Extremhögern har fler parlamentariker än Sverige

Den senaste utvidgningen av EU med Bulgarien och Rumänien innebär att de främlingsfientliga partierna i EU blir tillräckligt många för att kunna skapa en egen grupp i EU-parlamentet,

Under hösten har franska Nationella Fronten och belgiska Vlaams Belang fört förhandlingar med likasinnade. De lyckades finna stöd hos det bulgariska Attackpartiet och det rumänska Romana Mare, två högerextrema partier som är uttalat antisemitiska och antiromska.

Till gruppen har också Lista Mussolini anslutit sig, lett av den italienske diktatorns barnbarn Alessandra Mussolini.

Den nya partigruppen ”Identitet, tradition och suveränitet” (ITS) med tjugo medlemmar fick klartecken i EU-parlamentet i januari. Ledare för gruppen blir Bruno Gollnisch, som tillhör det franska Nationella Fronten och har utmärkt sig som en förnekare av förintelsen.

Bildandet av en egen grupp innebär inte bara att de främlingsfientliga partierna blir mer organiserade, utan också att de får ökad talartid, fler platser i utskotten och ökade ekonomiska bidrag från EU.

Enligt parlamentets system är det brukligt att partigrupperna får en andel viktiga poster som representerar deras storlek i utskotten. För ITS del skulle detta innebära att gruppen har rätt till två vice ordförandeposter i utskotten. Men utnämningarna måste godkännas i en omröstning som är hemlig. Och de stora partigrupperna tänker samarbeta för att förminska den högerextrema gruppens inflytande.

Socialistgruppens ledare tysken Martin Schulz har skrivit till andra politiska grupper i parlamentet och uppmanat dem att inte rösta fram medlemmar av ITS till inflytelserika poster. Liknande signaler har kommit från den största gruppen i parlamentet, konservativa och kristdemokratiska EPP.

Bildandet av ITS med tjugo ledamöter innebär att de högerextrema partierna får större politiskt inflytande än Sverige i EU-parlamentet. I parlamentet sitter 785 ledamöter varav nitton svenskar.

EU-parlamentet är inte oviktigt. Till parlamentets uppgifter hör att granska och fatta beslut om lagförslag från kommissionen, att godkänna internationella avtal och nya medlemsländer samt att kontrollera kommissionen och EU:s budget. Parlamentet har medbestämmanderätt i ungefär 75 procent av de områden som beslutas av EU, bland annat miljöfrågor och frågor som rör den inre marknaden.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 102  Februari 2007

Tillbaka eller Startsidan