Omförhandlingar? Förtydliganden? EU har fått rejält huvudbry
sedan de irländska väljarna i en folkomröstning röstade nej till
Lissabonfördraget.
Tyskland och Frankrike, EU:s ledande
stormakter, ser helst att Irland håller en andra omröstning med
utgångspunkt i flera undantag eller ett tilläggsprotokoll som
förklarar hur fördraget inte påverkar irländska skatt- och
abortlagar, skriver tidningen Irish Times. En folkomröstning bör
i sådant fall ske under våren före EU-valet nästa år.
Frågan är hur företrädare för den irländska
nej-sidan ställer sig till någon form av undantag alternativt
omförhandlat fördrag och en efterföljande ny folkomröstning.
Det irländska motståndet mot
Lissabonfördraget är inte enhetligt. På nej-sidan finns rörelser
både till vänster och höger i politiken. Men på en punkt är de
eniga. Samtliga ogillar den fortsatta överföringen av makt till
unionen.
Organisationen Libertas som leds den stenrike
affärsmannen Declan Ganley och som företräder de delar av
näringslivet som säger nej till Lissabonfördraget, kommer att
diskutera frågan om en ny folkomröstning.
– Lissabonfördraget är dött och vi motsätter
oss därför en andra folkomröstning. Vi är dock beredda att
diskutera frågan om regeringen vänder sig till oss, säger John
McGuirk från Libertas.
Vänsterpartiet Sinn Fein propagerade, som
enda parti i det irländska parlamentet, mot Lissabonfördraget
och en av partiets representanter i EU-parlamentet Mary Lou
McDonald fungerade som något av en general för nej-sidan. Hon
uttalar sin tillfredställelse över folkomröstningsresultatet som
hon ser som ett "window of opportunity", samtidigt som hon
betonar att Irland är och förblir ett EU-land. Mary Lou McDonald
menar att det nu, sedan folket har sagt sitt, är upp till
Irlands premiärminister Brian Cowen att börja omförhandla
fördraget.
– Sinn Fein kommer att spela en konstruktiv
roll i omförhandlingsprocessen, lovar hon. Om den politiska
viljan finns kan en bättre uppgörelse framförhandlas inte bara
för Irland utan för folken i Europa.
Sinn Feins partiledare Gerry Adams säger att
av den irländska folkomröstningen är ett uttryck för att folket
oroar sig för vart EU är på väg och önskar sig "en social
europeisk union".
Sinn Fein ställer upp ett antal frågor som de
anser bör diskuteras. Bland dem att Irland åter garanteras en
fast kommissionär, att landets neutralitet garanteras, att det
skrivs in att vitala samhällsfunktioner inte får
konkurrensutsättas och att EU inför en stadga som garanterar
sociala framsteg och bättre skyddar arbetarnas rättigheter.
nej-sidans frontfigurer, Patricia McKenna från Peoples Movement,
säger att ett tilläggsprotokoll inte räcker eftersom det inte
berör kärnan av Lissabonfördraget och att det krävs betydligt
större förändringar. Som exempel nämner hon en mer rättvis
handelspolitik och ökade rättigheter för löntagarna efter
Vaxholms- och Rüffert-
domarna i EU-domstolen.
Peoples Movement, som är systerorganisation
till Folkrörelsen Nej till EU, motsätter sig varje försök att
utveckla EU till en federal superstat och verkar för att
försvara och förstärka folkstyre, demokrati och social rättvisa
i Irland.
Frank Keoghan, sekreterare i Peoples Movement
och ledande ledamot i fackförbundet TEEU, säger att man inser
att kampen bara har börjat.
– Ett av våra mest skriande behov är
solidaritet från våra vänner i andra EU-länder och särskilt då i
manifestationer som uttrycker uppfattningen "respektera det
irländska beslutet", säger Frank Keoghan.
– I annat fall kommer de kanske försöka få
till stånd folkomröstning en gång till, nu då våra resurser är
uttömda.
Enligt nej-sidans vänsterinriktade
paraplyorganisation Campaign Against the EU Constitution, CAEUC,
där bland annat Peoples Movement och Sinn Fein ingår, finns det
ännu inget samlat svar på frågan om en eventuell ny omröstning.
– En andra folkomröstning är inte speciellt
tilltalande, de flesta av våra organisationer säger nej till
det. Å andra sidan måste vi förhålla oss till den möjligheten. I
sådant fall bör omröstningen komma snart i september eller
oktober, säger Michael Youlton från CAEUC till EUobserver.