EU kräver att u-länderna privatiserar 
offentliga sektorn
EU är nu i full färd med att köra upp världens fattiga länder mot väggen. Det framgår av ett hemligt dokument som läckte ut från Bryssel i mitten av april. På tusen sidor dras strategin upp för att öppna u-länderna för den rika världens företag och tvinga dem att privatisera strategiska områden som vatten, energiförsörjning, bankväsende, post och tele.


Bild: Lars-Erik Håkansson

Målet är en fullskalig och världsomfattande privatisering av den offentliga sektorn i alla länden Det är det pris u-länderna ska betala för att Europa släpper sina tullar på jordbruksprodukter.

Dokumentet är ett led i de förhandlingar som man drog upp riktlinjerna för i Qatar i november förra året. Medan 140 länder förhandlade om WTO:s framtid finkammade "the back-room boys" (Guardian 17 april) de fattiga ländernas ekonomier för att hitta nya marknader för sina företag.

Det WTO-avtal som gäller tjänstesektorn, GATS (General agreement on trade in services) såldes till u-länderna som ett flexibelt avtal där varje land hade rätt till reservationer mot en del privatiseringar. Vidare gjordes vissa undantag för vatten, energi och postväsende. Det var i den andan man beslöt sig för att fortsätta förhandlingarna och första deadline sattes till 30 juni. Då ska WTO-medlemmarna ha formulerat sina krav på de andra medlemmarna.

Från hela världen kommer nu bestörta reaktioner över EU-kommissionens krav att undantagen ska slopas.

"Det besannar våra värsta farhågor", säger Clare Joy från den engelska organisationen World Development Movement. "Det finns inga bevis för att avreglering av vattendistributionen gynnar de fattiga."

EU-kommissionen kräver till exempel att Egypten, ett land som ofta lider av allvarlig vattenbrist, ska öppna hela denna sektor för utländska företag. Samma krav ställer man på Indien.

"Kraven står i konflikt med den indiska konstitutionen", säger Benny Kuruvilla, som representerar den indiska organisationen Equations. "Vatten är exempel på en resurs som ska användas i det allmännas intresse."

Malaysia måste ta bort sina krav på att de utländska investeringarna begränsas till 51 procent i försäkringssektorn. Och generellt kräver EU att u-länderna slopar de villkor som syftar till att utröna utländska investeringars sociala eller miljömässiga konsekvensen Katalogen kan göras lång över krav på tillträden till mobilmarknader, finansiella tjänster och energi.

En rad organisationer, också svenska, har krävt besked av sina regeringar om dessa dokument men hela tiden fått nej. Avtalen berör inte bara u-länderna. Principen är ju att alla offentliga monopol ska avskaffas och i England krävde 262 parlamentsledamöter förra året en utredning av konsekvenserna. Någon sådan har inte skett.

Den svenska regeringen har blivit känd som en extremt liberal förespråkare av global avreglering och frågan är hur man kommer att ställa sig i mars nästa år ifall andra länder begär att till exempel privata vårdföretag ska få tillträde till den svenska sjukvården. Det är nämligen då man ska svara på de krav som framförs inom WTO.

Gunnar Ohrlander

Kritiska EU-fakta nr 75 Juni 2002

Tillbaka eller Startsidan