Tjeckien ställer nya krav för att skriva på Lissabonfördraget
2009-10-10
Tjeckien ställer nya krav för att skriva på Lissabonfördraget
Tjeckiens president Vaclav Klaus ställer nya krav för att som siste
(?) EU-ledare skriva på Lissabonfördraget. Det beskedet fick
EU-ordföranden Fredrik Reinfeldt när han till sist fick kontakt med
den tjeckiske statschefen.
Fredrik Reinfeldt hade i fem dagar försökt att få telefonkontakt med
Vaclav Klaus för att efterhöra när han är redo att underteckna
Lissabonfördraget. Men den tjeckiske presidenten vägrade ta emot
hans samtal.
Den 7 oktober skickades EU-minister Cecilia Malmström till Prag för
att träffa Klaus. Men även misslyckades. Han uppgavs vara utomlands.
Först den 8 oktober var Klaus beredd att komma till telefonen.
Enligt Reinfeldt uttryckte han önskemål om en ny text, i form av en
fotnot bestående av två meningar. Denna text skulle antas av
Europeiska rådet och bifogas Lissabonfördraget.
- Vad jag förstår handlar fotnoten om den rättighetsstadga som är
kopplad till fördraget. Men presidenten var inte tydlig på denna
punkt, det måste han själv precisera, sade Reinfeldt vid en hastigt
sammankallad pressträff i Stockholm.
- Jag berättade för presidenten att det är fel budskap vid fel
tillfälle. Det har funnits rika möjligheter under lång tid att
framföra olika synpunkter. Jag vet att jag talar för många av mina
kollegor när jag framförde den synpunkten, sade Reinfeldt med
behärskad irritation.
Den 9 oktober var EU-parlamentets talman Jerzy Buzek på besök i Prag
och Vaclav Klaus. Enligt Buzek vill Klaus ha ett undantag från EU:s
rättighetsstadga innan han skriver under Lissabonfördraget. Polen
och Storbritannien har fått sådana undantag. Tjeckien ställde inga
sådana krav när fördraget förhandlades fram.
– Ett sådant undantag skulle behöva godkännas av alla EU:s 27
medlemsländer, säger Jerzy Buzek
Tjeckien har redan godkänt fördraget i parlamentets två kammare. Men
grundlagen kräver underskrift av Vaclav Klaus och den tjeckiske
presidenten är långt ifrån entusiastisk över Lissabonfördraget som
han menar skapar en europeisk superstat.
Nu kan han dessutom fördröja sin signatur sedan 17 tjeckiska
senatorer med nära kopplingar till Klaus krävt att fördraget
återigen granskas av tjeckisk författningsdomstol. De hävdar, liksom
Klaus, att Lissabonfördraget strider mot Tjeckiens grundlag.
Författningsdomstolen vågar inte bedöma när senatorernas klagan kan
behandlas, men har lovat den tjeckiska regeringen att prioritera
behandlingen, underförstått att ärendet kommer att påskyndas.
Samtidigt har senatorerna meddelat att de överväger att lämna in
fler klagomål.
Vaclav Klaus och hans EU-skeptiska meningsfränder i senaten hoppas
kanske att kunna dra ut på processen i väntan på att de brittiska
konservativa ska återta regeringsmakten efter kommande vårens
parlamentsval. De konservativas partiledare David Cameron har lovat
att utlysa en folkomröstning om Lissabonfördraget inte trätt i
kraft.
Brittiska Tories har tillsammans med polska och tjeckiska
konservativa bildat en gemensam partigrupp i EU-parlamentet. Den nya
gruppen, som heter ”European Conservatives and Reformist Group” (ECR),
är framför allt en sammanslagning av 25 medlemmar från det brittiska
konservativa partiet, den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus
EU-kritiska parti ODS med nio ledamöter och de polska
tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kacynskis parti ”Lag och
rättvisa” med 15 ledamöter. Vidare har enskilda parlamentariker från
Holland, Finland, Ungern och Lettland samt en ledamot från ett
polskt minoritetsparti i Litauen anslutit sig till partigruppen.
ECR-gruppen är med 54 mandat EU-parlamentets femte största grupp.
Den gemensamma nämnaren är nej till Lissabonfördraget, nej till
överstatlighet och nej till ytterligare steg mot en djupare
EU-integration.
David Cameron och Vaclav Klaus (liksom Polens president Lech)
Kaczynski representerar alltså partier som tillhör samma grupp i
EU-parlamentet. Det är svårt att tro att de inte skulle prata ihop
sig och försöka konvergera sitt agerande.
Redan i somras skrev Cameron och påminde Klaus om att han lovat de
brittiska väljarna en folkomröstning om Lissabonfördraget om hans
parti vinner valet i vår. Och det väntas de göra. Tories leder med
mellan 12 och 16 procentenheter i olika opinionsmätningar.
Storbritannien har visserligen redan godkänt fördraget men Cameron
tänker riva upp det. Utan att gå rakt på sak bad Cameron alltså
Klaus att vänta med sin underskrift så länge som möjligt.
Dagen efter den irländska folkomröstningen skickade David Cameron
ett memorandum till partimedlemmarna som förklarade att det inte
skulle ske någon förändring i Europapolitiken till följd av den
irländska folkomröstningen. Han sade: ”Jag har upprepade gånger sagt
att jag vill att vi ska ha en folkomröstning. Om Lissabonfördraget
inte är ratificerat i alla medlemsstater och inte har trätt i kraft
när valet sker, om vi blir valda, då kommer vi att hålla en
folkomröstning om det, vi kommer att ange datumet för
folkomröstningen under valrörelsen, vi kommer att leda kampanjen för
ett nej till Lissabonfördraget.”
Opinionen i Storbritannien är starkt EU-skeptisk och en
folkomröstning skulle sannolikt resultera i ett kraftfullt nej - och
Lissabonfördragets död.
GÖSTA TORSTENSSON