Efter Vaxholmsdomen: Svenskt Näringsliv vill lagstifta om minimilön

En osäkerhet vi inte kan leva med. Så kallar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) den rättsliga osäkerhet som uppstått efter EU-domstolens avgörande i det så kallade Vaxholmsmålet. Därför har han inbjudit arbetsmarknadens parter till samråd om vilka lagändringar Sverige måste göra till följd av Vaxholmsdomen.

En första träff hölls på Rosenbad måndagen den 28 januari. Inbjudna var LO, TCO och Saco på den fackliga sidan och arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv, Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting.

Mötet var ”sansat, lågmält och konstruktivt”, förklarade arbetsmarknadsministern efteråt.

Littorin menade att det fanns tre aspekter på vad som bör göras efter EU-domen. Dels det konkreta lagstiftningsarbetet, dels hur kollektivavtalen ska se ut och dels en diskussionen om ett nytt huvudavtal mellan fack och arbetsgivare.

- Kollektivavtalen får parterna klara utan min inblandning, sade Littorin som däremot kommer att tillsätta en utredning av den arbetsrättsliga lagstiftningen.

Utredningen brådskar menade Littorin. Regeringen kommer inte att vänta på att den svenska arbetsdomstolen ska slutbehandla Vaxholmskonflikten.

- Utredningsarbetet kommer att inledas så snart som möjligt. Vi ska själva definiera problemet istället för att vänta på att andra utifrån ska definiera och påverka arbetets form, sade Littorin.

Hur utredningen ska vara sammansatt eller när den ska starta är inte helt klart. Men utredningen väntas börja sitt arbete under våren och ska se över ”all relevant lagstiftning”.

Uppdraget blir inte helt enkelt. Bred enighet råder om att den svenska arbetsrätten måste förändras, så att den inte strider mot EU:s regler. Men när det gäller innehållet går åsikterna starkt isär. Vilket inte är underligt, eftersom det inte går att förändra den arbetsrättsliga lagstiftningen utan att förändra maktbalansen på arbetsmarknaden.

EU-domstolen slår fast att Byggnads gick för långt när facket satte skolbygget i Vaxholm i blockad. Det är bara okej att ta till stridsåtgärder för att genomdriva en minimilön. Dessutom får stridsåtgärder inte vidtas för att tvinga en utländsk arbetsgivare att förhandla om lönen; den ska vara tydlig och förutsägbar redan från början.

EU-domstolen begränsar därmed svenska fackförbunds rätt att vidta stridsåtgärder för att tvinga utländska företag att teckna kollektivavtal när de utför uppdrag i Sverige. Orimligt, menar LO:s Wanja Lundby-Wedin som vill se lagändringar för att stärka kollektivavtalen. Enligt LO måste utstationeringslagen, som reglerar vissa villkor, typ arbetstider och semester, för utländska arbetare som utför tillfälliga arbeten i Sverige, utvidgas så att lagen medger regleringar i kollektivavtal.

Svenskt Näringsliv har en annan syn på hur utstationeringslagen ska ändras.

– Vi vill istället ändra lagen i inskränkande inriktning. Idag går utstationeringslagen längre än vad EU:s direktiv medger, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringsliv vill också liksom Teknikföretagen, den största arbetsgivarorganisationen inom industrin, att det införs lagstadgade minimilöner som är modell i majoriteten av EU-länderna.

LO anser att EU-domen innebär att arbetsmarknadens parter måste se över de lönesystem som finns i kollektivavtalen.

- Lönevillkoren i kollektivavtalen måste bli tydligare, säger Wanja Lundby-Wedin

Men lagstiftning om minimilöner, oavsett om det handlar om statliga minimilöner eller allmängiltiga kollektivavtal, säger LO klart nej till.

Där verkar facket få stöd av Sven Otto Littorin, som betonar att avtal alltid är bättre än lag.

- Arbetsmarknadsmodellerna i Europa ser olika ut och ska se olika ut. Vi vill bevara den omställningsförmåga och rörlighet på arbetsmarknaden som är ett resultat av den svenska modellen, sade Littorin efter samrådet med parterna.

Ytterligare en lag som diskuterades under samrådet var Lex Britannia som ger de svenska facken rätt att ta till stridsåtgärder för att tvinga fram svenska kollektivavtal även om det finns ett utländskt avtal för arbetarna som kommit till Sverige.

– Vi vill att den ska upphävas, säger Lars Gellner. Vi måste införa regler i medbestämmandelagen om att stridsåtgärder mot en utländsk arbetsgivare inom EU måste vara proportionerliga och inte får strida mot den fria rörligheten.

Svenskt Näringsliv vill begränsa konflikträtten. Det tycker inte den fackliga sidan som argumenterar för att det ska gå att tränga ut utländska kollektivavtal även fortsättningsvis, åtminstone om villkoren i dem är undermåliga. De preciserade inte sina krav under mötet på Rosenbad.

Parternas ståndpunkter förefaller svårförenliga. De fackliga centralorganisationerna med LO i täten, vill rädda vad som räddas kan av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Svenskt Näringsliv ser EU-domen som ett klartecken för låglönekonkurrens på arbetsmarknaden. En textnära läsning av domen visar att direktörerna inte saknar stöd för den tolkningen. Begränsningar av konflikträtten och lagstadgade minimilöner är bara några exempel på Svenskt Näringslivs önskemål för hur den svenska modellen ska omstöpas efter nyliberal förebild.

Tillbaka eller Startsidan