EU:s
terrorkamp reser frågan om vilket samhälle vi vill ha
Efter terrordåden i
USA den 11 september 2001 deklarerade president George W Bush
krig mot terrorismen. Han sa också att "de som inte är med oss
är emot oss". I stället för att framställa kriget mot terrorism
som västvärldens krig mot islam har Bushadministrationen
presenterat kriget som "den civiliserade världens försvar för
vår gemensamma säkerhet" och global "laglydighet". Kriget mot
terror-ism är "ett krig för att rädda civ-ilisationen".
USA har sedan dess infört en mängd nya lagar för
att bekämpa terrorismen. Dessutom har man startat krig – "i
förebyggande syfte" – i Afghanistan och Irak. Fångläger har
skapats på Kuba i Guantanamo och hem-liga fängelser ibland annat
Europa. Folkrätten, mänskliga rättigheter och rättsstaten har
satts på undantag.
Europeiska unionen har inte varit sen att följa
efter. Den 21 september 2001 samlades Europeiska rådet till ett
extra möte och antog en handlingsplan för förstärkt polisiärt
och rättsligt samarbete vid terroristbekämpning. I denna artikel
redovisas flera exempel.
Enligt FN-stadgan
har ett land som blir anfallet rätt att försvara sig. Om det
inte gäller självförsvar så är det FN som beslutar om våld kan
användas.
När USA deklarerade krig mot terrorismen
hävdades att det var deras rätt att försvara sig mot en yttre
fiende. Nato var snabb med att uttrycka sin sympati för en
utvidgning av självförsvarsrätten.
Den 12 september 2001 antogs en deklaration
vilken innebar att ett terrorangrepp på något medlemsland skulle
ses som angrepp på alla 19 Natoländer. Man förbehöll sig rätten
att begå lämpliga motåtgärder inklusive väpnat våld. Paragraf 5
i Natostadgan om ömsesidig försvarsförpliktelse utnyttjades för
första gången.
EU var först inte klar över hur man skulle se på
den nya tolkningen av FN-stadgan.
I samband med diskussion i FN:s
generalförsamling i oktober 2001 förklarade Sverige att USA hade
rätt till självförsvar utan säkerhetsrådets hörande. Den 8
oktober – dagen efter angreppet på Afghanistan – uttal-ade EU
sitt stöd för aktionen "som självförsvar enligt FN-stadgan."
Självförsvarsrätten har
numera ändrats så att ett land eller en allians har rätt till
självförsvar vid terrorattack. Men det våld som används måste
stå i proportion till terrorattackens omfång.
Redan i augusti 2002 hade tusentals oskyldiga
människor dödats i Afghanistan och då började USA:s motaktioner
alltmer ifrågasätts utifrån principen om proportionalitet. Den
nya självförsvarsrätten har utnyttjats av alltfler länder till
exempel Turkiet, Ryssland, Israel, Indien.
USA har gått vidare och vill ha rätt till
förebyggande självförsvar – "pre-emptive selfdefence".
Dessa nya tolkningar kan äventyra hela
våldsförbudet och därmed grunden för FN. Det leder till
internationell laglöshet. Därför är det viktigt att kräva andra
metoder än militärt våld för att möta terrorism.
En av de första aktionerna efter 11 september
var att ta fram en terroristlista. EU:s utrikesministrar
klubbade i december 2001 den första listan, som därefter
uppdaterats några gånger per år. Den innehåller 45 personer och
48 organisationer och företag.
Flera av personerna benämns som aktivister i
baskiska ETA. Bland organisationerna märks palestinska
al-Aqsamartyrernas brigader, Hamas, PKK, Farc och PFLP.
I juni 2002 antog
EU en ramlag om bekämpande av terrorism. Där beskrivs
terroristbrott som handlingar som syftar till att:
-
injaga
allvarlig fruktan hos en befolkning
-
otillbörligen tvinga offentliga organ eller internationell
organisation att utföra eller avstå från handling allvarligt
destabilisera eller förstöra grundläggande politiska,
konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i ett
land eller internationell organisation.
EU:s ramlag betecknar terroristgrupp som "en
strukturerad grupp, inrättad för en viss tid bestående av mer än
två personer som handlar i samförstånd för att begå
terroristbrott". Det är ett brott
I våras ändrades ramlagen så att även
"offentliga uppmaningar till terrorism" blir brottsliga.
Detsamma gäller "rekrytering och utbildning" för terrorism. Den
nya lagen betyder att stora delar av samhällsdebatten kan hamna
i ett gränsland där ingen vet vad som är brottsligt. Det är inte
heller helt klart vem som är terrorist bortsett att EU gjort upp
listor på terrorister och terrorgrupper. Dessa kritiseras också
utifrån rättssäkerhet.
2003 antog EU
en säkerhetsstrategi "Ett säkert Europa i en bättre värld" där
terrorism anges som ett av de främsta hoten. "Den senaste vågen
av terrorism har hela världen som operationsområde och är
kopplad till hatisk religiös fanatism." Europa pekas ut som ett
mål och en bas för denna terrorism. Samordnade åtgärder på
europeisk nivå ses därför som nödvändiga.
Efter attentaten i Madrid i mars 2004 antog EU
en deklaration om solidaritet mellan medlemsstaterna. Alla
länder är skyldiga att mobilisera alla resurser, även militära,
om en medlemsstat skulle attackeras av terrorister.
Denna solidaritetsklausul fanns med i förslaget
till ny konstitution men antogs redan 2004. Den finns även i
Lissabonfördraget. Denna deklaration kan utnyttjas i ett brett
perspektiv och leda till rent militära angrepp i andra länder,
som misstänks hysa terrorister.
Efter terrorattentaten
i London 2005 antog EU en antiterrorstrategi som bygger på fyra
principer: förebyggande, skydd, uppspårande och reaktion.
Sverige har också antagit en strategi mot
terrorism (2008). Där pekas islamsk extremism ut som den nya
typen av terrorism. Regeringen vill att alla medborgare ska
engageras i kampen mot terrorism, vilket kan leda till ett
angiverisamhälle. Biståndet ska användas i kampen mot terrorism.
På bland annat
svenskt initiativ antog EU år 2006 en lag om trafikdata, det
vill säga elektronisk kommunikation. Telebolagen är skyldiga att
lagra uppgifter om vem som har ringt till vem de senaste två
åren. Lagen gäller även email och internettrafik.
Riksdagen beslöt nyligen att ge Försvarets
Radioanstalt (FRA) tillåtelse att kontrollera all elektronisk
trafik som passerar landets gränser. Förutom att det inte går
att enbart skilja ut epost från utlandet så är det en enorm
kränkning av den personliga integriteten. Staten går in och
läser enskilda brev. Det finns en mycket stark kritik mot denna
övervakning – från höger till vänster.
Den 11 september blev startpunkten för kriget
mot terrorism. USA, Nato och EU har sedan dess trappat upp sina
aktioner.
Tanken med kriget
mot terrorism är att skydda medborgarna och skapa trygga
samhällen. Rädslan för terror har skapat ett betydligt mer
slutet samhälle. Vissa påpekar att det är precis detta
terroristerna vill uppnå. Man spelar terroristerna i händerna
och effekten av deras aktioner blir mycket större än vad de
själva skulle kunna åstadkomma. Det leder snarare till ökad
terrorism.
Dessutom pekas oftast islamsk fundamentalism ut
så att muslimer i allmänhet känner sig anklagade. Det leder till
spänningar inom de västerländska samhällena och mellan stater.
Kriget mot terrorism är ett evigt krig som
aldrig kommer att upphöra. De som tjänar mest på detta krig är
vapenindustrin och säkerhetsföretagen.
Terrorism och kriget mot terrorism kan ses ur
många perspektiv men ytterst handlar det om vår demokrati.
Vilket samhälle vill vi ha?
INGELA MÅRTENSSON
Kritiska
EU-fakta Nr 109 Juli 2008
|
