På miljöområdet blev Göteborgs- toppmötet i juni ett misslyckande. Toppmötets slutsatser om hållbar utveckling blev betydligt vagare 
och försiktigare än vad EU- 

På toppmötet i Stockholm i mars antogs en rad dokument om sysselsättning, ekonomisk politik och offentliga finanser. Mycket i den politik som aviseras måste nog vara svårsmält för många av Göran Perssons väljare. I riktlinjerna för den ekonomiska politiken betonas behovet av förändringar av regler och institutioner på arbetsmarknaden. Det krävs återhållsamma löneökningar och mer flexibilitet i lönerna. Den yrkesmässiga och geografiska rörligheten måste öka. Regler på arbetsmarknaden som "hindrar sysselsättning" måste bort, med vilket ofta menas försämrad arbetsrätt. I rapporten om de offentliga finansernas roll för sysselsättning och tillväxt uppmanas medlemsländerna att skynda på med att förändra skatte- och socialförsäkringssystemen. Speciellt arbetslösa i låglöneyrken måste få "ökade incitament" för att ta ett arbete.

Att binda upp EU vid en preciserad tidtabell för utvidgningen var Sveriges främsta mål med toppmötet i Göteborg. Det misslyckades. Göran Persson fick nöja sig med något justerade formuleringar. De säger att medlemskapsförhandlingarna med de bäst förberedda av de tolv kandidatländerna ska avslutas nästa år, så att dessa länder ska kunna delta i valet till EU-parlamentet i juni 2004. Något bindande datum blev det däremot inte., vilket var Sveriges ursprungliga mål. Göran Persson säger sig likafullt vara nöjd. Men nöjda är också de länder som inte vill spika något datum för utvidgningen - främst Tyskland och Frankrike.

Regeringens främsta ambition med ordförandeskapet var att göra svenska folket mer positiva till EU. Inför starten i januari sade utrikesminister Anna Lindh att hon hoppades på en mer engagerad och entusiastisk svensk EU-opinion.

Regeringen satsade stort på att popularisera EU. Gratisbroschyrer, tidningsannonser och reklammaterial vräktes över svenska folket. Och de 80 mötena spreds ut på 44 olika orter över hela landet. Notan på 835 miljoner kronor blev också den dyraste någonsin för ett ordförandeskap.

Även denna charmoffensiv misslyckades. I själva verket har svenskarna blivit mer negativa till EU-medlemskapet under ordförandeskapet. Det visar EU-kommissionens Eurobarometer. Undersökningen, som omfattar samtliga 15 EU-länder, genomfördes i april och maj.

Omkring 1.000 svenskar fick svara på frågan om EU-medlemskapet är "en bra sak" eller " en dålig sak". "Dålig" svarade 37 procent, en ökning med fyra procentenheter jämfört med i höstas. "Bra". svarade 33, en minskning med en procentenhet. Det är framförallt personer som tidigare inte tyckt någotdera, som nu bestämt sig för att se negativt på EU.

- Om det fanns förväntningar på att EU-ordförandeskapet skulle göra svenskarna mer positiva till EU s var de grundade i politiskt önsketänkande., säger Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Det av Anna Lindh efterlysta engagemanget kan man dock inte klaga på. Men det blev kanske inte som hon och Göran Persson hade tänkt sig. Varhelst EU:s maktelit kommit på besök - Umeå, Lund, Uppsala, Örebro, Stockholm, Östersund, Karlskrona, Södertälje, Växjö, Malmö, Jönköping,, Halmstad,, Västerås, Nyköping, Visby, Göteborg etc etc - möttes de av demonstrationer och andra protestaktioner. Inte sedan 1994 har EU-motståndet varit så synligt, levande och mäktigt. Vid det avslutande toppmötet i Göteborg samlades 16.000 personer till den största anti-EU-demonstrationen som någonsin genomförts i Sverige, ja, förmodligen i något EU-land.

- Vår ambition var att under tippmötet manifestera den folkliga opinionen mot EU på ett fredligt sätt och det lyckades vi med över förväntan., säger Ingela Mårtensson, förste vice ordförande i Folkrörelsen Nej till EU och en av organisationerna bakom den mäktiga demonstrationen i Göteborg.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta Nr 71 September 2001