Folkomrösta om ”reformfördraget”

I midsommarhelgen kom EU:s stats- och regeringschefer överens om ett mandat för en ny regeringskonferens redan i slutet av juli, som skall behandla vad som kallas ett reformfördrag. Detta skall ersätta den EU-konstitution som regeringskonferensen kom överens om 2004, men som de franska och nederländska folken avvisat i folkomröstningar.

Svenska Dagbladets ledarsida anade redan några dagar före EU-toppmötet vad som var på gång. ”Talet om en öppen process har ersatts av hemliga och bilaterala förhandlingar under ledning av den hårdkörande Angela Merkel. Siktet är inställt på ett förslag som inte behöver gå till folkomröstning (där det kan undvikas). Men i praktiken är produkterna snarlika. Det är förpackningen som är ny. Utanverket med symbolkraft som kunde leda tanken till en stat är borta, men det centrala politiska innehållet består”.

Ordförandeskapet skriver i sina slutsatser att ompaketeringen som det uttrycks i mandatet har gått ut på att ”i reformfördraget kommer de nya idéer som blev resultatet av 2004 års regeringskonferens att införlivas i de nuvarande, även i fortsättningen gällande fördragen”. 

För att undvika folkomröstningar får unionens  symboler ingen artikel i de nya fördragen, men kommer ändå att existera. Artikeln om EU-rättens företräde ersätts med en förklaring på den kommande regeringskonferensen som säger ”att EU-domstolens väl fastställda rättspraxis har företräde framför medlemsstaternas rätt”.

För att undvika koppling till en konstitution behålls begreppen ”förordning” och ”direktiv” istället för begreppen ”lag” och ”ramlagstiftning”. Rättighetsstadgan skrivs inte i reformfördraget, men genom en hänvisning kommer den ändå att bli bindande och föremål för EU-domstolens prövning. I ett försök att undvika en folkomröstning i Storbritannien har landet fått undantag från rättighetsstadgan och unionens utrikesminister döptes om till ”unionens högre representant för utrikes- och säkerhetspolitik”. Nederländerna blidkades med att de nationella parlamenten får utökade behandlingstid för att ha synpunkter på lagförslag från kommissionen, som EU-kommissionen i slutändan ändå inte behöver bry sig som.

Den svenska regeringen och Fredrik Reinfeldts hållning har i praktiken varit att efter hemliga förhandlingar ställa upp på vad som helst som Angela Merkel förväntades presentera på toppmötet samt att detta vad som helst inte skall underställas någon folkomröstning. Samtidigt har inte hörts ett uns av kritik till regeringens agerande från oppositionspartiet socialdemokraterna. Utan föregående politisk debatt och ordentligt underlag ställde sig riksdagens sammansatta konstitutions- och utrikesutskott 20 juni bakom konturerna i vad som var känt om reformfördraget. Miljöpartiet och vänsterpartiet reserverade sig.

I sina första kommentarer efter toppmötet hyllar Fredrik Reinfeldt Angela Merkels ”fantastiska” ledaregenskaper. För att ta död på kravet om folkomröstning är han snabb med att påpeka att den regeringskonferensen som skall starta redan i juli bara blir en teknisk övning utan politisk sprängkraft, eftersom han och övriga stats- och regeringschefer på toppmötet redan bestämt slutresultatet. Frågan är om Reinfeldts svindleri med demokratin kommer att lyckas. Enligt en opinionsundersökning som vänsterpartiet gjort vill 56 procent av svenskarna ha en folkomröstning om det förväntade fördraget/konstitutionen.

Folkrörelsen välkomnar att miljöpartiets Peter Eriksson och Maria Wetterstrand, vänsterpartiets Lars Ohly samt junilistans Nils Lundgren redan direkt efter toppmötet uttalat sig för att deras partier kräver en folkomröstning om reformfördraget. Det är hög tid att alla demokratiska krafter kräver en öppen debatt och folkomröstning om det så kallade reformfördraget.

Jan-Erik Gustafsson

Kritiska EU-fakta nr 104  Juli 2007

Tillbaka eller Startsidan