Just nu finns två vilande grundlagsförändringar, som innebär att det ska bli lättare för riksdagen att överlåta makt till Europeiska unionen, EU. Det skandalösa är att detta knappast alls diskuterades i valrörelsen.

Förändringarna gäller två punkter i Regeringsformen. För de första kan regeringen – om förändringarna fastställs av den tillträdande riksdagen senare i höst – i fortsättningen göra överenskommelser inom EU utan att riksdagen behöver höras eller godkänna det slutliga förslaget. För det andra kan riksdagen i fortsättningen i ett enda beslut, om än med tre fjärdedelars majoritet, överlåt beslutanderätt till EU i alla frågor, bortsett från ”principerna för statsskicket”. 

DET ÄR INGET märkvärdigt med detta, hävdar förespråkarna, det handlar bara om att göra EU effektivare. Statsminister Persson menar att det är ingen fara, det finns ju en stoppkloss, riksdagen kan ju alltid säga nej. Jojo, men han berättar inte att makt som en gång i hastigt mod överlåtits av riksdagen till EU aldrig kan återkallas. 

Följden av grundlagsändringarna blir att Sverige lättare kan omvandlas från självständig nation till delstat i ett framtida Europas förenta stater. Det verkar som om man förändringarna innan svenska folket har tagit ställning till EMU och fullt ut förstått att starka krafter agerar för att EU ska utvecklas till en europeisk motsvarighet till USA, där Sverige reduceras till en delstat. 

Att inte grundlagsförändringarna diskuterades i valrörelsen är ingenting mindre än en demokratisk skandal. Tyvärr har jag en känsla av att många av de folkvalda som den 13 juni, dagen före riksdagens högtidliga avslutning, tryckte på ja-knappen till förändringarna inte har riktigt klart för sig vad de egentligen röstade ja till. Risken är uppenbar för att många som senare i höst kommer att rösta ja igen inte heller har funderat över vad deras ställningstagande egentligen innebär. 

JAG KOMMER ATT rösta nej till grundlagsförändringarna. Det är oacceptabelt att utan bred debatt förändra grundlagen så att riksdagen kan göra sig själv maktlös. Om så sker riskerar regeringsformens högtidliga inledningsord om att ”all offentlig makt utgår från folket” förlora sin innebörd fortare än vi kanske anar när makten flyttar till Bryssel. Det vill jag inte medverka till. 

HÅKAN LARSSON 
riksdagsledamot för centerpartiet i Jämtlands län 

Kritiska EU-fakta nr 77 Oktober 2002