..men ska pressas säga ja till Lissabonfördraget

Irländarnas nej till Lissabonfördraget var det stora diskussionsämnet när EU-ländernas stats- och regeringschefer träffades i Bryssel den 19-20 juni. Resultatet blev att diskussionen ska fortsätta.

Det var vid junitoppmötet som det var tänkt att detaljerna om hur Lissabonfördraget ska införas skulle diskuteras. Nu blev diskussionen en helt annan. Irland röstade den 12 juni nej till fördraget och nu råder än en gång politisk villervalla om hur EU ska lösa sina problem att realisera det planerade stormaktsbygget.

Europeiska rådet, det vill säga medlemsländernas stats- och regeringschefer, enades om att de behöver mer tid för att reda ut hur de hanterar Irlands nej till Lissabonfördraget. Därmed gick EU-toppmötet Brian Cowen, Irlands premiärminister, till mötes. Han har begärt mer tid för att analys och konsultation.

Europeiska rådet ska komma tillbaka till frågan vid ett toppmöte den 15 oktober då man ska "överväga vägen framåt". Det blir inte fråga om nya, omfattande fördragsförhandlingar, enligt Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt.

– Det finns en bred enighet om inte återföra Europa till ett tillstånd av institutionella diskussioner, nya långa tider av inre navelskådande som kommer att minska ner möjligheten att politiskt agera i viktiga frågor som klimatfrågan, internationell brottsbekämpning, jobbskapande åtgärder, sade Fredrik Reinfeldt under EU-toppmötet.

Men för att Irlands nej ska förbli ett irländskt problem måste övriga medlemsländer ratificera Lissabonfördraget. 19 länder har redan gjort det, och toppmötet förväntades komma med en maning till övriga länder att gå vidare.

Men Tjeckien ville inte ha en sådan uppmaning. I Tjeckien, vars EU-skeptiske president Vaclav Klaus dödförklarat Lissabonfördraget, finns nämligen problem i processen. Den tjeckiska senaten väntar på ett beslut i den tjeckiska författningsdomstolen.

– Om omröstningen ägde rum i dag skulle jag inte satsa hundra kronor på utfallet, sade Tjeckiens premiärminister Mirek Topolanek under toppmötet.

Europeiska rådet tvingades därför begränsa sig till att "notera" att ratificeringen fortsätter i de andra EU-länderna, däribland Sverige, och konstatera att Tjeckien inte kan avsluta sin ratificeringsprocess förrän den tjeckiska författningsdomstolen lämnat sitt utslag om fördraget.

Vad som kommer att hända med Lissabonfördraget är fortsatt osäkert. Det enda som är helt klart är att fördraget inte kan träda i kraft som planerat vid årsskiftet. Tidtabellen måste revideras och en vanlig förhoppning bland EU-ledarna tycks vara att så möjligen skulle kunna ske före valen till EU-parlamentet om ett år, förutsatt att Irland i så fall dessförinnan godkänt det nya fördraget.

Med sedvanlig arrogans vägrar EU:s politiska makthavare att ta ett nej för ett nej. De flesta tycks eniga om att de medlemsländer som ännu inte har ratificerat Lissabonfördraget, bör fortsätta med den processen. Den bakomliggande tanken tycks vara att i slutänden ha 26 medlemsländer som har godkänt fördraget mot ett, vilket sätter press på Irland.

Irland ska erbjudas några betydelselösa protokollära undantag och därefter pressas till att ordna en ny folkomröstning. Eller om inget annat hjälper hotas med uteslutning från unionen, ett hot som redan framförts från franskt håll i föga förtäckta ordalag. Frankrikes president Nicolas Sarkozy tog över som EU-ordförande vid halvårsskiftet.

Om EU tvingas omförhandla Lissabonfördraget, uppstår problem i de länder som redan ratificerat det.

Österrikes förbundskansler Alfred Gusenbauer sade i slutet av juni att en folkomröstning kommer att bli nödvändig i Österrike om det blir ändringar i Lissabonfördraget.

– Alla framtida förändringar i texten som påverkar österrikiska intressen måste beslutas i en folkomröstning, sade Gusenbauer i ett brev till dagstidningen Kronen Zeitung.

– Stämningen bland folket är för negativ.

Brevet var också påskrivet av Werner Faymann, partiledare för socialdemokraterna SPÖ som regerar i koalition med det konservativa ÖVP.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta Nr 109 Juli 2008

Tillbaka eller Startsidan