..men
ska pressas säga ja till Lissabonfördraget
Irländarnas nej till
Lissabonfördraget var det stora diskussionsämnet när
EU-ländernas stats- och regeringschefer träffades i Bryssel den
19-20 juni. Resultatet blev att diskussionen ska fortsätta.
Det var vid junitoppmötet som det var tänkt
att detaljerna om hur Lissabonfördraget ska införas skulle
diskuteras. Nu blev diskussionen en helt annan. Irland röstade
den 12 juni nej till fördraget och nu råder än en gång politisk
villervalla om hur EU ska lösa sina problem att realisera det
planerade stormaktsbygget.
Europeiska rådet, det vill säga
medlemsländernas stats- och regeringschefer, enades om att de
behöver mer tid för att reda ut hur de hanterar Irlands nej till
Lissabonfördraget. Därmed gick EU-toppmötet Brian Cowen, Irlands
premiärminister, till mötes. Han har begärt mer tid för att
analys och konsultation.
Europeiska rådet ska
komma tillbaka till frågan vid ett toppmöte den 15 oktober då
man ska "överväga vägen framåt". Det blir inte fråga om nya,
omfattande fördragsförhandlingar, enligt Sveriges statsminister
Fredrik Reinfeldt.
– Det finns en bred enighet om inte återföra
Europa till ett tillstånd av institutionella diskussioner, nya
långa tider av inre navelskådande som kommer att minska ner
möjligheten att politiskt agera i viktiga frågor som
klimatfrågan, internationell brottsbekämpning, jobbskapande
åtgärder, sade Fredrik Reinfeldt under EU-toppmötet.
Men för att Irlands nej ska förbli ett
irländskt problem måste övriga medlemsländer ratificera
Lissabonfördraget. 19 länder har redan gjort det, och toppmötet
förväntades komma med en maning till övriga länder att gå
vidare.
Men Tjeckien ville inte ha en sådan
uppmaning. I Tjeckien, vars EU-skeptiske president Vaclav Klaus
dödförklarat Lissabonfördraget, finns nämligen problem i
processen. Den tjeckiska senaten väntar på ett beslut i den
tjeckiska författningsdomstolen.
– Om omröstningen ägde rum i dag skulle jag
inte satsa hundra kronor på utfallet, sade Tjeckiens
premiärminister Mirek Topolanek under toppmötet.
Europeiska rådet tvingades därför begränsa
sig till att "notera" att ratificeringen fortsätter i de andra
EU-länderna, däribland Sverige, och konstatera att Tjeckien inte
kan avsluta sin ratificeringsprocess förrän den tjeckiska
författningsdomstolen lämnat sitt utslag om fördraget.
Vad som kommer
att hända med Lissabonfördraget är fortsatt osäkert. Det enda
som är helt klart är att fördraget inte kan träda i kraft som
planerat vid årsskiftet. Tidtabellen måste revideras och en
vanlig förhoppning bland EU-ledarna tycks vara att så möjligen
skulle kunna ske före valen till EU-parlamentet om ett år,
förutsatt att Irland i så fall dessförinnan godkänt det nya
fördraget.
Med sedvanlig arrogans vägrar EU:s politiska
makthavare att ta ett nej för ett nej. De flesta tycks eniga om
att de medlemsländer som ännu inte har ratificerat
Lissabonfördraget, bör fortsätta med den processen. Den
bakomliggande tanken tycks vara att i slutänden ha 26
medlemsländer som har godkänt fördraget mot ett, vilket sätter
press på Irland.
Irland ska erbjudas några betydelselösa
protokollära undantag och därefter pressas till att ordna en ny
folkomröstning. Eller om inget annat hjälper hotas med
uteslutning från unionen, ett hot som redan framförts från
franskt håll i föga förtäckta ordalag. Frankrikes president
Nicolas Sarkozy tog över som EU-ordförande vid halvårsskiftet.
Om EU tvingas
omförhandla Lissabonfördraget, uppstår problem i de länder som
redan ratificerat det.
Österrikes förbundskansler Alfred Gusenbauer
sade i slutet av juni att en folkomröstning kommer att bli
nödvändig i Österrike om det blir ändringar i Lissabonfördraget.
– Alla framtida förändringar i texten som
påverkar österrikiska intressen måste beslutas i en
folkomröstning, sade Gusenbauer i ett brev till dagstidningen
Kronen Zeitung.
– Stämningen bland folket är för negativ.
Brevet var också påskrivet av Werner Faymann,
partiledare för socialdemokraterna SPÖ som regerar i koalition
med det konservativa ÖVP.
GÖSTA TORSTENSSON
Kritiska
EU-fakta Nr 109 Juli 2008
|