arbetslöshet) än de tre
skandinaviska länderna. Sverige har med andra ord anslutit
sig till en Union som går mot ett successivt minskat globalt
inflytande, samtidigt som den har en åldrande befolkning,
ekonomiska problem och inte minst en legitimitetskris.
En
intressant men bortglömd dimension i Sveriges relationer med
utlandet är den nordiska. Det officiella, nordiska
samarbetet avvecklades dock för flera decennier sedan. Inget
av partierna i de tre länderna nämner heller den nordiska
dimensionen, men trots detta visade ändå två
opinionsundersökningar (2004 och 2006) att det än idag finns
en stark folklig opinion för ett närmare regionalt
samarbete, till och med starkare än för EU! Det finns därför
all anledning att närmare studera ett reformerat nordiskt
samarbete, den här gången dock reducerat till Danmark,
Sverige och Norge.
Vi
skandinaver verkar ha glömt hur mycket som faktiskt förenar
oss. Vi skandinaver har mycket att vinna på en diskussion om
ett utökat regionalt samarbete i en globaliserad ekonomi!
Tomas
Larsson, Stockholm
Föreningen Fritt Norden
Publicerat i Jönköpingsposten den 28 april 2007
Tillbaka eller Startsidan
|