Irland är EU:s enda demokrati

Irland är EU:s enda demokrati. Det är det enda land inom unionen där folket får säga sitt och rösta om Lissabonfördraget (den omdöpta EU-konstitutionen). Ett fördrag som ändrar grundlagar och som urholkar de nationella parlamentens kompetens att stifta lagar och fatta beslut som vår svenska riksdag. Med Lissabonsfördraget förvandlas folket till statister med en minimal chans att kunna påverka EU-politiken. Utgår vi dessutom från att demokratin i övriga EU-länder fungerar som i Sverige är inte ens de folkvalda politikerna representativa för vad folket vill och tycker. Demokratin är med andra ord bara en papperstiger som politiker använder sig av, när de tycker det passar.

I val till exempel. Vi kan utgå ifrån att politikerna kommer att högtidligt prata om demokrati när de vill att vi ska rösta på dem i EU-valet nästa år. Men precis som i Sverige är valdeltagandet rekordlågt i de flesta EU-länder, när det gäller valet till det överstatliga EU-parlamentet. Det mest märkliga är att många politiker kliar sig i huvudet och funderar över varför folk inte röstar. EU-kommissionen, med dess propagandaminister Margot Wallström vid rodret, driver en skenkampanj för att göra EU folkligare. Men tro nu inte att det handlar om att ge folket mer inflytande, nej det handlar om att hitta på fina fraser så att folk förstår hur bra EU är.

Så röstade det irländska folket mot bättre vetande nej till Lissabonfördraget. Alla andra länder anser att politikerna vet bäst. I Sverige anser majoriteten av riksdagsledamöterna att de vet bäst. Men när det gäller synen på EU så vet alla att Sveriges riksdag inte är representativ. Det är talande att se reaktionerna på det irländska nejet. En del riksdagsledamöter blev så arga att de anser att Irland bör uteslutas. Det är förstås fiffigt. Varför ha med ett land i unionen som fått så mycket EU-bidrag och som lagstiftar att folket också ska ha inflytande? Andra reaktioner är att resultatet av folkomröstningen visade att politiker inte klarat av att förklara fördelarna med Lissabonfördraget. EU:s propagandaminister Margot Wallström sade till den belgiska nyhetskanalen Newsnight att, "om vi menar allvar med demokrati, så tror jag vi måste förstå varför det irländska folket röstade nej". Men om irländarna hade röstat ja hade hon säkert inte uttalat sig om "att vi måste förstå varför det" blev ett ja!

Statsminister Fredrik Reinfeldt och EU-minister Cecilia Malmström säger att irländarnas nej måste respekteras, men tillägger som om ingenting hänt att Sverige ändå skall fullfölja ratificering av fördraget, vilket är i strid mot existerande EU-fördrag. Snacka om att "dissa" demokratin!

Den irländska regeringen, med den nye premiärministern Brian Cowen, med 162 ledamöter av 166 i parlamentet, inklusive Labour (socialdemokraterna), företagar- och jordbrukarorganisationerna, det irländska LO-ledningen, kyrkorna, media och alla andra delar av etablissemanget gick samman och använde sina ofantliga resurser till att uppmana folk till att rösta ja.

Men ju längre kampanjen pågick kunde det irländska EU-etablissemanget trots manipulationer inte undvika att det överstatliga innehållet i Lissabonfördraget blev känt för allt fler irländare. I slutkampanjen av den irländska folkomröstningen fick EU-domstolens antifackliga domar ett betydande genomslag. Ett växande antal fackförbund trotsade den irländska LO-ledningen och uppmanade sina medlemmar att rösta nej.

Utgången av den irländska folkomröstningen visar tydligt att de europeiska eliterna inte har folken med sig i sitt överstatliga stormaktsbygge. Folken utanför Irland har förvägrats rätten att rösta om EU-grundlagen. Nu kräver irländska folket att deras nej skall respekteras. Lissabonfördraget existerar inte längre. Folkrörelsen Nej till EU kräver därför att den svenska ratificeringen av Lissabonfördraget omedelbart avbryts.

 

Jan-Erik Gustafsson

Kritiska EU-fakta Nr 109 Juli 2008

 

Tillbaka eller Startsidan