...och Svenskt Näringsliv ser det som en framgång

Facket har rätt att vidta stridsåtgärder för att få till bättre löner och villkor för utländska arbetstagare, i linje med svenska kollektivavtal. Om de utländska arbetarna redan har ett likvärdigt eller identiskt avtal skulle dock en stridsåtgärd anses oproportionerlig. Det menar EU-domstolens generaladvokat i sitt förslag till dom i det uppmärksammade Vaxholmsmålet. De svenska tolkningarna och kommentarerna är som väntat delade.

– Det känns väldigt skönt att det blev ett positivt yttrande. Nu får vi bara hoppas att EU-domstolen går samma väg. Det här är en näsbränna för Svenskt Näringsliv och Sveriges byggindustrier som hävdar att de försvarar den svenska modellen, men som samtidigt gått bakom ryggen på oss och försökt driva frågan rättsligt, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.

Det lettiska företaget Lavals ombud Anders Elmér tycker att generaladvokatens uttalande är en framgång trots att Mengozzi bedömer att facken hade rätt att ta till stridsåtgärderna i Vaxholm.

– Det här är en framgång men inte en fullständig framgång. De slår fast en oerhört viktig princip, nämligen att stridsåtgärderna måste vara proportionella. I det här fallet ville man ha ett kollektivavtal och resultatet blev att man slog ihjäl företaget, säger Elmér.

– Det ska också vara till verklig fördel för de utstationerade arbetstagarna. Deras anställningsförmåner var reglerade enligt lettisk lag och lettiskt kollektivavtal och de hade mångdubbelt högre lön i Sverige än i Lettland. Det var ingen fördel för dem att bli arbetslösa, säger Elmér.

Svenskt Näringsliv, som finansierat arbetsgivarsidans advokater, ser inte uttalandet från EU-domstolens generaladvokat som en förlust.

– Vi kan inte se det här som en förlust utifrån de ståndpunkter som Svenskt Näringsliv drivit, säger Kent Brorson arbetsrättschef på Svenskt Näringsliv. Han vill framför allt peka på två saker i generaladvokatens resonemang.

– Eftersom generaladvokaten menar att stridsåtgärder måste vara proportionerliga kan frågan prövas av domstol i varje fall när det gäller utländska företag som tillfälligt utför arbeten i Sverige. Det är nog en nyhet för de svenska domstolarna, säger Brorson och tillägger: Detta är en inskränkning av rätten att vidta stridsåtgärder.

Det andra som Brorson vill peka på är att det i förslag till dom slås fast att EU-rätten är tillämplig på rätten att vidta fackliga stridsåtgärder.

Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för vänsterpartiet och vice ordförande i Folkrörelsen Nej till EU, säger i en kommentar att generaladvokatens domförslag visar det att det nu är EU:s jurister som har tagit över beslutanderätten från politiker när det gäller arbetsmarknadsfrågor. Hon pekar också på att tjänstedirektivet inte fanns när Vaxholmskonflikten utspelades 2004 och att ett liknande fall i framtiden när tjänstedirektivets regler gäller mycket väl kan få en annan och ännu mer negativ utgång.

Kritiska EU-fakta nr 104  Juli 2007

Tillbaka eller Startsidan