Passfriheten är en myt

Pass eller id-kort? Frågan har fått ”för stora proportioner” tycker justitieminister Thomas Bodström (SvD 8/12). Bakgrunden är att Sverige ska bli operativ medlem i EU:s så kallade Schengensamarbete i slutet av mars.

IDAG FINNS DET INTE NÅGON skyldighet att inneha id-kort i Sverige. Det finns inte heller någon legitimation – förutom pass – med uppgift om medborgarskap som kan användas som resedokument.

Nu planerar myndigheterna att konstruera en ny identitetshandling för att tillgodose Schengen-

konventionens krav. Rikspolisstyrelsen fick i slutet av förra året i uppdrag att undersöka om det är möjligt att införa ett nationellt svenskt id-kort.

En märklig debatt har uppstått. Den borgerliga oppositionen kritiserar regeringen för att dra benen efter sig; justitiedepartementets saktfärdighet äventyrar svenska medborgares möjligheter att kunna lämna passet hemma i byrålådan vid utflykter till Berlin, Paris, Madrid och andra EU-metropoler. Jurister, statsvetare och andra professionella tyckare har på tidningarnas debattsidor tvistat om det inte duger med de nuvarande passen och/eller hur de planerade nationalitetsbestämda identitetshandlingarna ska utformas rent tekniskt.

Justitieminister Thomas Bodström tycker som sagt att frågan har fått ”för stora proportioner”. Det kan förefalla vara en nykter ståndpunkt om man såsom undantagslöst skett i den hittillsvarande debatten, reducerar saken till en futtig teknikalitet. Men frågan om pass eller id-kort är naturligtvis inte en teknisk, utan en politisk fråga. I själva verket avslöjar frågeställningen att Schengensamarbetets omskrutna passfrihet och fria rörlighet är en myt.

Enligt Schengenkonventionen (artikel 2.3) inverkar avskaffandet av personkontrollen inte på den skyldighet att inneha, medföra och visa upp handlingar och dokument som föreskrivs i staternas lagstiftning. Allt fler av Schengenländerna har infört obligatoriska id-kort. Det innebär att när man reser till ett sådant land måste man kunna visa legitimation där nationstillhörighet framgår. Polisen kan exempelvis vilja ha bevis för att man verkligen är Schengenmedborgare, och därmed har rätt att vistas i landet.

Schengenstaterna är dessutom skyldiga (artikel 45) att bedriva s.k. hotellkontroll. Denna innebär att hotellinnehavare, pensionatsinnehavare och innehavare av campingplats och småbåtshamn ska se till att utländska gäster fyller i registreringskort samt styrker sin identitet med godkänd identitetshandling (som visar medborgarskap; pass) uppvisas för logiföreståndaren.

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN FICK jag kontakt med sekreteraren för den holländska Schengendelegationen, Jan van Dedem. Via en knastrig telefonledning från Haag förklarade han att den holländska regeringen betraktar införandet av nationalitetsbestämda identitetshandlingar som en naturlig följd av att Schengenländerna avvecklar sina inbördes gränskontroller:

”När det inte längre görs någon kontroll vid de inre gränserna måste människor vara i stånd att identifiera sig själva antingen med hjälp av pass eller annat giltigt dokument.”

I Holland måste medborgarna numera bära med sig giltiga identitetsbevis vid särskilda tillfällen, till exempel på arbetsplatserna, när de använder allmänna kommunikationsmedel och när de deltar i offentliga demonstrationer.

I samma veva som jag intervjuade Jan van Dedem förnekade dåvarande justitieminister Laila Freivalds på direkt fråga i riksdagen att en svensk anslutning till Schengen skulle innebära att svenska medborgare även i fortsättningen skulle behöva ha med sig pass – eller annan legitimation – vid resa till andra konventionsländer.

Idag vet vi att Freivalds ljög. Det bekräftas av att hon, strax innan sin sorti från justitiedepartementet, hade börjat planera att införa någon form av identitetshandling som svenska medborgare ska bära med sig vid resa inom Schengenområdet. Det skulle, hette det nu från Laila Freivalds, kunna vara ”en god service till medborgarna”.

FRÅGAN ÄR DÅ VAR OCH av vem identitetskorten ska kontrolleras?

Jan van Dedem, vid den holländska Schengendelegationen, menar att införandet av obligatoriska identitetshandlingar också innebär att polisen i Schengenländerna måste förses med befogenhet att företa personkontroller.

Frankrike är ett av de Schengenländer som infört obligatoriska identitetshandlingar och försett polisen med obegränsade möjligheter att genomföra identitetskontroller. Skälig brottsmisstanke behövs inte. ”De som framför allt drabbas är personer med utländskt utseende”, säger Nicholas Busch, redaktör för nyhetsbrevet Fortress Europe?

I Sverige har polisen idag inte rätt att kräva att personer när som helst och var som helst ska legitimera sig. Som ett led i förberedelserna för Sveriges anslutning till Schengen har en lagändring har varit på gång, men stoppades av Lagrådet.

LAGRÅDET ANSÅG ATT regeringen ville göra en lagändring som inte var ”väl förenlig med regeringsformen”. Förslag skulle leda till diskriminering; svenska medborgare med mörk hudfärg skulle löpa större risk att kontrolleras än de som ser ut att tillhöra majoritetsbefolkningen.

Efter denna hårda kritik såg sig regeringen tvungen att backa. När Laila Freivalds i februari förra året överlämnade sin proposition om lagändringar med anledning av Schengen till riksdagen, hade avsnittet om mer rutinmässiga kontroller av utlänningar strukits.

Men Migrationsverket kräver nu att regeringen tar nya initiativ till lagändringar som ”effektiviserar” den inre utlänningskontrollen. Det bör t.ex. vara tillåtet för en svensk trafikpolis – på samma sätt som för en dansk eller tysk – att även kontrollera passhandlingar under en vanlig trafikkontroll.

När Thomas Bodström skriver i Svenska Dagbladet att ”En resa från Stockholm till Paris blir lika enkel som en resa från Stockholm till Karlstad”, är det lika osant som när hans företrädare stod i riksdagen för några år sedan och ljög.

Idag måste svenska medborgare ta med sig passet när vi reser till Paris. När Sverige blir operativ medlem i Schengen slipper vi visa passet vid de gränserna till Frankrike. Men i gengäld blir vi skyldiga att medföra pass eller annan identitetshandling där nationalitet framgår för att när som helst och var som helst kunna bevisa för franska polismän att vi har rätt att resa utan att visa pass!

GÖSTA TORSTENSSON

ID-kort istället för pass

JUSTITIEDEPARTEMENTET gav i slutet av förra året  rikspolisstyrelsen, RPS, i uppdrag att snabbutreda frågan om ett nytt nationellt ID-kort.

I slutet av januari var rikspolisstyrelsen klar med snabbutredningen. Paradoxalt nog kommer det när Sverige och övriga Norden går med i EU:s passunion, det så kallade Schengensamarbetet att bli ännu viktigare än nu att kunna bevisa sitt medborgarskap, anser rikspolisstyrelsen.

– I massmediers rapportering om Schengen har man tryckt lite för mycket på passfriheten, säger Lars Karlsand, som deltagit i RPS-utredningen, till TT.

– Man kan när som helst råka ut för en personkontroll när man är i ett annat land.

Rikspolisstyrelsen föreslår därför att ett nytt nationellt ID-kortet ska införas. Enligt RPS skulle det vara möjligt att man är klar med kortet redan nästa år.

På ID-kortet ska medborgarskap framgå. Det kan svenska medborgare då visa upp i stället för pass, om man utsätts för ”inre utlänningskontroll” i ett annat EU-land.

Bedömer RPS att sådana här nationella ID-kort kommer att behövas för resor även i Norden?

– Ja, säger Lars Karlsand.

Frågan är känslig eftersom den skjuter den nordiska passfriheten i sank. Tvärtemot de utfästelser som gjordes från regeringen  när förhandlingarna om en svenska anslutning till Schengensamarbetet inleddes för några år sedan.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta Nr 68 Februari 2001

Tillbaka eller Startsidan