|
Under denna konferens ska det avgöras om EU ska få en överstatlig
konstitution eller om EU skall bibehålla son nuvarande karaktär av mellanstatligt
samarbete med starka överstatliga drag, som regleras i ett antal fördrag. Det senare
är statminister Göran Persson och den svenska regeringens nuvarande hållning.
HITTILLS HAR VI
från regeringen, EU2004-kommittén eller andra aktörer inte sett mycket av EU:s
framtidsdebatt. Detta är anmärkningsvärt eftersom regeringen har givit EU2004-kommittén
i uppdrag att ”uppmuntra en bred, öppen och förutsättningslös debatt om EU:s
utveckling” med ett brett deltagande från t.ex. ” riksdagen, den politiska sfären,
näringsliv, universitetsvärlden, representanter från det civila samhället etc”.
Nu är det kanske inte så underligt varför regeringen blundar
och ligger lågt med EU:s framtidsfrågor. Regeringen har säkert liksom DN:s ledarsida
insett att ”det stora EU-konventet är ett försök att slå blå dunster i ögonen på
oss EU-medborgare. Det kan därför få rakt motsatt verkan mot vad tillskyndarna tänkt
sig”.
DET GÄLLER FÖR
regeringen att behandla framtidsfrågorna med en viss försiktighet. Regeringens representant i
konventet, vicestatsminister Lena Hjelm-Wallén, försöker därför på DN-debatt i våras
delvis blanda bort korten genom att föra fram sekundära frågor som den gemensamma
jordbrukspolitiken, asyl- och migrationspolitiken, det rättsliga samarbetet och öppenheten
som de svenska frågorna. Och så som Hjelm-Wallén formulerar dessa frågor framgår
det att hon inte säger nej till ytterligare överstatliga inslag på bekostnad av
nationell självständighet och kontroll.
DÄREMOT VILL regeringen och Hjelm-Wallén tona ned debatten om de grundläggande
institutionella framtidsfrågorna, en debatt som skulle visa på ihåligheten i hela det
överstatliga EUprojektet. ”Vi vill varna för att förenkla debatten om fördragen
till att handla om huruvida man är för eller emot en konstitution. Det finns en risk
att både krafter som verkar i federalistisk riktning och de som motsätter sig
EU-samarbetet som sådant kommer att föra en sådan debatt. Faktum är att EU redan
idag i praktiken har en konstitution genom sina fördrag. Frågan är istället om och
hur fördragen behöver förändras för att förbättra demokratin, överskådligheten
och effektiviteten”, skriver hon.
För att kunna fortsätta vara en del av EU-etablissemanget ser
regeringen mer eller mindre EU:s framtidsutveckling som en simpel uppgift att förenkla
existerande EU-fördrag. Därmed döljer för svenska folket EU- konventets och
EU-etablissemangets långtgående ambitioner att göra EU till en fullgången federal
stat.
TILL EXEMPEL HAR EU-parlamentet i en rapport om kompetens- fördelningen förordat
en federal lösning. ”Den nya texten måste skrivas i samma anda som en riktig författning.
Ett traktat skrivs för diplomater, men en författning är till för folket”, sade
Alain Lamassoure, ordförande för parlamentsgruppen i kompetensfördelningsfrågor, i
en debatt i maj.
Den ekonomiska
styrning genom EMU är också en del av framtids- diskussionen, vilket sannolikt är ett
viktigt skäl till att regeringenligger lågt.
För om Sverige
går med i EMU, så vill t.ex. EU:s valutakommissionär Pedro Solbes att euroländerna
själva utan hörande av övriga EU-länder ska fåförfattningsmässig rätt att bestämma
sina egna ekonomisk finansiella angelägenheter.
Samtidigt har
EU-kommissionens ordförande Romano Prodii en skrivelse till EU-konventet förklarat att
kommissionen ska ges befogenhet att påverka de nationella regeringarna budget i mycket
högre grad. Den enhetliga valutan kräver detta, enligt kommissionens skrivelse.
JAN-ERIK GUSTAFSSON
Kritiska
EU-fakta nr 76
Augusti 2002
|
