Efter Vaxholmsdomen: Svenskt Näringsliv vill lagstifta om
minimilön
En
osäkerhet vi inte kan leva med. Så kallar
arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) den rättsliga
osäkerhet som uppstått efter EU-domstolens avgörande i det
så kallade Vaxholmsmålet. Därför har han inbjudit
arbetsmarknadens parter till samråd om vilka lagändringar
Sverige måste göra till följd av Vaxholmsdomen.
En första
träff hölls på Rosenbad måndagen den 28 januari. Inbjudna
var LO, TCO och Saco på den fackliga sidan och
arbetsgivarorganisationerna Svenskt Näringsliv,
Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting.
Mötet var
”sansat, lågmält och konstruktivt”, förklarade
arbetsmarknadsministern efteråt.
Littorin
menade att det fanns tre aspekter på vad som bör göras efter
EU-domen. Dels det konkreta lagstiftningsarbetet, dels hur
kollektivavtalen ska se ut och dels en diskussionen om ett
nytt huvudavtal mellan fack och arbetsgivare.
-
Kollektivavtalen får parterna klara utan min inblandning,
sade Littorin som däremot kommer att tillsätta en utredning
av den arbetsrättsliga lagstiftningen.
Utredningen
brådskar menade Littorin. Regeringen kommer inte att vänta
på att den svenska arbetsdomstolen ska slutbehandla
Vaxholmskonflikten.
-
Utredningsarbetet kommer att inledas så snart som möjligt.
Vi ska själva definiera problemet istället för att vänta på
att andra utifrån ska definiera och påverka arbetets form,
sade Littorin.
Hur
utredningen ska vara sammansatt eller när den ska starta är
inte helt klart. Men utredningen väntas börja sitt arbete
under våren och ska se över ”all relevant lagstiftning”.
Uppdraget
blir inte helt enkelt. Bred enighet råder om att den svenska
arbetsrätten måste förändras, så att den inte strider mot
EU:s regler. Men när det gäller innehållet går åsikterna
starkt isär. Vilket inte är underligt, eftersom det inte går
att förändra den arbetsrättsliga lagstiftningen utan att
förändra maktbalansen på arbetsmarknaden.
EU-domstolen slår fast att Byggnads gick för långt när
facket satte skolbygget i Vaxholm i blockad. Det är bara
okej att ta till stridsåtgärder för att genomdriva en
minimilön. Dessutom får stridsåtgärder inte vidtas för att
tvinga en utländsk arbetsgivare att förhandla om lönen; den
ska vara tydlig och förutsägbar redan från början.
EU-domstolen begränsar därmed svenska fackförbunds rätt att
vidta stridsåtgärder för att tvinga utländska företag att
teckna kollektivavtal när de utför uppdrag i Sverige.
Orimligt, menar LO:s Wanja Lundby-Wedin som vill se
lagändringar för att stärka kollektivavtalen. Enligt LO
måste utstationeringslagen, som reglerar vissa villkor, typ
arbetstider och semester, för utländska arbetare som utför
tillfälliga arbeten i Sverige, utvidgas så att lagen medger
regleringar i kollektivavtal.
Svenskt
Näringsliv har en annan syn på hur utstationeringslagen ska
ändras.
– Vi vill
istället ändra lagen i inskränkande inriktning. Idag går
utstationeringslagen längre än vad EU:s direktiv medger,
säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv.
Svenskt
Näringsliv vill också liksom Teknikföretagen, den största
arbetsgivarorganisationen inom industrin, att det införs
lagstadgade minimilöner som är modell i majoriteten av
EU-länderna.
LO anser
att EU-domen innebär att arbetsmarknadens parter måste se
över de lönesystem som finns i kollektivavtalen.
-
Lönevillkoren i kollektivavtalen måste bli tydligare, säger
Wanja Lundby-Wedin
Men
lagstiftning om minimilöner, oavsett om det handlar om
statliga minimilöner eller allmängiltiga kollektivavtal,
säger LO klart nej till.
Där verkar
facket få stöd av Sven Otto Littorin, som betonar att avtal
alltid är bättre än lag.
-
Arbetsmarknadsmodellerna i Europa ser olika ut och ska se
olika ut. Vi vill bevara den omställningsförmåga och
rörlighet på arbetsmarknaden som är ett resultat av den
svenska modellen, sade Littorin efter samrådet med parterna.
Ytterligare
en lag som diskuterades under samrådet var Lex Britannia som
ger de svenska facken rätt att ta till stridsåtgärder för
att tvinga fram svenska kollektivavtal även om det finns ett
utländskt avtal för arbetarna som kommit till Sverige.
– Vi vill
att den ska upphävas, säger Lars Gellner. Vi måste införa
regler i medbestämmandelagen om att stridsåtgärder mot en
utländsk arbetsgivare inom EU måste vara proportionerliga
och inte får strida mot den fria rörligheten.
Svenskt
Näringsliv vill begränsa konflikträtten. Det tycker inte den
fackliga sidan som argumenterar för att det ska gå att
tränga ut utländska kollektivavtal även fortsättningsvis,
åtminstone om villkoren i dem är undermåliga. De preciserade
inte sina krav under mötet på Rosenbad.
Parternas
ståndpunkter förefaller svårförenliga. De fackliga
centralorganisationerna med LO i täten, vill rädda vad som
räddas kan av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Svenskt
Näringsliv ser EU-domen som ett klartecken för
låglönekonkurrens på arbetsmarknaden. En textnära läsning av
domen visar att direktörerna inte saknar stöd för den
tolkningen. Begränsningar av konflikträtten och lagstadgade
minimilöner är bara några exempel på Svenskt Näringslivs
önskemål för hur den svenska modellen ska omstöpas efter
nyliberal förebild.
GÖSTA
TORSTENSSON
2008-01-29
Tillbaka eller Startsidan
|