 |
|
|
Lavalutredningen vill begränsa strejkrätten Den 12 december, tre dagar före utsatt datum, överlämnar utredaren Claes Stråht sitt förslag till regeringen om hur den svenska arbetsrätten ska anpassas efter EU-domstolens avgörande i Lavalmålet (om Byggnads blockad av ett skolbygge i Vaxholm). Konkret handlar utredningen om hur facket ska få använda stridsåtgärder för att få tillstånd ett kollektivavtal med utländska företag som tillfälligt utför jobb i Sverige. Av vad som framkommit i pressrapporteringen från Lavalutredningen rådet det stor oenighet i de avgörande frågorna. Det är inte troligt att utredaren kan presentera ett förslag som både fack och arbetsgivare, som deltar i utredningsarbetet, står bakom. Lex Britannia, de regler i svenska medbestämmandelagen som EU:s domstol har förkastat som diskriminerande och som ett hinder för den fria rörligheten för utländska tjänsteföretag, förändras men tas inte bort helt. Enligt Lex Britannia kan utländska kollektivavtal undanträngas av facken med stridsåtgärder, däremot inte svenska. Utredningen har inte bestämt sig för hur lagreglerna ska förändras. Svenskt Näringsliv vill helt enkelt avskaffa Lex Britannia men får sannolikt inte sin vilja igenom. Det står emellertid klart att EU-länderna undantas från Lex Britannia. Svenska fack ska inte få använda stridsåtgärder mot företag från andra EU-länder om de har villkor som motsvarar de svenska i sina egna kollektiva eller individuella avtal. Det är arbetsgivaren från ett annat EU-land som måste kunna bevisa, i form av lönelistor, kollektivavtal eller enskilda anställningsavtal, att företaget har tillräckligt bra villkor för att kunna freda sig från stridsåtgärder. Facken ska ha rätt att ta del av uppgifterna under den tid som företaget arbetar i Sverige. Men enligt Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist som ingår i utredningens referensgrupp, stimulerar förslaget till falsk dokumentation och han varnar för att det innebär att den kontroll som kan göras i företag där det finns kollektivavtal går förlorad. I Sverige finns inga myndigheter som kontrollerar att reglerna följs utan det är fackens uppgift. Stridsåtgärder får, enligt förslaget från Claes Stråth, användas endast om de utländska företagen bryter mot en tydlig minimilön och tydliga minimivillkor i den gällande branschen. Om utredningens förslag går igenom går det i framtiden inte att, som Byggnads gjorde mot det lettiska företaget Laval, hänvisa till genomsnittslöner i branschen. Och om det finns olika nivåer när det gäller antalet semesterdagar i ett avtal så gäller den lägsta. Svenskt Näringsliv är kritiskt till att Claes Stråth inte utreder lagstadgad minimilön som ett alternativ till kollektivavtal. När det gäller vad som kan ingå i en kollektivavtalsreglerad minimilön, som de utländska företagen ska hänvisas till i Sverige, föreslår utredningen att det ska fackförbund och arbetsgivare komma överens om. Ett problem i sammanhanget är att flera avtalsområden exempelvis byggsektorn idag saknar minimilöner i kollektivavtalen. Här väntas tuffa förhandlingar de närmsta åren. För att fastställa en minimilön i de olika branschavtalen för de utländska företagen kommer facken att utgå från avtalens lägsta löner och beräknar därefter värdet på en rad bestämmelser i avtalet. Tillsammans utgör detta sedan minimilönen på avtalsområdet. Helt uteslutet blir det dock att lägga in premier till yrkesanknutna tilläggspensioner i en sådan lön. Andra lönetillägg för övertid, restid, måltider kan däremot komma att ingå i en minimilön som är tydligt angiven i kollektivavtalet, enligt ett resonemang som förts i Lavalutredningen. Facken ska, enligt utredningens förslag, inte kunna kräva att de utländska arbetsgivarna tecknar försäkringar för sin arbetskraft från andra EU-länder, exempelvis en olycksfallsförsäkring. Försäkringar anses ligga utanför den hårda kärnan i EU:s utstationeringsdirektiv. Claes Stråth föreslår också att förbudet mot nattarbete ska tas bort för utländska företag. De skulle då inte behöva ansöka om undantag från förbudet, som kan ges i svenska kollektivavtal eller av Arbetsmiljöverket. Förslaget har kommit upp därför att det är osäkert om nattarbetsförbudet är alltför långtgående utifrån den hårda kärnan i EU:s utstationeringsdirektiv. - De utländska arbetstagarna får ett sämre skydd om nattarbetsförbudet slopas, något vi är mycket kritiska till, säger Claes-Mikael Jonsson. Ännu återstår några dagar innan Lavalutredning ska lämna sitt betänkande för tryckning, vilket lär ske runt den femte december, och parterna har ytterligare lite tid på sig att förhandla. Men helt klart är att fackens möjligheter att ta till stridsåtgärder mot företag från andra EU-länder kommer att begränsas. Om de som jobbar i de företagen har likvärdiga villkor som i Sverige ska facken inte få tvinga fram kollektivavtal. Lavalutredningen kommer inte att rädda den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är inget Svenskt Näringsliv beklagar. - I regeringens direktiv står det klart att EU-rätten fullt ut ska respekteras. Därför tror jag att det inte går att hitta en lösning enligt den svenska modellen, säger Svenskt Näringslivs Lars Gellner, en av arbetsgivarsidans experter i utredningen. Lavalutredningens förslag är oacceptabla, hävdar Byggettans ordförande Johan Lindholm: - Svenska fack måste kunna ta strid för svenska kollektivavtal.
GÖSTA TORSTENSSON
Tillbaka eller Startsidan |
|