Nya EU-regler kan ”spärra ut” svensk offentlighetsprincip

Dagen innan EU-parlamentet röstade fram nya öppenhetsregler i EU fick de 626 ledamöterna ett brev från Europeiska Journalistfederation (EFJ). Budskabet var: låt bli.

Uppgörelsen om nya regler försvagar redan uppnådda rättigheter, skrev EFJ, tillsammans med bland andra miljöorganisationernas paraplyorgan EBB, och medborgarrättsgruppen Statewatch.

Uppmaningen föll på hälleberget. En majoritet i det förberedande utskottet hade veckan innan ställt sig bakom uppgörelsen. Demokratiminister Britta Lejon hade kallat de nya reglerna för en seger för medborgarnas Europa, och för demokratin.

Vilken effekt uppgörelsen får står först klart när den har prövats i praktiken. För regeringens tolkning talar att:

• Reglerna omfattar – i princip – alla EU- handlingar; även dem utifrån.
  

• Reglerna ställer krav på register – om än med undantag.
  

• Maskning blir en påbjuden princip, alltså att delar av en handling kan lämnas ut.

Tvetydigheterna ovan beror dels på att andra punkter drar åt motsatt håll, dels på att EU-domstolen på vissa områden redan har etablerat den rättspraxis som de nya reglerna ska säkra.

Som exempel kallas maskning av dokument i EU-kommissionen numera för ”hautalisering” efter ett domstolsutslag till fördel för den finska EU-parlamentarikern Heidi Hautala.

På andra områden kan reglerna ses som försämringar

s Förberedande handlingar skall inte lämnas ut om det ”allvarligt undergräver beslutsprocessen”, och om inte det allmänna intresset för öppenhet överväger. Formuleringen är oklar, men i dag finns ingen motsvarande fridlysning av specifikt interna handlingar.

s Katalogen över skäl till att neka insyn har utökats med termen skydd för ”juridisk rådgivning”. Skydd av ”affärshemligheter” har ersatts med det bredare begreppet ”affärsintressen”.

Men huvudinvändningarna handlar om konflikten mellan EU-rätt och nationell lag, och de extra undantagen för ”känsliga handlingar”.

I osäkra fall ska medlemsländerna framöver konsultera det EU-organ som har upprättat en efterfrågad handling.

– Institutionens svar blir rådgivande. Svenska myndigheter beslutar självständigt enligt svensk rätt, sade justitiedepartementets rättschef Olle Abrahamsson när uppgörelsen låg klar. Fast då hade Sverige backat tre gånger.

Från början ville regeringen att öppenhetsreglerna enbart skulle riktas till EU:s institutioner och därför utformas som ”beslut”. Men det blev en ”förordning”; EU-lag som även gäller för medlemsländerna. Så kopplades kravet om konsultation till en hänvisning om att besluten ska tas i enlighet med ”nationell lag”. Därefter ändrades ”nationell lag” till ”nationella arrangemang”. Till sist försvann också den hänvisningen.

– Man kan bara hoppas att svenska tjänstemän ger f-n i att vända sig till Bryssel hela tiden, säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom Hultén.

Ulf Öberg, doktorand i Europarätt och tidigare rättsekreterare vid EU-domstolen menar att EU-reglernas företräde och speciallösningen för känsliga handlingar är de allvarligaste aspekterna i sammanhanget

– Tryckfrihetsförordningen behöver förvisso inte ändras formellt. Men offentlighetsprincipen kan spärras ut. Den blir inte tillämplig i enskilda fall om det skulle strida mot EG-rätten. Offentlighetsprincipen påverkas i negativ riktning, utan att regeringen uppnår ett verkligt genombrott för öppenhet i EU, säger han.

Begreppet känsliga handlingar föddes förra året då ministerrådets beslöt att undanta militära dokument från öppenhet på initiativ av generalsekreteraren Javier Solana. Sverige, Holland, Finland och Danmark gick i varierande grad emot.

Känsliga handlingar kan vara militära dokument, men också handlingar om ”allmän säkerhet”, om ekonomi, och om internationella relationer. Den som upprättat en känslig handling bestämmer själv om den kan lämnas ut, och om handlingen skall registreras.

– Det är en gåta för mig hur grunderna för den svenska offentlighetsprincipen ska kunna förenas med de reglerna och principerna, säger juristen Ulf Öberg. 

Han uppmanar riksdagens konstitutionsutskott att granska uppgörelsen innan den  definitivt antas av rådet.

Öppenhetsreglerna godkändes av en bred majoritet i EU-parlamentet. Resultatet av omröstningen blev 400 för, 85 mot och 12 nedlagda röster. De allra flesta av de 22 svenska parlamentsledamöterna röstade för förslaget, men fem röstade emot och en lade ner sin röst.

Vänsterpartisterna och miljöpartisterna röstade mot bland annat därför att förslaget inte garanterar EU:s respekt för Sveriges offentlighetsprincip.

– Den här kompromissen är en stor besvikelse, på några områden rent av sämre än den praxis som EU redan har, menade Jonas Sjöstedt (v).

Staffan Dahllöf