Riksdagen röstade ja till Lissabonfördraget

Riksdagen röstade klockan 23.22 den 20 november ja till EU:s Lissabonfördrag. Sverige blev därmed det 25:e av EU:s 27 länder att säga ja till Lissabonfördraget.

Lissabonfördraget är, enligt riksdagsmajoriteten, bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden. Röstsiffrorna efter maratondebatten blev 243 ja, 39 nej och 13 nedlagda röster. De 39 ledamöter som röstade nej var 20 vänsterpartister, 18 miljöpartister och 1 centerpartist. De 13 som lade ned sin röst var 8 socialdemokrater, 3 kristdemokrater och 2 centerpartister.

Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EU-kommissionärer, mer makt till EU-parlamentet och en permanent ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. De stora medlemsländerna stärker sin ställning på de mindre medlemsländernas bekostnad.

Det innebär också att EU går över från enhällighet till majoritetsbeslut på en rad områden. Det handlar framför allt om straffrätt och polissamarbete. Dessutom slås det fast att EU ska utveckla ett gemensamt försvar samtidigt som medlemsstaterna ingår en ömsesidig försvarsförpliktelse av modell Nato och förbinder sig att ställa militära styrkor till EU:s förfogande för militär äventyr i omvärlden.

Sammantaget är de förändringar som Lissabonfördraget innehåller de mest omfattande som har skett inom EU sedan Sverige blev medlem i unionen. Genom dem bryts många av de löften om vetorätt, allianfrihet och mellanstatlighet som ja-sidan förde fram i folkomröstningen om medlemskap i EU.

- När vi nu går från krav på enhällighet till majoritetsbeslut i EU så godkänner vi principen att lagar kan stiftas mot enskilda länders vilja. Vår grundlag är i gungning, säger Marianne Berg, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet för vänsterpartiet.

Trots att LO-kongressen liksom flera socialdemokrater krävt att beslutet om Lissabonfördraget skulle skjutas på tills Lavalutredningen om kollektivavtalen var klar, vann inte vänsterpartiets vilandeförklaring något gehör under riksdagens omröstning.

- Det känns tungt och dystert just nu. Jag hade verkligen hoppats in i det sista på att vi i oppositionen skulle kunna enas om att garantera tryggheten på arbetsmarknaden innan vi godtog Lissabonfördraget, säger Josefin Brink, vänsterpartistisk riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet.

Även miljöpartiet beklagar riksdagens beslut att anta Lissabonfördraget, trots försöken att få igenom en vilandeförklaring.

- Riksdagen har nu röstat för ett fördrag som innebär att betydligt fler beslut inom EU blir överstatliga och Sveriges möjligheter att påverka minskar radikalt. Det är att gå baklänges in i framtiden, säger Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet.

- Jag beklagar att den moderatledda majoriteten har fattat ett så avgörande beslut utan att först fråga svenska folket i en folkomröstning. Nu står hoppet om att den nya EU-grundlagen ska stoppas till Irland och Tjeckien, säger Max Andersson, miljöpartistisk riksdagsledamot i EU-nämnden.

I Tjeckien ska författningsdomstolen i slutet av november offentliggöra sitt beslut huruvida Lissabonfördraget stämmer överens med den tjeckiska författningen. Skulle domstolen finna att fördraget strider mot landets konstitution blir det sannolikt svårt för det redan EU-kritiska tjeckiska parlamentet att godkänna fördraget.

Irland röstade den 12 juni nej till Lissabonfördraget. Fortfarande är inget sagt om eller när Irland ska ha en ny folkomröstning där Irlands nej till fördraget eventuellt kan bli ett ja. Opinionen mot Lissabonfördraget har blivit ännu starkare sedan folkomröstningen. Och utan ett ja från alla EU:s länder faller Lissabonfördraget.

2008-11-21

Tillbaka eller Startsidan