| handelsutbyte
och på många andra områden. Men om vi inte kan
skapa amerikansk förståelse för våra ståndpunkter får EU ta ledningen på egen hand, sade
Mogens Lykketoft. Strax innan hade han radat upp en
rad frågor som han menar politiskt skiljer EU och USA
åt: -
Vi vill ha en reglerad, och inte en ohämmad, marknad.
Vi är emot dödsstraff. Vi vill inte att medborgarna
ska gå omkring med vapen.
-
Till skillnad från USA försvarar vi Kyotoavtalet,
ABM-avtalet om kärnvapenmissiler, ett förbud mot
landminor, och ett protokoll mot biologiska
vapen.
Anförandet
var annonserat som ett linjetal, och som ett första
samlat bud på dansk EU-politik efter
folkomröstningen om EMU i september förra året.
Enligt egen uppgift hade utrikesministern förberett
talet sedan han tillträdde sin nya post vid
årsskiftet. Mogens Lykketoft var då finansminister.
Markeringarna mot USA följdes av en betoning av EU:s
utvidgning, en huvudfråga för Danmark som EU:s
ordförandeland hösten 2002.
-
Hopp om EU-medlemskap är den bästa och kanske också
den enda försäkringen mot etniska utrensningar och
nya flyktingströmmar, sade den danska ministern.
Mer
konkret var målet att de 12 länderna som i dag
förhandlar om medlemskap, så skulle 10 av dem kunna
vara medlemmar om tre år. Underförstått: Alla utom
Bulgarien och Rumänien.
Polen blev
uttryckligen nämnt som ett centralt land i
utvidgnings- processen.
-
Men utvidgning ställer krav på en avveckling av EU:s
jordbrukspolitik - de sista resterna av planekonomin i
Europa. På sikt måste vi ha lågt mera marknad, och
långt färre bidrag, sade Mogens Lykketoft.
Fast hur
ser EU:s framtid ut efter de kaotiska förhandlingarna
i Nice förra året? Vilen kurs lägger den danska
regeringen efter befolkningens nej till EMU samma år?
Osäkerheten
kring de frågorna hade trissat up förväntningarna i
danska medier inför Lykketofts tal. Hans svar var
att, jo det behövs ytterligare ändringar av EU:s
fördrag vid nästa revision år 2004.
Men EU ska
förbli en "federation av nationalstater".
Ministerrådet ska fortsatt vara maktens centrum.
EU-parlamentet bör inte ges nya befogenheter.
- Parlamentet
har inte i befolkningen ögon uppnått någon större
legitimitet. Jag tror inte att vi under en
överskådlig framtid får skapat den omtalade
europeiska offentligheten, sade Mogens Lykketoft.
Däremot
kan regeringscheferna behöva träffas oftare, och
under mindre dramatiska former än i dag, till exempel
varannan månad i Bryssel.
En signal
till den danska debatten var att EU måste fatta fler
beslut med majoritetsomröstning och ha färre
områden där enskilda medlemsländer kan blockera med
veto.
-
Beslutseffektivitet blir en allt vitigare fråga,
enligt Mogens Lykketoft.
Fast det
beskedet lär inte gjuta olja på debattvågorna i
Danmark:
- Jag hörde ingen som helst reflexion över
bristen på folkligt stöd för hela projektet.
Tvärtom vill han centralisera ännu fler områden
till Bryssel. Mer elitistiskt kan det nästan inte
bli, sade Aaen, företrädare för det EU-kritiska
partiet Enhedslisten, efter anförandet.
Charlotte
Antonsen från det EU-vänliga liberala Venstre var
heller inte beredd att applådera talet, fast från
motsatta utgångspunkten.
- När man som Lykketoft talar om
"utryckningsstyrka" och inte om EU-försvar
så menar jag att man fortfarande sticker huvudet i
sanden, sade hon.
STAFFAN
DAHLLÖF
Kritiska EU-fakta Nr 72 December
2001
|
