Tyskland och Frankrike vill göra EU till federalistisk superstat
I SKUGGAN AV slutförhandlingarna om EU:s geografiska utvidgning slipar Tyskland och Frankrike på planer som kan förvandla unionen till en federalistisk superstat. 

Gerhard Schröder och Jacques Chirac är överens om en rad kontroversiella förslag: 

• EU:s gemensamma polisstyrka Europol ska få större befogenheter och i framtiden även få genomföra operationer på medlemsstaternas territorier. I dag fungerar polisenheten i Haag främst som ett informations- och analyskontor. 

• EU:s säkerhetspolitiska samarbete ska utvecklas till en regelrätt försvarsunion, där de EU-stater som vill ska kunna delta. 

• EU ska samordna sina skatter. De enskilda medlemsländernas veto mot beslut om moms och bolagsskatter ska bort. 

• EU ska i framtiden ledas av en "superpresident" som styr både EU-kommissionen och ministerrådet. 

DET ÄR INTE BARA Tyskland och Frankrike, utan också andra tunga aktörer som lagt fram förslag om hur makten ska fördelas och hur beslut ska fattas inom unionen i framtiden. 

I slutet av oktober presenterade det så kallade EU-konventets ordförande, den förre franske presidenten Valery Giscard d’Estaing, ett första utkast till det förslag som konventets 105 delegater ska lägga fram för EU:s stats- och regeringschefer i juni 2003. 

 Giscard d’Estaings dokument som försiktigtvis kallas ett "preliminärt utkast till konstitutionellt fördrag", siktar till att skapa en europeisk federation efter modell från USA. De nuvarande snåriga fördragstexterna ska skrivas om till en konstitution, dvs. grundlag, för EU som föreslås byta namn till Europas förenta stater. 

Utkastet skisserar en uppdelning mellan två delar i EU-fördragen: de grundläggande konstitutionella principerna och de detaljerade bestämmelserna för hur principerna ska tillämpas. 

Några centrala förslag är: Europeiska rådet (EU:s toppmöten) förstärks och kan få en vald president. En kongress kan inrättas bestående av både EU-parlamentariker och ledamöter från de nationella parlamenten. Finansieringen av EU kan förändras genom exempelvis en EU-skatt. Möjlighet till frivilligt utträde ur EU ska regleras. 

I BÖRJAN AV DECEMBER presenterade EU-kommissionens ordförande Romano Prodi-kommissionens andra och viktigaste bidrag till diskussionen om EU:s framtid för EU-konventet. Mycket överensstämmer med de tankar som Tyskland fört fram. 

Bland annat föreslås att EU-kommissionens ordförande ska väljas av EU-parlamentet, för att, som det heter, öka det demokratiska inflytandet i unionen. Resten av kommissionen föreslås väljas av rådet, och i slutändan ska hela kommissionen godkännas av EU-parlamentet. 

PRODI VILL OCKSÅ minska medlemsländernas vetorätt i olika frågor genom att fler frågor avgörs med majoritetsbeslut. För att rådet ska kunna fatta beslut ska det krävas att en majoritet av medlemsländerna röstar för förslaget, och att denna majoritet i sin tur representerar en merpart av befolkningen i EU (dubbel majoritet). 

Kommissionen vill även stärka EU-parlamentets roll i lagstiftnings- och budgetfrågor. I alla frågor, även rättsliga och inrikes, ska besluta fattas av rådet och  parlamentet tillsammans. 

Prodi vill behålla dagens system där medlemsländerna turas om att leda unionen arbete sex månader i taget, så kallat rullande ordförandeskap. Till skillnad från bland andra Frankrike, Spanien och Storbritannien avvisar han dock alla tankar på en EUpresident.  

KOMMISSIONENS FÖRSLAG rymmer också en ny roll som ”utrikesminister”, en sammanslagning av de uppgifter som nu delas mellan EU:s nuvarande talesman i utrikesfrågor, Javier Solana, och utrikeskommissionären Chris Patten. 

Den nye ”utrikesministern” ska verka i kommissionen med ett eget sekretariat under sig, och svara inför både EU-ländernas regeringar och EU-kommissionens ordförande. 

Nästan ingenting i de tunga EU-aktörernas utspel den senaste tiden är goda nyheter för Göran Persson och den svenska regeringen. Försvars- och skatteförslagen går på tvärs mot vad Sverige officiellt vill, och det franska förslaget om en ”superpresident” liksom Prodis förslag om en till kommissionen knuten ”EU-utrikesminister”, strider mot Perssons mer modesta förslag om en EU-president med ansvar för utrikespolitiken.  

GÖRAN PERSSON MENAR säkert allvar med sin kritiska hållning till den pågående federaliseringen av EU. Men det räcker inte med ord. Om Persson vore konsekvent borde Sverige lägga" förslag som flyttar tillbaka makten till medlemsstaterna. Men, som så ofta i EU-sammanhang, säger regeringen en sak och handlar tvärtom. 

Lena Hjelm-Wallen, regeringens representant i EU:s framtidskonvent, säger att Sverige "har två mål med den förestående omskrivningen av EU-fördragen. 

– För det första ska vi få en grundlag som gör EU begripligare och försöka få bort krånglet. 

– För det andra måste vi ha större effektivitet i ett EU med 25 medlemmar. Det betyder mer beslut med majoritet.

GÖSTA TORSTENSSON 
KRITISKA EU-FAKTA Nr  78 December 2002