Vaxholmsdomen kan leda till svenska lagändringar

Den svenska modellen på arbetsmarknaden hotas inte alls av utslaget från EU:s domstol i Vaxholmsmålet, Byggnads blockad av det lettiska skolbygget i Vaxholm. Om det rådde bred enighet i en extra riksdagsdebatt i mitten av januari.

”Lavaldomen innebär definitivt inte slutet för den svenska modellen. I den mån vår lagstiftning behöver ses över kommer vi att göra det”, sade arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och tillade att arbetsmarknadens parter har ett ansvar för att finna en lösning på eventuella problem till följd av EU-domstolens förhandsavgörande.

Vänsterpartiets Josefin Brink var ensam i riksdagsdebatten om slutsatsen att Sverige måste kräva ett permanent undantag i Lissabonfördraget för att skydda de svenska kollektivavtalen och strejkrätten.

Övriga partier var eniga om att den svenska modellen, där kollektivavtal reglerar löner och villkor, kan behållas efter justeringar i den svenska lagstiftningen. Vi själva avgör nu vad som behöver göras, ansåg också Ulf Holm från miljöpartiet.

Sven-Otto Littorin meddelade under riksdagsdebatten att regeringen i samarbete med arbetsmarknadens parter ska utreda hur svensk lag ska ändras efter EU-domen i Vaxholmskonflikten. En första träff med representanter från fack- och arbetsgivarorganisationer skulle ske i slutet på januari.

”Vi ska tillsätta någon form av utredning av vad som ska göras i svensk lagstiftning med anledning av EG-domstolens dom”, sade Littorin och tillade att han vill hålla en öppen attityd med nära relationer med arbetsmarknadens parter.

Direkt efter EU-domen i december var Sven-Otto Littorin kallsinnig till att ändra den svenska utstationeringslagen, som reglerar arbetsvillkoren för utländsk arbetskraft i Sverige. Enligt LO skulle en förändring av lagen täppa igen luckan som EU:s domstol hittat. Nu hade arbetsmarknadsministern ändrat sig och utlovade att också utstationeringslagen ska ingå i den juridiska översyn som väntar.

Översynen gäller också Lex Britannia, som ger svenska fack rätt att vidta stridsåtgärder mot utländska företag, även om företaget har kollektivavtal från hemlandet. Men mer än så ville arbetsmarknadsministern inte gå in på om vilka förändringar som kan krävas.

Samtidigt fortsätter den juridiska processen i Vaxholmsmålet. Tvisten mellan det lettiska företaget Laval och Byggnads ska slutligt avgöras av Arbetsdomstolen (AD). Det är alltså den svenska domstolen som kommer att döma i tvisten, men den är bunden av vad EU-domstolen sagt. Men en ny huvudförhandling i AD kan bli verklighet först under hösten. Nästan fyra år kan därmed ha passerat innan det sätts slutgiltig punkt för Vaxholmsfallet.

Inga Åkerlund, ordförande i AD och ansvarig för Vaxholmsmålet, säger att ännu är det inte helt klart hur domstolens behandling ser ut.

”Det som är klart är att den gamla huvudförhandlingen är överspelad. Målet måste avgöras på nytt av AD i en ny huvudförhandling och med en ny sammansättning”, säger Inga Åkerlund och fortsätter.

”Domen kommer rimligen att vara färdig i slutet av året. Men det är inte helt osannolikt att den dröjer till nästa år.”

Ronnie Eklund, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet, säger att EU:s domstol i princip har avgjort hela målet: ”Jag kan inte se vad som är kvar till AD utom frågorna om skadestånd.”

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 107 November 2007

Tillbaka eller Startsidan