collateral damage i det så kallade kriget mot
terrorismen. Till omkostnaderna hör inte bara någon miljon döda
irakier och afghaner. Grundläggande rättsstatliga och
demokratiska principer schaktas också undan. Nu har turen kommit
till yttrande- och tryckfriheten.
EU:s ministerråd har beslutat föreslå ett
antal tillägg till sitt tidigare rambeslut om bekämpande av
terrorism. Medlemsstaterna ska bland annat "förebygga terrorism
genom att minska spridningen av sådant material som kan förmå
personer att utföra terroristattacker". I detta syfte ska
"offentlig uppmaning till terroristbrott" kriminaliseras. Det
ska vara förbjudet att via internet, tryckta skrifter eller på
annat sätt meddela sig med allmänheten "i syfte att anstifta
/terroristbrott/, om detta handlingssätt, oavsett om det är
fråga om att direkt förespråka terroristbrott eller inte, medför
fara för att ett eller flera sådana brott begås".
Till terroristbrotten räknas, enligt den
praxis som säkerhetspolis och åklagare nu söker stadfästa i
Sverige, stöd till nationell försvarskamp mot USA och dess
förbundna. Två svenska medborgare sitter sedan tre månader
tillbaka häktade för att de samlat pengar till det ockuperade
Somalia.
I framtiden kan det alltså bli straffbart
också att muntligen eller skriftligen uttrycka solidaritet med
motståndet i Somalia.
Detta strider uppenbart mot allt vad
yttrande- och tryckfrihet heter, men regeringen avstod från sin
möjlighet att med ett veto stoppa förslaget. Den tilltvingade
sig i stället ett undantag: det nya rambeslutet ska inte
förplikta Sverige att vidta åtgärder som strider mot
tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag.
Är hotet därmed avvärjt för vår del?
Knappast.
Det finns en uppenbar risk att polis och
åklagare försöker utvidga gällande förbud mot uppvigling till
att också omfatta det som ministerrådet kallar "offentlig
uppmaning till terroristbrott".