Lam deklaration från Berlinmötet

I vår är det 50 år sedan Romfördraget trädde i kraft. Den 25 mars samlades EU-ländernas stats- och regeringschefer till festligheter i Tyskland. En så kallad Berlindeklaration antogs och skrevs under av förbundskansler Angela Merkel som ordförandeland, EU-parlamentets talman Hans-Gert Pöttering och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Berlindeklarationen talar om Europas blodiga historia och uppdelningen mellan öst och väst och konstaterar att "Vi medborgare i Europeiska unionen är nu lyckligtvis förenade". Värderingar som unionen är grundad på framhålls, liksom framgångar som samarbetet anses inneburit och vilka utmaningar som anses vänta. På ett ställe sägs det att "Tillsammans ska vi bekämpa terrorism, organiserad brottslighet och olaglig invandring".

Men när det kommer till den institutionella delen av EU nöjer sig deklarationen med att konstatera att målet är att ge EU "en förnyad gemensam grund" innan val hålls till EU-parlamentet i juni 2009. Tysklands förbundskansler Angela Merkel ville egentligen ha tydligare skrivningar, men orden "konstitution" eller "fördrag" finns inte med i texten. Regeringarna i Tjeckien, Polen och Storbritannien har inte velat binda sig för att ett nytt fördrag 2009. Frågan är också besvärlig för Holland och Frankrike, där det blev nej i folkomröstningar till den tidigare föreslagna EU-konstitutionen.

Angela Merkel hoppas likafullt att Berlindeklarationen ska bli avstamp för att EU ska kunna enas om en reviderad modell av en ny konstitution eller nytt fördrag för EU.

– Det ligger inte bara i Europas eget intresse utan också i medborgarnas intresse att det lyckas, sade Merkel vid den högtidliga ceremonin i Berlins Moderna museum där Berlindeklarationen skrevs under och hävdade att något annat vore ett "historiskt misslyckande".

Grundvalen ska vara det konstitutionsförslag som 18 av 27 EU-länder har godkänt men som de franska och holländska väljarna röstade nej till 2005. Om datumet för 2009 ska hållas förutsätter det att en regeringskonferens kallas in i höst och att EU-länderna enas om en fördragstext till jul, eller senast nästa vår.

Regeringskonferens innebär förhandlingar mellan medlemsstaternas regeringar och är ett måste för att kunna ändra i EU:s fördrag. Portugal, som tar över ordförandeklubban från Tyskland 1 juli, sägs ha varnat för att man har dåligt med tid för en regeringskonferens.

Regeringarna i Tjeckien, Polen och Storbritannien har inte velat binda sig för att ett nytt fördrag 2009. Frågan är också besvärlig för Holland och Frankrike, där det blev nej i folkomröstningar till den tidigare föreslagna EU-konstitutionen.

Sverige har legat lågt sedan de franska och holländska nejen. Men alla räknar med att Sveriges riksdag säger ja, även till ett ändrat fördrag.

– Ingen tycker att den svenska debatten är så väldigt spännande, säger statsminister Fredrik Reinfeldt och hänvisar till att frågetecknen rör andra medlemsländer.

GÖSTA TORSTENSSON

 

Kritiska EU-fakta nr 103  Maj 2007

 

Tillbaka eller Startsidan