Riksdagen röstade ja till Lissabonfördraget
Riksdagen
röstade klockan 23.22 den 20 november ja till EU:s
Lissabonfördrag. Sverige blev därmed det 25:e av EU:s 27
länder att säga ja till Lissabonfördraget.
Lissabonfördraget är, enligt riksdagsmajoriteten, bättre än
nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden.
Röstsiffrorna efter maratondebatten blev 243 ja, 39 nej och
13 nedlagda röster. De 39 ledamöter som röstade nej var 20
vänsterpartister, 18 miljöpartister och 1 centerpartist. De
13 som lade ned sin röst var 8 socialdemokrater, 3
kristdemokrater och 2 centerpartister.
Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i
EU:s ministerråd, färre EU-kommissionärer, mer makt till
EU-parlamentet och en permanent ordförande för stats- och
regeringschefernas EU-toppmöten. De stora medlemsländerna
stärker sin ställning på de mindre medlemsländernas
bekostnad.
Det innebär
också att EU går över från enhällighet till majoritetsbeslut
på en rad områden. Det handlar framför allt om straffrätt
och polissamarbete. Dessutom slås det fast att EU ska
utveckla ett gemensamt försvar samtidigt som medlemsstaterna
ingår en ömsesidig försvarsförpliktelse av modell Nato och
förbinder sig att ställa militära styrkor till EU:s
förfogande för militär äventyr i omvärlden.
Sammantaget
är de förändringar som Lissabonfördraget innehåller de mest
omfattande som har skett inom EU sedan Sverige blev medlem i
unionen. Genom dem bryts många av de löften om vetorätt,
allianfrihet och mellanstatlighet som ja-sidan förde fram i
folkomröstningen om medlemskap i EU.
- När vi nu
går från krav på enhällighet till majoritetsbeslut i EU så
godkänner vi principen att lagar kan stiftas mot enskilda
länders vilja. Vår grundlag är i gungning, säger Marianne
Berg, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet för
vänsterpartiet.
Trots att
LO-kongressen liksom flera socialdemokrater krävt att
beslutet om Lissabonfördraget skulle skjutas på tills
Lavalutredningen om kollektivavtalen var klar, vann inte
vänsterpartiets vilandeförklaring något gehör under
riksdagens omröstning.
- Det känns
tungt och dystert just nu. Jag hade verkligen hoppats in i
det sista på att vi i oppositionen skulle kunna enas om att
garantera tryggheten på arbetsmarknaden innan vi godtog
Lissabonfördraget, säger Josefin Brink, vänsterpartistisk
riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet.
Även
miljöpartiet beklagar riksdagens beslut att anta
Lissabonfördraget, trots försöken att få igenom en
vilandeförklaring.
- Riksdagen
har nu röstat för ett fördrag som innebär att betydligt fler
beslut inom EU blir överstatliga och Sveriges möjligheter
att påverka minskar radikalt. Det är att gå baklänges in i
framtiden, säger Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet.
- Jag
beklagar att den moderatledda majoriteten har fattat ett så
avgörande beslut utan att först fråga svenska folket i en
folkomröstning. Nu står hoppet om att den nya EU-grundlagen
ska stoppas till Irland och Tjeckien, säger Max Andersson,
miljöpartistisk riksdagsledamot i EU-nämnden.
I Tjeckien
ska författningsdomstolen i slutet
av november offentliggöra sitt beslut huruvida
Lissabonfördraget stämmer överens med den tjeckiska
författningen. Skulle domstolen finna att fördraget strider
mot landets konstitution blir det sannolikt svårt för det
redan EU-kritiska tjeckiska parlamentet att godkänna
fördraget.
Irland röstade den 12 juni nej till Lissabonfördraget.
Fortfarande är inget sagt om eller när Irland ska ha
en ny folkomröstning där Irlands nej till fördraget
eventuellt kan bli ett ja. Opinionen mot Lissabonfördraget
har blivit ännu starkare sedan folkomröstningen. Och utan
ett ja från alla EU:s länder faller Lissabonfördraget.
GÖSTA
TORSTENSSON2008-11-21
Tillbaka eller Startsidan
|