EU-ledarna vill till varje pris undvika folkomröstningar

Efter sju timmars nattliga förhandlingar om diverse småsaker, enades EU-ländernas stats- och regeringschefer i Lissabon om ett nytt fördrag (grundlag) för EU.  Det nya fördraget – Lissabonfördraget – ska ersätta den EU-konstitution som Frankrike och Holland i folkomröstningar 2005 sade nej till med stora majoriteter. Den 13 december ska fördraget skrivas under i Lissabon. Målet är att det ska träda i kraft den 1 januari 2009.

En brittisk tankesmedja, Open Europe, har jämfört EU-konstitutionen med Lissabonfördraget och funnit att endast tio av 250 förslag skiljer det nya fördraget från det nedröstade konstitutionsförslaget.

Förändringarna i Lissabonfördraget är därtill mycket begränsade, ofta bara symboliska. Det är i praktiken samma EU-konstitution som väljarna i Frankrike och Holland avvisade som nu åter läggs fram, men i en mindre utmanande förpackning.

Skillnaden är att utgångspunkten för revideringarna har varit att regeringscheferna inte vill fråga folken i medlemsländerna om de vill ha Lissabonfördraget. Luxemburgs premiärminister Jean-Claude Juncker sade efter EU-toppmötet i juni att ”huvudbekymret för somliga av mina kollegor runt bordet var att komma överens om ett fördrag som kunde antas utan folkomröstningar. Jag är förvånad över att man är så rädd för sin befolkning”.

Det finns vad som kan liknas vid en tyst överenskommelse mellan EU-ländernas regeringar att till varje pris undvika folkomröstningar. Om man däremot frågar medborgarna är stödet för omröstningar mycket stort. En undersökning som publicerades i Financial Times visar att mellan 63 och 73 procent av befolkningarna i Tyskland, Frankrike, Spanien, Storbritannien och Italien vill att det nya fördraget ska ut på folkomröstning.

I dagsläget är det bara Irland som ska hålla en folkomröstning.  Mer oklart är läget i till exempel Storbritannien och Danmark. I Storbritannien anses premiärminister Gordon Brown vara hårt pressad både internt i labourpartiets parlamentsgrupp och av andra partier att infria det gamla vallöftet om folkomröstning.

Frågan är hur länge han står emot. Över hälften av britterna vill ha en omröstning om EU:s omarbetade fördrag. 64 procent säger sig vara för en omröstning, medan enbart tolv procent är mot och 24 procent är osäkra.

Kravet att Storbritannien ska hålla en folkomröstning om EU:s nya fördrag stöds av TUC, brittiska LO, som är en sammanslutning av 66 fackliga organisationer i Storbritannien. Bland de brittiska folkomröstningsförespråkarna finns även den tvärpolitiska Open Europe och den konservativa Movement for European Reform.

I Danmark pågår en juridisk utredning huruvida landet tappar suveränitet med det nya fördraget. Om svaret blir ja har man två vägar att gå. Antingen utlyser man en folkomröstning eller så måste folketinget med 5/6-majoritet anta fördraget. Blir däremot svaret nej, vilket är vad som väntas, kan parlamentet anta fördraget med enkel majoritet utan folkomröstning.

Den danska regeringen kommer, enligt statsminister Anders Fogh Rasmussen, i december slutligen ta ställning till om det nya EU-fördraget ska avgöras i en folkomröstning. De danska socialdemokraterna menar dock att det kommande beslutet om en folkomröstning ska vara politiskt och inte enbart juridiskt grundat, därmed öppnar man för en vidare debatt om det nya fördragets demokratiska konsekvenser.

En ny dansk opinionsundersökning som utförts av Gallup på uppdrag av dagstidningen Berlingske Tidende och som publicerades den 11 oktober, svarade 54 procent ja, 26 procent nej och 20 procent vet inte på frågan om de anser ”att det ska hållas en folkomröstning i Danmark om EU:s så kallade reformfördrag”.

För svensk del är det riksdagen som ska godkänna den nya EU-grundlagen. De borgerliga partierna har gjort upp med socialdemokraterna om att driva igenom förslaget utan folklig debatt eller folkomröstning. Läxan från EMU-omröstningen 2003 är att inte fråga folket om de vill ge EU mer makt.

Bland riksdagspartierna är det bara vänsterpartiet och miljöpartiet som vill ha en folkomröstning, även om enskilda ledamöter från andra partier också kräver det. Bland annat en fjärdedel (7 av 28) av centerns riksdagsledamöter.

Blir det en folkomröstning i Danmark eller Storbritannien kan kravet på en folkomröstning bli politiskt glödhett också i svensk politik, säger Sören Wibe (s) i det tvärpolitiska nätverket folkomröstning.nu.

Nätverket drar snart igång en landsomfattande opinionsbildande kampanjarbete. Det finns också en stående inbjudan till offentlig debatt till EU-minister Cecilia Malmström (fp) och utrikesminister Carl Bildt (m).

Vi är beredda att möta dem var som helst och när som helst, säger Sören Wibe.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 106 November 2007

Tillbaka eller Startsidan