LO:s
ordförande svänger om Lissabonfördraget
På LO-kongressen
som genomfördes under månadsskiftet maj/juni stred
LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin med en åsnas envishet mot krav
från Byggnads och Transport om att LO ska kräva garantier för de
svenska kollektivavtalen som villkor för att riksdagen ska
godkänna Lissabonfördraget. Bakgrunden till kravet var den
famösa Vaxholmsdomen.
I debatten före och under kongressen hävdade
LO-styrelsen att Lissabonfördraget innehåller ett sådant skydd
för de svenska kollektivavtalen och den svenska konflikträtten.
Ett par veckor före kongressen skrev Erland
Olausson, LO:s dåvarande förste vice ordförande och Wanja
Lundby-Wedins främsta vapendragare i Vaxholmsfallet, så här i
LO-tidningen: "I dagens EU-fördrag finns inte något skydd för
strejkrätten. I det förslag till nytt fördrag – det som kallas
Lissabonfördraget – finns ett sådant skydd. Hade vi haft detta
fördrag på plats hade sannolikt utgången i målet [dvs.
Vaxholmsmålet, min anm.] blivit en annan. Därför är det viktigt
att Lissabonfördraget antas så fort som möjligt."
Trots att EU-kritiska
kongressombud, anförda av Byggettans ordförande Johan Lindholm,
stred sakligt och tappert mot denna falska varudeklaration av
EU:s nya grundlag, köpte den stora majoriteten av underdåniga
kongressombud från Metall och Kommunal grisen i säcken.
LO-styrelsen fick i stort sett som den ville. Kongressen ställde
inga villkor för Sveriges undertecknande av Lissabonfördraget.
Men efter Irlands nej till Lissabonfördraget
har Wanja Lundby-Wedin skiftat åsikt. Nu anser hon att svenska
riksdagens behandling av det nya EU-fördraget ska skjutas upp
till nästa år. Irländarna har sagt nej i en folkomröstning då
går det inte att låtsas som ingenting, anser hon.
– I en folkomröstning har irländarna sagt
nej. Om ett land säger nej blir det inget fördrag. Så ser de
grundläggande reglerna ut, säger Wanja Lundby-Wedin.
Hon anser att debatten om att processen inte
påverkas och att länderna ska gå på som om ingenting hänt är
märklig.
– Irländarna har inte sett ett medborgarnas
Europa med en social dimension utan en maktutövning uppifrån,
säger hon.
Om EU öppnar
upp för undantag i fördraget för Irland så öppnar man också upp
för Sverige. Det sociala protokoll som Europafacket vill ha för
att säkra de fackliga rättigheterna kan bli aktuellt nu, anser
hon.
– Ett sådant socialt protokoll ska skrivas
under av regeringscheferna och ska vara bindande, säger Wanja
Lundby-Wedin, som också är ordförande för Europafacket (ETUC).
Byggettans ordförande Johan Lindholm säger
att han är omtumlad av resultatet i den irländska
folkomröstningen.
– Löftet från regeringen 1994 då Sverige
folkomröstade om EU-medlemskapet var att den svenska
kollektivavtalsmodellen inte skulle hotas. Efter Lavaldomen
visade det sig att dessa löften var av intet värde. Och tydligen
finns det inte bara en oro i Sverige, utan i hela Europa, säger
Johan Lindholm.
Han menar att det nu är dags att ta
tillfället i akt och dra i handbromsen. Riksdagen ska enligt
regeringens planer godkänna det nya fördraget i höst. Men
Byggnads vill ha försäkringar om att den svenska
arbetsmarknadsmodellen skyddas innan det kan ske. Bakom kravet
finns förutom Byggnads samtliga LO-förbunds avdelningar i
Stockholms län.
Nu har även Wanja Lundby-Wedin ställt sig
bakom kravet. LO-ordförandens åsiktsskifte är lika plötsligt som
välkommet. Nu kan vi bara hoppas att LO-styrelsen utövar
inflytande på den socialdemokratiska riksdagsgruppen.
De har nämligen avgörandet i sin hand
eftersom riksdagen måste godkänna Lissabonfördraget med
trefjärdedelsmajoritet. Om minst 47 socialdemokrater,
tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet, röstar nej
faller regeringen Reinfeldts förslag att Sverige ska ratificera
Lissabonfördraget.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska
EU-fakta Nr 109 Juli 2008
|
