Kritiska
EU-fakta fyller 100
Den 17 september
är det val till riksdag, kommuner och landsting i Sverige.
Trots att det som beslutas om i samtliga dessa tre
församlingar påverkas i mycket stor utsträckning av
medlemskapet i EU (mycket mer än vad de flesta tror), talas
det väldigt lite om kopplingen mellan det som diskuteras i
valrörelsen och EU. Det är dags att kopplingen mellan
EU-nivån och svensk valrörelse blir tydligare.
Som exempel -
under Almedalsveckan i Visby första veckan i juli var det
endast ett fåtal seminarier och debatter som hade EU på
agendan. Av runt 450 arrangemang hade bara ett tiotal en tydlig
koppling till EU. Det borde vara åtskilligt fler av
demokratiska skäl.
Representativ
demokrati förutsätter att medborgarna kan välja
företrädare som faktiskt är representativa för deras
politiska värderingar.
I en färsk
Sifo-undersökning anser majoriteten av svenskarna att EU har
för mycket makt. Sifo frågade 1.000 personer över telefon:
Anser du att EU har för mycket makt över svensk politik eller
anser du inte det? 51 procent svarade ja EU har för mycket
makt, 33 procent nej och 16 procent var tveksamma eller visste
ej.
De etablerade
partierna – med undantag för miljöpartiet och
vänsterpartiet – är inte representativa för folkviljan i
EU-frågorna. Väljarna vill behålla den nationella kontrollen
över sitt samhälle, medan deras företrädare verkar för en
samhällsordning där besluten tas långt från medborgarna i
svårgenom- skådliga processer som leder till byråkrati och
alienation.
I sammanhanget
vill vi påminna om vad statsminister Göran Persson yttrade i
ett tal i början av oktober 2000: "En europeisk
federation med president och regering och regelrätt
konstitution skulle förvisso underlätta utkrävandet av
ansvar, men priset skulle bli högt. Avståndet skulle öka än
mer mellan väljare och valda."
Det är
naturligtvis inte en gång för alla givet att varje steg EU
tar i form av fördragsändringar ska leda till mer
centralisering, överstatlighet och federalism; till att EU
blir mer av stat. Men hittills har utvecklingen varit
enkelriktad; EU har aldrig tagit steg tillbaka på vägen mot
ett federativt system, som gör självständiga medlemsstater
till underlydande delstater i ett Europas Förenta Stater. Inte
ett enda förslag som syftar till att återföra befogenheter
till de nationella demokratierna kan spåras i förslaget till
EU-konstitution som trots att det ratats av medborgarna i
Frankrike och Holland fortfarande står på EU:s dagordning.
Med denna
tidning fyller Kritiska EU-fakta 100. Sedan starten 1989 har vi
gett ut 100 nummer. I början hette tidningen Kritiska
Europafakta och gavs ut av Rådet för Kritisk EG-information
där bland annat Miljöpartiet, Vänsterpartiet Kommunisterna,
Socialdemokratiskt Alternativ, Syndikalisterna och Centerns
Ungdomsförbund ingick. Rådet ombildades i april 1991 till
medlemsorganisationen Nej till EG som till följd av att EG
blev till EU 1994 bytte namn till Nej till EU. Efter
folkomröstningen 1994 tillkom prefixet Folkrörelsen. Allt
sedan dess heter organisationen Folkrörelsen Nej till EU och
tidningen Kritiska EU-fakta.
Vi vill inte
skryta men Kritiska EU-fakta är Sveriges klart bästa
EU-kritiska specialtidning (om intet annat därför att det
inte finns någon annan). Bland andra ingår Aftonbladets
kulturredaktion i vår beundrarkrets. Så här skrev man den
17/3: "Kritiska EU-fakta är en tidskrift vi tycker mycket
om: den görs av människor som aldrig ger upp och som varken
räds marknadskrafterna, Ödet eller Göran Persson."
Stöd Kritiska EU-fakta genom
att bli prenumerant. Du får fyra nummer för 100 kr. Eller bli
medlem i Folkrörelsen Nej till EU. Det kostar 200 kr och då
får du Kritiska EU-fakta på köpet. Du kan också stödja
tidningsfonden genom att sätta in ett valfritt belopp på
plusgirokonto 603 95 78-7.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 100 Augusti 2006
Tillbaka eller Startsidan
|