2012-11-05

EU:s långtidsbudget måste bantas med minst 340 miljarder kronor. Förslaget från ordförandelandet Cypern gör att förhandlingarna nu går in i ett skarpt läge.

EU-ledarna siktar på en uppgörelse den 22-23 november vid EU-toppmötet i Bryssel. Utan en överenskommelse innan årsskiftet rullar årets budget över till 2013 med automatiska uppräkningar för inflationen med 2 procent. Förlorarna blir de länder som vill frysa EU:s utgiftsnivå.

Cyperns förslag, att skära ned EU-kommissionens begäran på 8.884 miljarder kronor för åren 2014-2020 med 340 miljarder kronor, mötte kritik. Både från de som försvarar EU-kommissionens förslag om en ökning med 7 procent jämfört med utgiftsnivån på budgeten för 2012, och från alla de som vill se en bantad budget.

EU:s jordbruksstöd inrättades för att lösa en strukturkris inom jordbruket och säkra livsmedelsförsörjningen. Det problemet är löst. Samtidigt går fortfarande knappt 40 procent av EU:s budget till ett jordbruksstöd som inte bara är dyrt utan även får absurda effekter. Den bilden kvarstår i allt väsentligt i den kommande långtidsbudgeten.

När EU ser framåt innebär det en fortsatt storsatsning på en sektor som sysselsätter 5 procent av arbetskraften och står för 1,5 procent av EU:s BNP.

Strukturfonderna är den andra stora budgetposten. Enligt kommissionens ursprungliga förslag skulle dessa tillsammans med jordbruksstödet omfatta 70 procent av budgeten. Strukturfonderna är EU:s regionalpolitik med syfte att stödja eftersatta landsdelar men framför allt ett medel för att utjämna de ekonomiska skillnaderna mellan EU:s höginkomst- och låginkomstmedlemmar.

Strukturfonderna har istället fått för mycket karaktär av ett slags politiskt grundad fördelningspolitik med låg utväxling på insatta medel. Till exempel satsar EU via strukturfonderna under innevarande långtidsbudget 86 miljarder euro på forskning men bara 50 miljarder euro på EU:s eget ramprogram för forskning. I det första fallet påverkar regionala kriterier fördelningen av forskningsmedlen, i det andra gäller vetenskaplig relevans.

Storbritannien vill se en frysning av EU:s utgiftsnivå och hotar liksom Danmark med veto om de inte får behålla sina ”budgetrabatter”. Sverige delar inställningen i sak men ligger lågt med vetohotet.
- Jag vill inte uttrycka mig i sådana termer än så länge men betonar att det som har kommit hittills i förslagsväg är orealistiskt, säger statsminister Fredrik Reinfeldt.

Han vill se en ”modernisering” av EU:s budget med en omfördelning från lantbrukssubventioner till tillväxtområden.

- Den vägen verkar svårframkomlig och då blir nettobidragsaspekten viktig genom att vi andra behåller våra rabatter, förklarar Fredrik Reinfeldt.
Av EU:s 27 medlemmar betalar tolv in mer till den överstatliga kassan än de får ut. Sverige tillhör dem. Bara i år betalar staten in 31,3 miljarder kronor till EU:s budget och beräknar att få tillbaka knappt 13 miljarder kronor, bland annat i jordbruksstöd. Nettoavgiften är alltså hela 18,3 miljarder kronor.

Sverige är den störste finansiären av EU-budgeten per capita. Utslaget på 10 miljoner svenskar blir det 3000 kronor per person och år. Danmark är näst störst, Holland trea. Även om man ser till det totala beloppet till Sverige de som betalar mest. Sverige ligger på sjätte plats, före betydligt befolkningsrikare länder som Spanien och Polen.

Vad som kommer ut av EU-toppmötet i Bryssel återstår att se. Det enda man kan vara säker på är att Sverige även i fortsättningen kommer att vara en av EU:s största finansiärer. Men hur mycket mer medlemskapet kommer att kosta är ännu oklart. I Cyperns budgetförslag hade fyra miljarder kronor prutats av den svenska budgetrabatten på totalt 5,5 miljarder kronor. En chockhöjning av medlemsavgiften i den storleksklassen är mycket svårt för den svenska regeringen att acceptera.

GÖSTA TORSTENSSON