Lam deklaration från Berlinmötet I vår är det 50 år
sedan Romfördraget trädde i kraft. Den 25 mars samlades
EU-ländernas stats- och regeringschefer till festligheter i
Tyskland. En så kallad Berlindeklaration antogs och skrevs
under av förbundskansler Angela Merkel som ordförandeland,
EU-parlamentets talman Hans-Gert Pöttering och
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.
Berlindeklarationen talar om Europas
blodiga historia och uppdelningen mellan öst och väst och
konstaterar att "Vi medborgare i Europeiska unionen är nu
lyckligtvis förenade". Värderingar som unionen är grundad på
framhålls, liksom framgångar som samarbetet anses inneburit
och vilka utmaningar som anses vänta. På ett ställe sägs det
att "Tillsammans ska vi bekämpa terrorism, organiserad
brottslighet och olaglig invandring".
Men när det kommer till
den institutionella delen av EU nöjer sig deklarationen med
att konstatera att målet är att ge EU "en förnyad gemensam
grund" innan val hålls till EU-parlamentet i juni 2009.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel ville egentligen ha
tydligare skrivningar, men orden "konstitution" eller
"fördrag" finns inte med i texten. Regeringarna i Tjeckien,
Polen och Storbritannien har inte velat binda sig för att
ett nytt fördrag 2009. Frågan är också besvärlig för Holland
och Frankrike, där det blev nej i folkomröstningar till den
tidigare föreslagna EU-konstitutionen.
Angela Merkel hoppas likafullt att
Berlindeklarationen ska bli avstamp för att EU ska kunna
enas om en reviderad modell av en ny konstitution eller nytt
fördrag för EU.
– Det ligger inte bara i Europas eget
intresse utan också i medborgarnas intresse att det lyckas,
sade Merkel vid den högtidliga ceremonin i Berlins Moderna
museum där Berlindeklarationen skrevs under och hävdade att
något annat vore ett "historiskt misslyckande".
Grundvalen ska vara det
konstitutionsförslag som 18 av 27 EU-länder har godkänt men
som de franska och holländska väljarna röstade nej till
2005. Om datumet för 2009 ska hållas förutsätter det att en
regeringskonferens kallas in i höst och att EU-länderna enas
om en fördragstext till jul, eller senast nästa vår.
Regeringskonferens innebär förhandlingar
mellan medlemsstaternas regeringar och är ett måste för att
kunna ändra i EU:s fördrag. Portugal, som tar över
ordförandeklubban från Tyskland 1 juli, sägs ha varnat för
att man har dåligt med tid för en regeringskonferens.
Regeringarna i Tjeckien,
Polen och Storbritannien har inte velat binda sig för att
ett nytt fördrag 2009. Frågan är också besvärlig för Holland
och Frankrike, där det blev nej i folkomröstningar till den
tidigare föreslagna EU-konstitutionen.
Sverige har legat lågt sedan de franska
och holländska nejen. Men alla räknar med att Sveriges
riksdag säger ja, även till ett ändrat fördrag.
– Ingen tycker att den svenska debatten
är så väldigt spännande, säger statsminister Fredrik
Reinfeldt och hänvisar till att frågetecknen rör andra
medlemsländer.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 103 Maj 2007
Tillbaka eller Startsidan
|