I faktabroschyren "Kort om EU" som gavs ut av Sekretariatet för Europa information vid utrikesdepartementet står det till exempel att 
"Ett beslut om att ta bort undan­taget eller förlänga det måste fattas med enhällighet i ministerrådet, det vill säga att alla länder måste vara överens. Det gör att Sverige får ett avgörande inflytan­de över frågan." 

I dag vet vi hur det blev. Gränsreglerna har övergivits och från den 1 juli 2004 får varje enskild resenär ta in 110 liter öl, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 10 liter sprit, det vill säga totalt 230 liter alkoholdrycker (vilket motsvarar flera gånger den genomsnittliga årskonsum­tionen i ett land). Regeringen accepterar det som skett och ser ingen mening i att driva frågan vidare till EU-domstolen.

En övergång till de införselregler som gäller inom EU innebär naturligtvis svårigheter för Sverige att hålla alkoholskatten på en konsumtions- hämmande nivå. Om denna utveckling mot allt lägre alkoholskatter tillåts fortsätta, kan vi få uppleva kraftiga prissänkningar på alkoholdrycker. Då kommer också konsumtionen, och därmed skadorna, att öka.

Det finns ett otvetydigt matematiskt samband mellan konsumtion och död­lighet i skrumplever, cirros. Fransmän dricker dubbelt så mycket som svenskar. Där är dödligheten i levercirros 16 per 100.000 invånare mot 8 i Sverige. Cir­ros är i sin tur rakt relaterat till andra al­koholskador.

Förutom det sociala och mänskliga Iidande en ökad alkoholkonsumtion orsakar, kommer också en redan hårt belas­tad sjukvård att drabbas.

I Sverige anses en sängplats av fem på sjukhusen upptas av en person med al­koholrelaterade skador. I Frankrike med en konsumtion av 14 liter per år visar motsvarande beräkning på en sängplats av två.

Och samtidigt som offentliga sektorns utgifter kommer att öka, kommer offentliga sektorns intäkter att minska. I dag får staten in 4,7 miljarder i skatteintäkter på spri­ten, 2004 förväntas staten bara få in 2,7 miljarder kronor enligt finansdeparte­mentet. Inräknat förlorade momsintäkter skulle det betyda hela tre miljarder mindre i statskassan.

De som tjänar på de sänkta alkoholskatterna är alkoholindustrin, vars försäljning och vinster kommer att öka. De som förlorar blir de många människor som får stå ut med ännu mer våld, ska­dor, olyckor och sjukdomar med alkoholen som gemensam nämnare.

GÖSTA TORSTENSSON

Kritiska EU-fakta Nr 73 Februari 2002