Eurokrisen slår mot kvinnorna
 

Flera decennier av kamp för jämställdhet och kvinnors rättigheter kan utraderas på grund av ett politiskt experiment och en enorm felkonstruktion – den gemensamma EU-valutan.

Eurokrisen drabbar kvinnor dubbelt, med färre arbeten i offentlig sektor och högre krav på att täcka upp när äldrevård, dagis och skolor drar ner.
Historien har gett nej-sidan i den svenska EMU-folkomröstningen rätt, anser Mikael Gustafsson, EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

– EMU tvingar på medlemsländerna en ekonomisk politik, ränta och växelkurs som inte passar dem, säger Mikael Gustafsson.

Länderna har helt enkelt för olika förutsättningar. På Irland och i Spanien har den låga räntan skapat stora bostadsbubblor och omfattande spekulation. Nu befinner sig bägge länderna i djup kris.

– EMU-anhängarna hävdar att eurozonens krisländer levde över sina tillgångar, men det är inte sant. Både Irland och Spanien hade sin budget i ordning. Hade de haft kontroll över sin egen ränta och valutakurs så hade de kunnat kyla ner ekonomin och stoppat spekulationen.

Mikael Gustafsson avfärdar också uppfattningen att en orsak till den grekiska krisen skulle vara att grekerna är lata. Statistik från OECD och Eurostat visar att grekerna arbetar mer än både tyskar och svenskar. Men nu tvingar EU grekerna till extrema nedskärningar och lönesänkningar.
Eurokrisens effekter sprider sig över hela världen.

– Trots att Sverige står utanför euron påverkas vi när eurozonens ledare gräver sig allt djupare ner i en ekonomisk depression. Operation rädda euron har pågått länge redan, och EU-ledarna vägrar se andra lösningar än att fortsätta som förut, fast ännu mer.

– Men nedskärningar löser inte krisen, utan fördjupar den. De stryper ekonomin och förstärker en ekonomisk nedgång som riskerar att förpassa rättvisa och jämställdhet till femtiotalsnivå, säger Mikael Gustafsson.
I spåren på eurozonens krav på nedskärningar följer nedskärningar i den offentliga sektorn. Många kvinnor är beroende av arbetstillfällen där, och drabbas när den monteras ner.

En annan effekt av att äldreomsorg, barnomsorg, skolor och vård monteras ner är att kvinnorna förväntas täcka upp och ta ansvar för omsorgen. De som fortfarande har jobb kan tvingas sluta eller gå ner till deltid för att ta hand om barn, gamla och sjuka.

Brittiska BBC berättade i januari om flera fall där grekiska kvinnor lämnar bort sina barn till barnhem och ideella organisationer, därför att de inte klarar att försörja dem. En kvinna förlorade jobbet och var arbetslös i ett år.
 Hon och hennes barn levde på mat från kyrkans välgörenhet. Till slut lämnade hon bort sin dotter till en välgörenhetsorganisation. Nu har hon jobb i ett kafé för 20 euro om dagen, och hoppas kunna ta hand om sin dotter igen i framtiden.

– Det känns hemskt att höra sådant här. Europas nedmonterade solidaritet ersätts av krass egoism: Var och en för sig och låt kvinnorna sopa upp resterna. Jag anser att alla nedskärningar lamslår den grekiska ekonomin. EU måste istället lätta på åtstramningspolitiken, säger Mikael Gustafsson.

– De krisande euroländerna måste få göra gröna investeringar som skapar nya jobb och jämnar ut konjunktursvängningarna.

– De länder som vill måste få lämna valutaunionen, så de kan anpassa växelkurs och ränta till verkligheten, säger Mikael Gustafsson.

ROGER FALK

Kritiska EU-fakta nr 125, 2012