Facket är tillbakapressat i de flesta
av EU-länderna
Under parollen ”På offensiven
för ett socialt Europa, solidaritet och hållbarhet” har
Europafacket haft kongress i Sevilla. Fackliga
organisationer från hela Europa har enats om en aktionsplan
och gemensamma riktlinjer. Och så har man valt svenska LO:s
Wanja Lundby-Wedin till organisationens ordförande för de
kommande fyra åren. Till generalsekreterare omvaldes britten
John Monks.
Europas fackliga
samorganisation (EFS) eller bara Europafacket består av 81
nationella centralorganisationer, däribland LO, TCO och
Saco, från 36 länder. De företräder cirka 60 miljoner
löntagare. Till EFS är också tolv branschfederationer
anslutna.
Det låter mäktigt men frågan
är hur pass representativt Europafacket är för de europeiska
löntagarna? I många länder är bara tio procent med i facket
och medlemstalet sjunker i nästan alla länder. Därtill är de
fackligt organiserade splittrade mellan olika
fackföreningar. Det finns religiösa, liberala,
kommunistiska, syndikalistiska och socialistiska
organisationer som ofta konkurrerar om samma medlemmar.
Den fackliga rörelsen är idag
tillbakapressad i alla EU-länder. Samtidigt har Europafacket
fått allt större inflytande inom EU-apparaten.
EU-kommissionens förre ordförande Romano Prodi talade om
Europafacket som en ”motor för europeisk integration”.
Europafacket är den fackliga
part som deltar i överläggningar med EU-kommissionen och de
europeiska arbetsgivarorganisationerna i vad som kallas EU:s
sociala dialog. Europafackets motsvarighet på
arbetsgivarsidan heter Business Europe (tidigare Unice) där
bland annat Svenskt Näringsliv ingår.
En av de frågor som
debatterades på Europafackets kongress i Sevilla var frågan
om minimilöner, där man i länder med svaga fack kräver att
den frågan löses genom lagstiftning.
Lösningen blev en kompromiss.
Den betyder att minimilöner på en nivå som det går att leva
på är ett gemensamt krav, men att metoderna för att uppnå
det kan se olika ut.
21 av 27 EU-länder har infört
lagstadgade minimilön. Luxemburg har den högsta på 87,35
kronor i timmen. Bulgarien har den lägsta på 5,10 kronor i
timmen. Storbritannien införde garanterade minimilöner 1999.
Den brittiska minimilönen ligger idag på 76,57 i timmen.
De nordiska länderna och
Tyskland har inte infört lagstadgade löner. Men Deutscher
Gewerkschaftsbund, DGB, den tyska motsvarigheten till LO,
driver nu en kampanj för en lagstadgad minimilönpå 7,50 euro
– 72 kronor – i timmen.
Efter en nattmangling i den
tyska regeringskoalitionen slutade det med en kompromiss.
Det blir inte heller i framtiden någon lagstiftning på
löneområdet i Tyskland, men den lag som finns om minimilöner
i bland annat byggbranschen ska utvidgas till fler
branscher. Mest nöjda med den lösningen var
kristdemokraterna, medan socialdemokraterna lovade att
fortsätta kämpa för landsomfattande minimilöner.
När det gäller den grönbok om
arbetsrätten som EU-kommissionen lagt fram är Europafacket
kritiskt. Kommissionens förslag till förändrad arbetsrätt
går ut på att fasta jobb inte passar in på dagens
arbetsmarknad. Det är en fullständigt oacceptabel syn, menar
Europafacket.
I grönboken har kommissionen
efterlyst en debatt om hur arbetsrätten ska förändras till
följd av att andelen tillfälliga jobb ökat.
Enligt Europafacket fokuserar
kommissionen på hur arbetarna ska bli mer ”anställningsbara”
och bortser från behovet av kollektiv lagstiftning.
Europafacket menar att man måste motarbeta den utveckling
som skapar en tudelad arbetsmarknad och ”flexibilitet” när
det gäller löner och arbetstider.
GÖSTA TORSTENSSON Kritiska EU-fakta
nr 104 Juli 2007
Tillbaka eller Startsidan
|