Nytt bakslag
för facket i EU-domstolen
Luxemburg har fällts
i EU:s domstol för att ha krävt för bra villkor för utländska
jobbare. I en dom den 19 juni, som påminner om Vaxholmsfallet,
slås det fast att utländska företagare som tar med egen personal
för uppdrag i andra EU-länder, inte ska behöva betala högre
löner än de lägsta möjliga i det land de gästar.
Målet gäller en anmälan som EU-kommissionen
gjort mot Luxemburg. Kommissionen anser att Luxemburg har
införlivat EU:s så kallade utstationeringsdirektiv på ett
felaktigt sätt samt underlåtit att uppfylla sina skyldigheter
enligt artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget (fri rörlighet för
tjänster).
EU-domstolen ger EU-kommissionen rätt på alla
punkter i tvisten mot Luxemburg.
Luxemburg kräver att utstationerade företag som
är tillfälligt i landet ska följa samma lagregler som de
inhemska. Sådana krav går utöver den hårda kärnan i
utstationeringsdirektivet, enligt EU-domstolen.
När det gäller Luxemburgs hänvisning till ordre
public (allmänt tvingande) säger EU-domstolen bland annat:
"Undantaget avseende ordre public utgör således,
tvärtemot vad Storhertigdömet Luxemburg har hävdat, en avvikelse
från den grundläggande principen om frihet att tillhandahålla
tjänster, som ska tolkas restriktivt och vars räckvidd inte kan
bestämmas ensidigt av varje medlemsstat."
Dessutom tycks EU -domstolen
anse att i princip varje villkor och åtgärd som påverkar det
utstationerande företagets verksamhet i värdlandet, är att
betrakta som ett hinder mot den fria rörligheten. Inte ens de
minimivillkor som medlemsstaterna redan har fastställt i
EU-direktiv anses möjliga att ställa enligt EU-domstolen.
Det är en mycket restriktiv syn på
medlemsstaternas möjligheter att hävda sina arbetsrättsliga
bestämmelser som EU-domstolen redovisar. Juristerna drar åt
tumskruvarna kring medlemsstaternas arbetsmarknadssystem.
Luxemburgsdomen är den fjärde domen i raden
efter Viking, Laval och Rüffert som EU-domstolen tar ställning
för fri rörlighet på bekostnad av skydd för arbetstagare.
TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär anser att
domen är ytterligare ett bakslag för ländernas möjligheter att
ha regler som tillräckligt skyddar mot social dumpning.
– Domen påverkar Sverige på det sättet att den
sannolikt minskar medlemsstaternas möjligheter att i lag
minimera skadeverkningarna av Lavaldomen, säger Ingemar Hamskär.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska
EU-fakta Nr 109 Juli 2008
|
