Det muttras om EU:s konstitution. Efter ett och ett halvt års "tankepaus" startar nu olika politiska kampanjer för att försöka rädda det havererade förslaget.

Vi är många som har godkänt konstitutionen och nu vill vi gå vidare. Under den parollen samlades de 18 länder som hittills antagit det bordlagda konstitutionsförslaget i Madrid i slutet av januari.

Som initiativtagare till mötet stod Spanien och Luxemburg som vill bilda en informell påtryckningsgrupp – "konstitutionens vänner". Syftet med mötet var att manifestera att en majoritet av EU:s länder har godkänt det omtalade förslaget.

Tjugo länder hade skickat sina statssekreterare eller EU-ministrar medan fem länder däribland Sverige och Danmark nöjde sig med representation från respektive ambassad. Frankrike och Holland som tidigare rösta nej till fördraget var inte närvarande. Representanterna för de länder som inte godkänt konstitutionen närvarade som "observatörer".

Efter att den spanska utrikesministern hade inledningstalat fick varje land möjlighet att ge sin syn.

Det framkom, att även om man stödde den bordlagda konstitutionen, så hade man inte oväntat lite olika prioriteringar inför de eventuellt kommande omförhandlingarna av texten. Mötet antog inte något uttalande eller liknande och någon egentlig diskussion förekom enligt uppgift inte.

Inte desto mindre var huvudbudskapet att man vill värna konstitutionen som den är och att det positiva med förslaget övervägde det negativa.

Mötet med "konstitutionens vänner" var tänkt som ett stöd till den tyska förbundskanslern Angela Merkel, just nu EU:s ordförande. Hon vill sätta igång arbetet så stilla som möjligt.

Av de 27 EU-länderna har alltså 18 godkänt det liggande konstitutionsförslaget. Två länder (Frankrike och Holland) har genom folkomröstningar förkastat det. Ytterligare sju länder avvaktar och har hittills bara sagt pass: Sverige, Danmark, Tjeckien, Irland, Polen, Portugal och Storbritannien.

Alla EU:s medlemsländer måste godkänna konstitutionen för att den ska träda i kraft.

Det är nu det tyska ordförandeskapets uppgift att se om man kan komma vidare med konstitutionen och om möjligt återigen få upp det på det storpolit-iska förhandlingsbordet.

Den tyska regeringen säger att den kommer att presentera ett nytt förslag efter det franska presidentvalet i maj. I intervjun i Financial Times tillbakavisar Angela Merkel energiskt allt tal om "minipaket". Hon hänvisar till att man måste respektera att 18 medlemsländer redan har godkänt det ursprungliga förslaget.

Men Merkel vet säkert att det är praktiskt taget omöjligt att enbart omformulera det gamla förslaget. Den franske presidentkandidaten Nicolas Sarkozy vill ha ett "minifördrag" med mest allmänna principer och den tanken finns också hos tunga CDU-politiker i Tyskland. Om dessutom Gordon Brown efterträder Tony Blair senare i år så är det nog helt kört att gräva upp det gamla konstitutionsförslaget.

GÖSTA TORSTENSSON