2012-01-04

Ungerns nya, och av omvärlden och den inhemska oppositionen hårt kritiserade konstitution trädde i kraft vid årsskiftet.

Premiärminister Viktor Orbáns högerparti Fidesz och dess stödpartier har två tredjedelar av ledamöterna i parlamentet och kan klubba vilka lagar de vill – en möjlighet de inte försuttit under sina 18 månader vid makten. Genom en rad åtgärder har maktutövningen centraliserats och de demokratiska institutionerna försvagats.

Förra året antogs en lag som ökar regeringens inflytande över landets centralbank. Bland annat tar sig Fidesz-regeringen rätten att utnämna en vice centralbankschef och flera ledamöter i banken. Den Europeiska Centralbanken (ECB) har varnat för att detta undergräver den ungerska centralbankens politiska oberoende. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso ”avrådde starkt” från den nya lagen i ett brev.
Premiärministern har även fått rätt att utnämna en lång rad andra högt uppsatta statliga tjänstemän: riksåklagaren, revisionsrättens ledamöter, ombudsmannen och medlemmarna i det mäktiga medierådet. Dessutom har högsta domstolens ordförande fått sparken och 200 av landets domare har förtidspensionerats.

Viktor Orbáns nya medielag har länge skapat rubriker. Bland annat har regeringen tillsatt ett medieråd med allierade som har rätt att bötfälla medier som ”rapporterar obalanserat”. Bland annat har att Klubradio, den enda radio kanalen som drivs av oppositionen, fått sina sändningsrättigheter kraftigt beskurna.

Den 1 januari trädde så den hårt kritiserade nya grundlagen i kraft, med starka inslag av katolsk ultrakonservatism och nationalistisk retorik. Den innehåller förutom flera hänvisningar till Gud och det ungerska folket, bland annat en skrivning om att mänskligt liv ska värnas ”från tidpunkten för befruktningen”. Oroliga kvinnoorganisationer menar att paragrafen i praktiken förbjuder abort. Grundlagen cementerar också att äktenskap är mellan ”man och kvinna”, vilket har upprört hbt-organisationer.

Religiösa grupper rasar samtidigt mot en ny kyrkolag, som bara erkänner 14 kristna och judiska grupper som officiella religiösa samfund, och tvingar alla andra att söka godkännande från parlamentet för att få verka i landet. Hinduiska och muslimska grupper, men även protestantiska kyrkor, säger att religionsfriheten stryps, medan regeringen hävdar att man vill komma åt grupper som bara ”låtsas” vara religiösa för att få ekonomiska fördelar.

Den så kallade Venedigkommissionen, ett organ för konstitutionella frågor inom Europarådet, riktade redan i somras ytterligare tung kritik mot den nya konstitutionen. Kommissionen påpekar att en lång rad ekonomiska, finansiella och kulturella frågor har grundlagsfästs och därför inte kan ändras med enkel majoritet efter politiska val.

Det gäller bland annat skattepolitiken. En så kallad platt skatt på inkomster slås fast i ett tillägg till konstitutionen, vilket också har fått EU och IMF att reagera. (Det senare kan bara betecknas som hyckleri eftersom EU med Tyskland i spetsen försöker tvinga euroländerna att skriva in förbud mot budgetunderskott i sina konstitutioner.)

Men Viktor Orbán förefaller oberörd av omvärldens kritik.

– Ingen i världen kan tala om för de valda företrädarna för det ungerska folket vilka lagar som ska antas eller förkastas, sade han strax före nyår.

Med en galaföreställning på operan under nyårsafton bekräftade Viktor Orbán att han skiter i kritiken mot den ungerska grundlagen.

Samtidigt pågick en demonstration utanför den pampiga operabyggnaden i Budapest. Enligt rapporterna hade 100.000 samlats för att protestera mot demokratins förfall i Ungern.

GÖSTA TORSTENSSON