 |
|
|
Motståndet mot Lissabon-fördraget har ökat i Irland Vad som ska hända med krisen inom EU efter Irlands nej i folkomröstningen om Lissabonfördraget den 12 juni, är fortfarande en olöst fråga. Enligt EU:s eget regelverk innebär det irländska nejet att Lissabonfördraget har fallit. För att det ska kunna träda i kraft förutsätts nämligen att det godkänns i samtliga 27 medlemsländer. Men Tyskland och Frankrike, EU:s ledande stormakter, kräver att Irland håller en andra omröstning med utgångspunkt i ett tilläggsprotokoll som förklarar att fördraget inte påverkar irländska skatte- och abortlagar, skriver tidningen Irish Times. Det är uppenbart att EU-ledarna inte kommer att respektera valresultatet. De kommer att fortsätta att försöka driva igenom det på något sätt. Lissabonfördraget innehåller avgörande delar av den nyliberala agendan med privatiseringar, attacker på arbetsvillkor och löner. En ny utrikes- och militärpolitik siktar på att stärka EU i kommande strider om marknader, råmaterial och resurser. Därför kommer de inte att ge upp frågan om Lissabonfördraget, säger Joe Higgins från irländska CAEUC som härförleden var på besök i Stockholm CAEUC, The Campaign Against the EU Constitution, bildades 2005 som en bred koalition av progressiva organisationer, fackliga aktivister och olika vänsterpartier som tagit ställning för demokrati, rättvisa, jämlikhet, fred och irländsk neutralitet. I CAEUC ingår till exempel vänsterpartiet Sinn Fein och Peoples Movement, motsvarigheten till Folkrörelsen Nej till EU i Sverige. Joe Higgins är sedan länge en av de mest framträdande EU-motståndarna i Irland och satt mellan 1997 och 2007 i det irländska parlamentet som representant för Socialist Party. Även om det fanns krafter på den politiska högerkanten som verkade för ett nej i folkomröstningen, har det irländska EU-motståndet en tydlig vänsterprofil. I slutkampanjen av den irländska folkomröstningen fick EU-domstolens antifackliga avgöranden i Viking-, Vaxholms- och Ruffertmålen ett betydande genomslag. Ett växande antal fackförbund trotsade den irländska LO-ledningen och uppmanade sina medlemmar att rösta nej. Det största irländska fackförbundet Siptu uttalade att ”Vi vägrar att överge vår suveränitet åt institutioner som organiserar försämringar neråt i ansiktet på en befolkning som strävar efter hyggliga löner och goda arbetsförhållanden”. Joe Higgins är övertygad om att den irländska regeringen kommer att förhandla bort den irländska folkviljan under de pågående förhandlingarna i övermaktens korridorer i Bryssel. Det är troligt att det blir några mindre eftergifter och att vi sedan får en ny omröstning i Irland nästa år. De eftergifterna kan till exempel vara att varje land får en kommissionär och att ett antal andra skrivningar tillkommer, som att det bekräftas att EU inte ska kunna ändra på företagsskatten. Men de kommer inte att backa från kärnan i fördraget, säger Joe Higgins. Men han framhåller att det inte är säkert att en majoritet av folket säger ja till Lissabonfördraget i en ny folkomröstning i Irland. - Jag kan lova regeringen att, om den tror att de lätt kan lura oss att rösta för vad som redan har blivit grundligt förkastat, har de verkligen missbedömt läget. Det skulle bemötas av en mäktig oppositionskampanj ännu mer beslutsam än den de mötte innan den 12 juni. Joe Higgins uttalande bekräftas av en färsk opinionsundersökning. Den visar att irländarna har blivit ännu mer negativt inställda till Lissabonfördraget sedan folkomröstningen. Enligt undersökningen skulle 62 procent av de tillfrågade rösta nej om folkomröstningen gjordes om. I juni röstade 53 procent nej. Samtidigt har ja-sidan tappat mark. I juni skilde det sex procentenheter mellan de bägge blocken, men enligt enkäten är avståndet nu 24 procent. Undersökningen visade också på en utbredd irritation över att europeiska politiker har kritiserat valresultatet. Enligt 67 procent av de tillfrågade ”respekterar politiker i Europa inte hur irländarna röstade”. 61 procent ansåg inte heller att Irland bör godkänna Lissabonfördraget ens om samtliga andra EU-länder gör det. JAN-ERIK GUSTAFSSON Kritiska EU-fakta nr 110 September 2008
Tillbaka eller Startsidan |
|
|
