nejtilleu_logga  Folkrörelsen Nej till EU 

Tjeckien ställer nya krav för att skriva på Lissabonfördraget

2009-10-10
Tjeckien ställer nya krav för att skriva på Lissabonfördraget
Tjeckiens president Vaclav Klaus ställer nya krav för att som siste (?) EU-ledare skriva på Lissabonfördraget. Det beskedet fick EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt när han till sist fick kontakt med den tjeckiske statschefen.

Fredrik Reinfeldt hade i fem dagar försökt att få telefonkontakt med Vaclav Klaus för att efterhöra när han är redo att underteckna Lissabonfördraget. Men den tjeckiske presidenten vägrade ta emot hans samtal.

Den 7 oktober skickades EU-minister Cecilia Malmström till Prag för att träffa Klaus. Men även misslyckades. Han uppgavs vara utomlands.

Först den 8 oktober var Klaus beredd att komma till telefonen. Enligt Reinfeldt uttryckte han önskemål om en ny text, i form av en fotnot bestående av två meningar. Denna text skulle antas av Europeiska rådet och bifogas Lissabonfördraget.

- Vad jag förstår handlar fotnoten om den rättighetsstadga som är kopplad till fördraget. Men presidenten var inte tydlig på denna punkt, det måste han själv precisera, sade Reinfeldt vid en hastigt sammankallad pressträff i Stockholm.

- Jag berättade för presidenten att det är fel budskap vid fel tillfälle. Det har funnits rika möjligheter under lång tid att framföra olika synpunkter. Jag vet att jag talar för många av mina kollegor när jag framförde den synpunkten, sade Reinfeldt med behärskad irritation.

Den 9 oktober var EU-parlamentets talman Jerzy Buzek på besök i Prag och Vaclav Klaus. Enligt Buzek vill Klaus ha ett undantag från EU:s rättighetsstadga innan han skriver under Lissabonfördraget. Polen och Storbritannien har fått sådana undantag. Tjeckien ställde inga sådana krav när fördraget förhandlades fram.

– Ett sådant undantag skulle behöva godkännas av alla EU:s 27 medlemsländer, säger Jerzy Buzek

Tjeckien har redan godkänt fördraget i parlamentets två kammare. Men grundlagen kräver underskrift av Vaclav Klaus och den tjeckiske presidenten är långt ifrån entusiastisk över Lissabonfördraget som han menar skapar en europeisk superstat.

Nu kan han dessutom fördröja sin signatur sedan 17 tjeckiska senatorer med nära kopplingar till Klaus krävt att fördraget återigen granskas av tjeckisk författningsdomstol. De hävdar, liksom Klaus, att Lissabonfördraget strider mot Tjeckiens grundlag.

Författningsdomstolen vågar inte bedöma när senatorernas klagan kan behandlas, men har lovat den tjeckiska regeringen att prioritera behandlingen, underförstått att ärendet kommer att påskyndas. Samtidigt har senatorerna meddelat att de överväger att lämna in fler klagomål.

Vaclav Klaus och hans EU-skeptiska meningsfränder i senaten hoppas kanske att kunna dra ut på processen i väntan på att de brittiska konservativa ska återta regeringsmakten efter kommande vårens parlamentsval. De konservativas partiledare David Cameron har lovat att utlysa en folkomröstning om Lissabonfördraget inte trätt i kraft.

Brittiska Tories har tillsammans med polska och tjeckiska konservativa bildat en gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Den nya gruppen, som heter ”European Conservatives and Reformist Group” (ECR), är framför allt en sammanslagning av 25 medlemmar från det brittiska konservativa partiet, den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus EU-kritiska parti ODS med nio ledamöter och de polska tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kacynskis parti ”Lag och rättvisa” med 15 ledamöter. Vidare har enskilda parlamentariker från Holland, Finland, Ungern och Lettland samt en ledamot från ett polskt minoritetsparti i Litauen anslutit sig till partigruppen.
ECR-gruppen är med 54 mandat EU-parlamentets femte största grupp. Den gemensamma nämnaren är nej till Lissabonfördraget, nej till överstatlighet och nej till ytterligare steg mot en djupare EU-integration.

David Cameron och Vaclav Klaus (liksom Polens president Lech) Kaczynski representerar alltså partier som tillhör samma grupp i EU-parlamentet. Det är svårt att tro att de inte skulle prata ihop sig och försöka konvergera sitt agerande.

Redan i somras skrev Cameron och påminde Klaus om att han lovat de brittiska väljarna en folkomröstning om Lissabonfördraget om hans parti vinner valet i vår. Och det väntas de göra. Tories leder med mellan 12 och 16 procentenheter i olika opinionsmätningar. Storbritannien har visserligen redan godkänt fördraget men Cameron tänker riva upp det. Utan att gå rakt på sak bad Cameron alltså Klaus att vänta med sin underskrift så länge som möjligt.

Dagen efter den irländska folkomröstningen skickade David Cameron ett memorandum till partimedlemmarna som förklarade att det inte skulle ske någon förändring i Europapolitiken till följd av den irländska folkomröstningen. Han sade: ”Jag har upprepade gånger sagt att jag vill att vi ska ha en folkomröstning. Om Lissabonfördraget inte är ratificerat i alla medlemsstater och inte har trätt i kraft när valet sker, om vi blir valda, då kommer vi att hålla en folkomröstning om det, vi kommer att ange datumet för folkomröstningen under valrörelsen, vi kommer att leda kampanjen för ett nej till Lissabonfördraget.”

Opinionen i Storbritannien är starkt EU-skeptisk och en folkomröstning skulle sannolikt resultera i ett kraftfullt nej - och Lissabonfördragets död.

GÖSTA TORSTENSSON