Irländska fackföreningsrörelsen kräver ett socialt protokoll

– Om Lissabonfördraget röstas igenom i den kommande folkomröstningen i Irland och om de pågående ratificeringsprocedurerna i Tyskland, Polen och Tjeckien bekräftas med ett ja så kommer Lissabonfördraget att träda i kraft. Detta stryker under den avgörande betydelsen att uppnå ett nej i folkomröstningen i Irland, därför att den nyliberala ekonomiska modell som har orsakat och fortsätter att orsaka så många svårigheter för miljoner av löntagare kommer att bli hörnstenen i EU:s regelverk, säger Frank Keoghan.

Frank Keoghan är sekreterare i Peoples Movement (Gluaiseacht an Phobail), den irländska motsvarigheten till Folkrörelsen Nej till EU, och han sitter i ledningen för fackförbundet TEEU (Technical, Engineering and Electrical Union) som har 45.000 medlemmar.

– TEEU är det fackförbund i Irland, som står tydligast för ett nej till Lissabonfördraget, säger Frank Keoghan.

Det centrala irländska facket, ICTU (Irish Congress of Trade Unions), som omfattar 55 fackförbund med tillsammans cirka 832.000 medlemmar, rekommenderade medlemmarna att rösta ja till Lissabonfördraget i folkomröstningen i juni förra året. 14 av styrelseledamöterna röstade för beslutet, fem mot och åtta la ner sina röster.

ICTU:s generalsekreterare David Begg argumenterade för ett ja med motiveringen att stadgan om grundläggande rättigheter blir rättsligt bindande med nya fördraget och att den stärker arbetstagarnas ställning.

– Den nationella ledningen för vårt fackförbund rekommenderade en nej-röst, säger TEEU:s generalsekreterare Eamon Devoy. Det finns inget i Lissabonfördraget som hindrar EU:s domstol att också i framtiden komma med domar som exempelvis Laval.

I slutkampanjen av den irländska folkomröstningen fick EU-domstolens antifackliga avgöranden i Viking-, Vaxholms- och Ruffertmålen ett betydande genomslag.

– TEEU är för ett socialt Europa med dessvärre har flera avgörande i EU-domstolen visat att pendeln har svängt emot löntagarnas rättigheter och till storföretagens fördel. Under sådana omständigheter vore det idiotiskt att förse EU:s institutioner med ännu mer makt, menar Eamon Devoy.

Ett växande antal fackförbund trotsade den irländska LO-ledningen och uppmanade sina medlemmar att rösta nej till Lissabonfördraget.
Unite, som har 60.000 medlemmar i både den privata och offentliga sektorn, var efter elektrikernas och ingenjörernas TEEU, ett av de mest aktiva i folkomröstningskampanjen.

”Vi läste fördraget och jämförde det med domarna från EU-domstolen, och drog slutsatsen att fördraget kommer att rulla tillbaka fackliga rättigheter i hela EU”, sade ordföranden för Unite, Jimmy Kelly.

Det största irländska fackförbundet SIPTU var inför folkomröstningen på väg att rekommendera sina mer än 250.000 medlemmar att rösta ja förutsatt att den irländska regeringen lagfäste ett tvingande erkännande av fackföreningar och rätt till förhandlingar om kollektivavtal fick SIPTU, som förväntat, en undvikande reaktion från den irländska regeringen.

Det fick ordföranden för SIPTU, Jack O´Connor, som också är viceordförande i ICTU, att några dagar innan folkomröstningen uttala att ”Vi vägrar att överge vår suveränitet åt institutioner som organiserar försämringar neråt i ansiktet på en befolkning som strävar efter hyggliga löner och goda arbetsförhållanden”.

– TEEU:s betänkligheter mot Lissabonfördraget förstärktes när regeringen vägrade att ge något som helst medgivande till SIPTU, när detta hävdade de irländska löntagarnas rätt till kollektivavtal som förutsättning för att rösta ja till fördraget, säger Eamon Devoy.

– Vi har upplevt en ständig attack mot arbetsförhållandena sedan Nicefördraget antogs. Varför skulle löntagarna rösta för ännu mera av detta?

Inför den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget i Irland, som enligt uppgörelsen vid EU-toppmötet i december ska ske före oktobers utgång, kommer TEEU på nytt att uppmana till att rösta nej.

– Så länge den irländska regeringen inte är beredd att erkänna löntagarnas rätt till kollektivavtal och den sammanhängande rätten att ta till stridsåtgärder till försvar för sin levnadsstandard kommer TEEU inte att stödja en institutionell förändring, som bara förstärker storkapitalet, säger Eamon Devoy.

– Löntagarna spelade en avgörande roll för att fördraget ratades i juni 2008, och den position som togs av några fackföreningar fick stort inflytande, påpekar Frank Keoghan. Inför den andra folkomröstningen blir viktigt att så brett som möjligt sprida kännedom om följderna av EU-domstolens domar för arbetsrätten och därmed också levnadsförhållanden, och få över på nej-sidan de fackföreningar som antingen passade eller stödde Lissabonfördraget.

Frank Keoghan menar att Europafackets förslag till socialt protokoll har en del brister, men att TEEU, liksom Peoples Movement, i kampanjen inför den kommande folkomröstningen kommer att kräva att protokollet omedelbart görs rättsligt bindande. Protokollet ska säkerställa en rättvis balans mellan de ekonomiska friheterna och grundläggande fackliga rättigheter.

– Vi kan kräva det föreslagna sociala protokollet därför att ICTU är anslutet till Europafacket och måste stödja deras krav, säger Frank Keoghan.
– Vi vet att det inte är särskilt troligt att att det kommer att gå igenom, men vi vill att ICTU ska kräva att den irländska regeringen söker stöd för detta i Bryssel. De är mycket nära att göra detta och deras Biennial Delegate Conference är i juli. Vi hoppas att få igenom en resolution som säger att om det inte finns garantier för ett socialt protokoll i enlighet med Europafackets förslag, ska alla anslutna fackförbund rekommendera att Lissabonfördraget förkastas.

– En sådan resolution skulle med säkerhet stärka nej-sidan i Irland och kravet på ett socialt protokoll i de andra medlemsstaterna. Om det går igenom, skulle det också sätta John Monks, Europafackets generalsekreterare, under hårt tryck och kullkasta hans bakvända strategi om att först ska Lissabonfördraget på plats för att sedan kräva att ett socialt protokoll ska fogas till fördraget någon gång i framtiden.

Frank Keoghan befarar dock att ett protokoll som sätter löntagarnas rättigheter för marknadskrafterna friheter har små möjligheter att vinna gehör i Europeiska rådet under det rådande ekonomiska klimatet. Han tror heller inte att EU:s nya medlemsstater i centrala och östra Europa kommer att acceptera det.

– Kan du föreställa dig de motsättningar som skulle uppstå om förslaget kommer upp på den nivån, frågar han mig retoriskt.

– Därför behöver vi att fackförbund i andra medlemsländer ställer sig bakom kravet på det sociala protokollet innan den irländska folkomröstningen, även om jag betvivlar att vi har kapaciteten att uppnå det i tillräcklig omfattning, säger Frank Keoghan.

– Hursomhelst. Om kravet får den önskade effekten i Irland, då kommer det att ge ett stort bidrag till Lissabonfördragets definitiva nederlag.

Vad tror ni att anhängarna av Lissabonfördraget kommer att göra för att få irländarna att rösta ja denna gången?

– Blir det en ny folkomröstning, kan vi förvänta oss flera hot från ja-sidan i synnerhet med anknytning till den ekonomiska krisen. Såsom; rösta nej och befolkningen kommer att lida ytterligare nöd. Eller; vi kommer att bli isolerade; vad skulle Irland vara utan Europa. Och så vidare, svarar Eamon Devoy.

En osäker faktor är den djupa ekonomiska krisen med en accelererande ökning av uppsägningar, lönefrysningar, pensionssänkningar. I februari demonstrerade 150.000 löntagare i Dublin mot regeringens nyliberala ekonomiska politik. Och i de olika medlemsförbunden i ICTU smids nu planer på strejkaktioner.

– Inför den andra folkomröstningen kommer det att bli av avgörande betydelse att kunna förmedla en tydlig förståelse om den nyliberala modellen, och hur denna påverkar löntagarnas dagliga liv. Det vill säga enkelt förklara EU-medlemskapets roll för den irländska krisen, från nedskärningar i sjukvårdsplatser för att uppfylla EU:s konvergenskriterier till sänkningar i offentliga sektorns löner som nu görs när möjligheten till devalvering inte längre finns, säger Frank Keoghan.

Folkomröstningen kommer antagligen att äga rum i oktober, men skulle kunna ske så tidigt som vid EU-parlamentsvalet i juni. För närvarande visar opinionsundersökningarna ett 2:1 förhållande till förmån för ett ja till Lissabonfördraget.

Vinner ni, kan ni fasthålla nejet, om det blir en ny folkomröstning?

– Till fördel för nej-sidan är regeringens impopularitet och opålitlighet. Det är ett faktum att de som är mest ansvariga för den nuvarande katastrofala ekonomiska situationen kommer undan ostraffade. En fördel är också att kunskapsnivån om fördragets innehåll har ökat efter den första folkomröstningen, svarar Frank Keoghan.

– Vi har blivit starkare, men det ska också mera till nästa gång, mycket mer styrka och hjälp till oss. Allt som ni svenskar kan hitta på, för att visa att ni – utan att blanda er i – stöder oss, kommer att värdesättas, tillägger Eamon Devoy.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta nr 113 Maj 2009