EU kräver ny folkomröstning i Irland

Irland är berett att hålla en andra folkomröstning om EU:s Lissabonfördrag i oktober nästa år. Det framgår av slutdokumentet från EU-toppmötet i Bryssel 11-12 december.

I juni röstade irländarna nej till Lissabonfördraget, som måste godkännas av alla EU:s 27 medlemsländer för att kunna träda i kraft. Under hösten har en irländsk parlamentarisk kommitté utrett vad som låg bakom det irländska folkets nej till Lissabonfördraget.

Kommitténs slutsats blev att oro för att Irlands neutralitet, den restriktiva abortlagen och de låga bolagsskatterna skulle vara hotade av Lissabonfördraget var några faktorer till ett nej. Men även det faktum att Irland skulle förlora sin plats i EU-kommissionen och därmed inflytande i EU med det nya fördraget anses haft stor påverkan. Lavalfrågan och EU-domstolens begränsning av strejkrätten till förmån för den fria rörligheten fanns också med som en orsak till det irländska nejet.

Den senaste tiden har Irlands premiärminister Brian Cowen rest runt som en skottspole i EU-huvudstäderna för att diskutera hur EU ska ta sig ur knipan sedan de irländska väljarna röstade nej till Lissabonfördraget. Brian Cowen har vädjat om förståelse och koncilians, och har skämtsamt och föraktfullt kallats för "Coward" eller fegis av en del eurokrater i ministerrådets palatsbyggnad i Bryssel.

Under EU-toppmötet redogjorde Brian Cowen för den irländska regeringens syn på varför irländarna röstade nej till Lissabonfördraget. Dublin vill ha fyra garantier. För det första att principen om att varje land ska ha en egen EU-kommissionär ska finnas kvar, för det andra att den irländska neutraliteten ska bestå, oavsett utvecklingen av EU:s militära samarbete i framtiden, för det tredje att EU-projektet inte får leda till att Irland tvingas höja sina skatter och för det fjärde en rad så kallade kulturella och sociala aspekter, i klartext att EU-projektet inte får leda till att Irland tvingas avskaffa förbudet mot abort.

Som ett sätt att få Irland positiva till Lissabonfördraget enades EU-toppmötet att samtliga EU-länder ska få behålla var sin EU-kommissionär. Allt som krävs är ett enhälligt beslut av samtliga stats- och regeringschefer (enligt såväl Nicefördraget som Lissabonfördraget).

Även om övriga regeringar och de flesta experter redan anser att Irland också med Lissabonfördraget kan bestämma över skatter, familjepolitik och militärt samarbete så ska Irland få ytterligare garantier att detta är frågor som i framtiden bestäms i Irland. Det ska enkelt sagt inte finnas något kryphål som gör att någon via EU:s domstol i Luxemburg kan ifrågasätta Irlands strikta regler för aborter och skilsmässor.

Dessutom begärde Brian Cowen, enligt obekräftade uppgifter, ett klarläggande om fackföreningarnas rättigheter. Detta eftersom irländska fackföreningar i debatten om Lissabonfördraget oroats av EU-domstolens beslut om Lavalfallet i Sverige. Fackföreningarna fruktar att det kan bli svårare att agera mot företag med lågavlönade utländska arbetare. Irländska regeringen önskar därför ett klarläggande om löntagarnas sociala rättigheter.

Hur långt de övriga stats- och regeringscheferna är beredda att sträcka sig för att tillmötesgå Brian Cowen återstår att se. Knepigast blir säkerligen frågan om löntagarnas sociala rättigheter. Storbritanniens Gordon Brown var helt avvisande vid toppmötet i Bryssel.

En förutsättning för att lösa ”det irländska problemet” lär under alla omständigheter vara att Lissabonfördraget inte behöver göras om utan att eventuella förändringar sker som förklaringar eller deklarationer. En annan förutsättning är att Irland säger ja till Lissabonfördraget före 31 oktober nästa år då den nuvarande EU-kommissionen ska avgå.

Den irländska regeringen kommer på hemmaplan att hävda att man vunnit förändringar och förbättringar av Lissabonfördraget. Övriga regeringar kommer däremot att säga att det handlar om förtydliganden och smärre justeringar.

EU-motståndarna i Irland är starkt kritiska till vad som utspelade sig vid EU-toppmötet.

- Då befolkningarna i Frankrike och Holland röstade nej till EU-konstitutionen, bad deras regeringar att ratifikationen skulle stoppas för att följa den föreslagna konstitutionens krav om enhällighet för att kunna träda i kraft. Men den irländska regeringen valde att ignorera det irländska folkets demokratiska beslut och började i stället omedelbart att konspirera med andra EU-ledare för att hitta en väg för att kringgå resultatet av folkomröstningen, säger Frank Keoghan, sekreterare i Peoples Movement, systerorganisation till Folkrörelsen Nej till EU.

- Denna process har resulterat i att den irländske premiärministern har rest till Bryssel för att få veta av EU-ledarna på vilket sätt han ska lösa ”det irländska problemet”. Det är helt enkelt så, oavsett vad som står i EU:s egen regelbok, att det finns en regel för stora medlemsländer och en annan för mindre medlemsländer. Alla EU:s ledare är nu ansvariga för att bryta ned demokratin och föra EU in i en postdemokratisk era, säger Frank Keoghan.

- Peoples Movement avvisar kategoriskt varje försök att återuppliva Lissabonfördraget och uppmanar det irländska folket att försvara demokratin emot EU-elitens tyranni och den irländska regeringens förräderi.