Vaxholmsdomen kan leda till svenska lagändringar
Den svenska modellen på
arbetsmarknaden hotas inte alls av utslaget från EU:s
domstol i Vaxholmsmålet, Byggnads blockad av det lettiska
skolbygget i Vaxholm. Om det rådde bred enighet i en extra
riksdagsdebatt i mitten av januari.
”Lavaldomen innebär definitivt inte
slutet för den svenska modellen. I den mån vår lagstiftning
behöver ses över kommer vi att göra det”, sade
arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och tillade att
arbetsmarknadens parter har ett ansvar för att finna en
lösning på eventuella problem till följd av EU-domstolens
förhandsavgörande.
Vänsterpartiets Josefin Brink var ensam
i riksdagsdebatten om slutsatsen att Sverige måste kräva ett
permanent undantag i Lissabonfördraget för att skydda de
svenska kollektivavtalen och strejkrätten.
Övriga partier var eniga om att den
svenska modellen, där kollektivavtal reglerar löner och
villkor, kan behållas efter justeringar i den svenska
lagstiftningen. Vi själva avgör nu vad som behöver göras,
ansåg också Ulf Holm från miljöpartiet.
Sven-Otto Littorin meddelade under
riksdagsdebatten att regeringen i samarbete med
arbetsmarknadens parter ska utreda hur svensk lag ska ändras
efter EU-domen i Vaxholmskonflikten. En första träff med
representanter från fack- och arbetsgivarorganisationer
skulle ske i slutet på januari.
”Vi ska tillsätta någon form av
utredning av vad som ska göras i svensk lagstiftning med
anledning av EG-domstolens dom”, sade Littorin och tillade
att han vill hålla en öppen attityd med nära relationer med
arbetsmarknadens parter.
Direkt efter EU-domen i december var
Sven-Otto Littorin kallsinnig till att ändra den svenska
utstationeringslagen, som reglerar arbetsvillkoren för
utländsk arbetskraft i Sverige. Enligt LO skulle en
förändring av lagen täppa igen luckan som EU:s domstol
hittat. Nu hade arbetsmarknadsministern ändrat sig och
utlovade att också utstationeringslagen ska ingå i den
juridiska översyn som väntar.
Översynen gäller också Lex Britannia,
som ger svenska fack rätt att vidta stridsåtgärder mot
utländska företag, även om företaget har kollektivavtal från
hemlandet. Men mer än så ville arbetsmarknadsministern inte
gå in på om vilka förändringar som kan krävas.
Samtidigt fortsätter den juridiska
processen i Vaxholmsmålet. Tvisten mellan det lettiska
företaget Laval och Byggnads ska slutligt avgöras av
Arbetsdomstolen (AD). Det är alltså den svenska domstolen
som kommer att döma i tvisten, men den är bunden av vad
EU-domstolen sagt. Men en ny huvudförhandling i AD kan bli
verklighet först under hösten. Nästan fyra år kan därmed ha
passerat innan det sätts slutgiltig punkt för
Vaxholmsfallet.
Inga Åkerlund, ordförande i AD och
ansvarig för Vaxholmsmålet, säger att ännu är det inte helt
klart hur domstolens behandling ser ut.
”Det som är klart är att den gamla
huvudförhandlingen är överspelad. Målet måste avgöras på
nytt av AD i en ny huvudförhandling och med en ny
sammansättning”, säger Inga Åkerlund och fortsätter.
”Domen kommer rimligen att vara färdig
i slutet av året. Men det är inte helt osannolikt att den
dröjer till nästa år.”
Ronnie Eklund, professor i arbetsrätt
vid Stockholms universitet, säger att EU:s domstol i princip
har avgjort hela målet: ”Jag kan inte se vad som är kvar
till AD utom frågorna om skadestånd.”
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska EU-fakta
nr 107 November 2007
Tillbaka eller
Startsidan |