Vad tycker partierna i valrörelsen om EU?

Det är kort tid kvar till valet av ny riksdag. EU-frågorna lyser med sin frånvaro. Förra valrörelsen 2002 existerade de knappast. Dåvarande vice statsminister Lena Hjelm-Wallin avfärdade frågan med påståendet att riksdagsvalet gäller inrikesfrågor och därmed inte EU. Som om EMU och en ny EU-grundlag inte skulle påverka svensk politik. Det verkar inte bättre den här gången.

Det är inte alltid lätt att på partiernas hemsidor hitta aktuell information om EU. I denna artikel redovisas vad jag funnit hos de partier som finns representerade i EU-parlamentet.

Det är svårt att hitta information om EU på socialdemokraternas hemsida. På kongressen i november 2005 enade sig om några formuleringar, till exempel:

"Vi socialdemokrater vill att EU i grunden ska vara ett mellanstatligt samarbete där vi tillsammans med de andra medlemsstaterna kan lösa problem som kräver gemensamma lösningar."

"Handeln med vapen och krigsmateriel ska minska och kontrolleras med strikta internationella regler." (Svensk vapenexport har ökat betydligt de senaste åren – min anmärkning)

"Vi vill se ett effektivt insatsförsvar med förmåga att verka både i Sverige och utomlands – över hela skalan från förebyggande åtgärder till fredsframtvingande insatser på säkerhetsrådets uppdrag."

På moderaternas hemsida är det lättare att hitta information om EU. Partiet är "för det svenska medlemskapet i EU. "Vi har en ’moralisk skyldighet’ att delta i uppbyggandet av fred och välstånd i Europa." Man är för "ett starkt men begränsat EU". Moderaterna är "för ett medlemskap i Nato om det finns en blocköverskridande uppslutning i riksdagen." Man vill också att Sverige ska vara med i EMU men anser att det inte är aktuellt de närmaste åren på grund av att det blev nej i folkomröstningen.

Folkpartiet lyfter fram dessa frågor som partiet ska driva:
- skapandet av ett europeiskt FBI (federal polis)
- svenskt medlemskap i Nato
- antalet svenskar i internationella operationer bör öka från 800 till 2.000 man.

I valmanifestet anges att fler möjligheter bör öppnas för tjänstehandel. Partiet ska fortsätta att driva den frågan. Den transatlantiska länken ska stärkas till exempel genom ett medlemskap i Nato. Det behövs en ny konstitution och därför bör förslaget ses över.

I vänsterpartiets valplattform finns flera EU-frågor, t ex:

"EU:s nyliberala tjänstedirektiv måste skrotas. Om ett tjänstedirektiv ska antas måste det bygga på principen om att mottagarlandets lagar och regler ska gälla."

"En ökande militarisering i världen framdriven av USA, men även av EU, leder till allvarliga kränkningar av demokratiska och mänskliga rättigheter."

Partiet är motståndare till EU:s allt hårdare flyktingpolitik och anser att "Sverige ska lämna Schengensamarbetet."

Vänsterpartiet kommer att motsätta sig varje försök att lyfta fram förslaget om ny konstitution och "kräver folkomröstning om förslag till nya fördragsändringar som för över betydande makt till EU."

"Vi anser att EU måste upplösas för att ett i grunden annorlunda europeiskt samarbete ska kunna byggas."

I kristdemokraternas valmanifest nämns inte EU. På hemsidans redovisning av olika politikområden finns inte mycket skrivet om EU. Man konstaterar att vissa frågor lämpar sig på EU-nivå t ex konkurrensfrågor och miljöfrågor medan andra ska skötas inom landet till exempel familjepolitiken.

I centerns valmanifest står att man "vill att EU:s nya stora uppdrag ska vara att forma en gemensam europeisk miljöpolitik (CEP) för ett hållbart samhälle." I det sammanhanget tas även frågan om satsning på nya energikällor upp.

På hemsidan finns även 47 frågor om EU. Centerns inställning är att EU ska bli smalare men vassare. "EU ska byggas på federalismens principer." EU-parlamentets roll ska stärkas. Centern är för att utse en utrikesminister för EU men inte en president. Partiet är för EU:s krishantering men mot gemensamma militära styrkor.

Centern anser inte att det behövs folkomröstas om förslag till ny konstitution för EU.

I miljöpartiets valmanifest finns en punkt om EU. Miljöpartiet motsätter sig att en grundlag för EU antas. Partiet vill att Sverige ska arbeta för en annan form av europeiskt samarbete. Miljöpartiet säger nej till en militarisering av EU och vill avveckla svensk vapenexport.

Junilistan är för EU men mot en EU-stat. Man vill "föra hem EU-frågorna till Sveriges riksdag."

"EU ska vara ett begränsat, mellanstatligt samarbete mellan självständiga stater." Partiet accepterar dock överstatlighet när det gäller "den inre marknaden och gränsöverskridande miljöproblem". Man sa nej till tjänstedirektivet i den ursprungliga formen men ja till huvuddragen i den kompromiss som parlamentet enats om.

Junilistan är för en folkomröstning om förslag till ny konstitution. Man säger nej till insatsstyrkor för EU.

Alliansen (m, fp, kd, c) har olika arbetsgrupper som presenterar gemensam politik på vissa områden. Under rubriken Utrikes frågor finns synpunkter på EU. Där sägs att "EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik måste stärkas och bli mer effektiv." Bland annat förordas en 

utrikesminister och en gemensam utrikestjänst. Man vill också ha mer överstatlighet på detta område.

Alliansen betonar samarbetet med USA. "Världen behöver USA för att utveckla goda lösningar på gemensamma utmaningar. Samtidigt behöver USA det internationella samfundet. När Europa och USA agerar tillsammans utifrån gemensamma värderingar om demokrati, marknadsekonomi och rättsstaten ökar möjligheterna att få genomslag."

Det är inte helt lätt att få en klar uppfattning om hur de olika partierna står i olika EU-frågor. Klart är ändå att endast vänsterpartiet och miljöpartiet tar avstånd från den nuvarande unionen med en blandning av överstatlighet och mellanstatlighet. Dessa partier vill ha ett annat europasamarbete som bygger på mellanstatlighet. Miljöpartiet kan dock tänka sig överstatlighet när det gäller miljöområdet.

Socialdemokraterna säger att de är för ett mellanstatligt samarbete men det har inte hänt att den socialdemokratiska regeringen, som företräder Sverige i EU, har utnyttjat vetorätten för att motsätta sig beslut om mer överstatlighet.

Junilistan säger sig vara för mellanstatligt samarbete men är för överstatlighet när det gäller inre marknaden och miljöområdet. Inre marknaden är knappast en fråga i marginalen.

När det gäller förslaget till ny konstitution så anser v och mp att frågan är död medan andra ser fram emot ett reviderat förslag. V, mp och junilistan vill ha folkomröstning om förslaget kommer upp på dagordningen igen.

V, mp och junilistan anser att frågan om svenskt medlemskap i valutaunionen är avförd från dagordningen genom att det blev nej i folkomröstningen om EMU. De övriga partierna är för EMU och anser att frågan bör komma tillbaka. Finansminister Pär Nuder tror det blir aktuellt efter valet 2010.

Militariseringen av EU kommenteras av de flesta partierna. De borgliga partierna vill ha ett ännu effektivare militärt samarbete. De vill att Sverige ska delta i större utsträckning i internationella insatser. Socialdemokraterna betonar också EU:s insatsstyrkor och vill att Sverige ska delta fullt ut. V, mp och junilistan är däremot kritiska till de militära insatsstyrkorna.

Slutligen ser det inte ut som att de politiska partierna kommer att diskutera EU-frågor i före valet. Om det ska bli någon EU-debatt får väljarna ställa politikerna mot väggen.

Ingela Mårtensson

Kritiska EU-fakta nr 100  Augusti 2006

Tillbaka eller Startsidan