Nya EU-regler kan ”spärra ut” svensk offentlighetsprincip
Dagen
innan EU-parlamentet
röstade fram nya öppenhetsregler i EU fick de 626 ledamöterna
ett brev från Europeiska Journalistfederation (EFJ). Budskabet
var: låt bli.
Uppgörelsen
om nya regler försvagar redan uppnådda rättigheter, skrev EFJ,
tillsammans med bland andra miljöorganisationernas paraplyorgan
EBB, och medborgarrättsgruppen Statewatch.
Uppmaningen
föll på hälleberget. En majoritet i det förberedande
utskottet hade veckan innan ställt sig bakom uppgörelsen.
Demokratiminister Britta Lejon hade kallat de nya reglerna för
en seger för medborgarnas Europa, och för demokratin.
Vilken
effekt uppgörelsen får står först klart när den har prövats
i praktiken. För regeringens tolkning talar att:
-
Reglerna
omfattar – i princip – alla EU- handlingar; även
dem utifrån.
-
Reglerna
ställer krav på register – om än med undantag.
-
Maskning
blir en påbjuden princip, alltså att delar av en handling
kan lämnas ut.
Tvetydigheterna
ovan beror dels
på att andra punkter drar åt motsatt håll, dels på att
EU-domstolen på vissa områden redan har etablerat den rättspraxis
som de nya reglerna ska säkra.
Som
exempel kallas maskning av dokument i EU-kommissionen numera för
”hautalisering” efter ett domstolsutslag till fördel för
den finska EU-parlamentarikern Heidi Hautala.
På
andra områden kan reglerna ses som försämringar
s
Förberedande handlingar skall inte lämnas ut om det
”allvarligt undergräver beslutsprocessen”, och om inte det
allmänna intresset för öppenhet överväger. Formuleringen är
oklar, men i dag finns ingen motsvarande fridlysning av
specifikt interna handlingar.
s
Katalogen över skäl till att neka insyn har utökats med
termen skydd för ”juridisk rådgivning”. Skydd av ”affärshemligheter”
har ersatts med det bredare begreppet ”affärsintressen”.
Men
huvudinvändningarna handlar om konflikten mellan EU-rätt och
nationell lag, och de extra undantagen för ”känsliga
handlingar”.
I
osäkra fall ska medlemsländerna framöver konsultera det
EU-organ som har upprättat en efterfrågad handling.
–
Institutionens svar blir rådgivande. Svenska myndigheter
beslutar självständigt enligt svensk rätt, sade
justitiedepartementets rättschef Olle Abrahamsson när uppgörelsen
låg klar. Fast då hade Sverige backat tre gånger.
Från
början ville regeringen att öppenhetsreglerna enbart skulle
riktas till EU:s institutioner och därför utformas som
”beslut”. Men det blev en ”förordning”; EU-lag som även
gäller för medlemsländerna. Så kopplades kravet om
konsultation till en hänvisning om att besluten ska tas i
enlighet med ”nationell lag”. Därefter ändrades
”nationell lag” till ”nationella arrangemang”. Till sist
försvann också den hänvisningen.
–
Man kan bara hoppas att svenska tjänstemän ger f-n i att vända
sig till Bryssel hela tiden, säger Journalistförbundets ordförande
Agneta Lindblom Hultén.
Ulf
Öberg, doktorand
i Europarätt och tidigare rättsekreterare vid EU-domstolen
menar att EU-reglernas företräde och speciallösningen för känsliga
handlingar är de allvarligaste aspekterna i sammanhanget
–
Tryckfrihetsförordningen behöver förvisso inte ändras
formellt. Men offentlighetsprincipen kan spärras ut. Den blir
inte tillämplig i enskilda fall om det skulle strida mot EG-rätten.
Offentlighetsprincipen påverkas i negativ riktning, utan att
regeringen uppnår ett verkligt genombrott för öppenhet i EU,
säger han.
Begreppet
känsliga handlingar föddes förra året då ministerrådets
beslöt att undanta militära dokument från öppenhet på
initiativ av generalsekreteraren Javier Solana. Sverige,
Holland, Finland och Danmark gick i varierande grad emot.
Känsliga
handlingar kan vara militära dokument, men också handlingar om
”allmän säkerhet”, om ekonomi, och om internationella
relationer. Den som upprättat en känslig handling bestämmer
själv om den kan lämnas ut, och om handlingen skall
registreras.
–
Det är en gåta för mig hur grunderna för den svenska
offentlighetsprincipen ska kunna förenas med de reglerna och
principerna, säger juristen Ulf Öberg.
Han
uppmanar riksdagens konstitutionsutskott att granska uppgörelsen
innan den definitivt antas av rådet.
Öppenhetsreglerna
godkändes av en bred majoritet i EU-parlamentet. Resultatet av
omröstningen blev 400 för, 85 mot och 12 nedlagda röster. De
allra flesta av de 22 svenska parlamentsledamöterna röstade för
förslaget, men fem röstade emot och en lade ner sin röst.
Vänsterpartisterna
och miljöpartisterna röstade mot bland annat därför att förslaget
inte garanterar EU:s respekt för Sveriges offentlighetsprincip.
–
Den här kompromissen är en stor besvikelse, på några områden
rent av sämre än den praxis som EU redan har, menade Jonas Sjöstedt
(v).
Staffan
Dahllöf
|