Facket är tillbakapressat i de flesta av EU-länderna

Under parollen ”På offensiven för ett socialt Europa, solidaritet och hållbarhet” har Europafacket haft kongress i Sevilla. Fackliga organisationer från hela Europa har enats om en aktionsplan och gemensamma riktlinjer. Och så har man valt svenska LO:s Wanja Lundby-Wedin till organisationens ordförande för de kommande fyra åren. Till generalsekreterare omvaldes britten John Monks.

Europas fackliga samorganisation (EFS) eller bara Europafacket består av 81 nationella centralorganisationer, däribland LO, TCO och Saco, från 36 länder. De företräder cirka 60 miljoner löntagare. Till EFS är också tolv branschfederationer anslutna.

Det låter mäktigt men frågan är hur pass representativt Europafacket är för de europeiska löntagarna? I många länder är bara tio procent med i facket och medlemstalet sjunker i nästan alla länder. Därtill är de fackligt organiserade splittrade mellan olika fackföreningar. Det finns religiösa, liberala, kommunistiska, syndikalistiska och socialistiska organisationer som ofta konkurrerar om samma medlemmar.

Den fackliga rörelsen är idag tillbakapressad i alla EU-länder. Samtidigt har Europafacket fått allt större inflytande inom EU-apparaten. EU-kommissionens förre ordförande Romano Prodi talade om Europafacket som en ”motor för europeisk integration”.

Europafacket är den fackliga part som deltar i överläggningar med EU-kommissionen och de europeiska arbetsgivarorganisationerna i vad som kallas EU:s sociala dialog. Europafackets motsvarighet på arbetsgivarsidan heter Business Europe (tidigare Unice) där bland annat Svenskt Näringsliv ingår.

En av de frågor som debatterades på Europafackets kongress i Sevilla var frågan om minimilöner, där man i länder med svaga fack kräver att den frågan löses genom lagstiftning.

Lösningen blev en kompromiss. Den betyder att minimilöner på en nivå som det går att leva på är ett gemensamt krav, men att metoderna för att uppnå det kan se olika ut.

21 av 27 EU-länder har infört lagstadgade minimilön. Luxemburg har den högsta på 87,35 kronor i timmen. Bulgarien har den lägsta på 5,10 kronor i timmen. Storbritannien införde garanterade minimilöner 1999. Den brittiska minimilönen ligger idag på 76,57 i timmen.

De nordiska länderna och Tyskland har inte infört lagstadgade löner. Men Deutscher Gewerkschaftsbund, DGB, den tyska motsvarigheten till LO, driver nu en kampanj för en lagstadgad minimilönpå 7,50 euro – 72 kronor – i timmen.

Efter en nattmangling i den tyska regeringskoalitionen slutade det med en kompromiss. Det blir inte heller i framtiden någon lagstiftning på löneområdet i Tyskland, men den lag som finns om minimilöner i bland annat byggbranschen ska utvidgas till fler branscher. Mest nöjda med den lösningen var kristdemokraterna, medan socialdemokraterna lovade att fortsätta kämpa för landsomfattande minimilöner.

När det gäller den grönbok om arbetsrätten som EU-kommissionen lagt fram är Europafacket kritiskt. Kommissionens förslag till förändrad arbetsrätt går ut på att fasta jobb inte passar in på dagens arbetsmarknad. Det är en fullständigt oacceptabel syn, menar Europafacket.

I grönboken har kommissionen efterlyst en debatt om hur arbetsrätten ska förändras till följd av att andelen tillfälliga jobb ökat.

Enligt Europafacket fokuserar kommissionen på hur arbetarna ska bli mer ”anställningsbara” och bortser från behovet av kollektiv lagstiftning. Europafacket menar att man måste motarbeta den utveckling som skapar en tudelad arbetsmarknad och ”flexibilitet” när det gäller löner och arbetstider.

Kritiska EU-fakta nr 104  Juli 2007

Tillbaka eller Startsidan