Gemensamt
försvar på EU:s dagordning
EU:S
FRAMTIDSKONVENT,
som ska lägga
grunden för en regerings- konferens om
unionens framtid, diskuterar
bland annat försvarsfrågor.
Nyligen
lade konventets arbetsgrupp för
försvarspolitik fram sitt
utkast till rapport, som innehåller nya
uppgifter för EU:s säkerhetspolitik, besluts-
former och vapenutveckling.
I utkastet nämns
en särskild ”europeisk försvarszon” mellan medlemsländerna.
Krav ställs också på nära
försvarspolitiskt samarbete och
konvergens för medlemsländernas försvarsutgifter,
materielanskaffning och
utryckningsstyrkor.
FÖRSLAGET
FÅR ÖKAD tyngd
genom att de franska och tyska regeringarna gemensamt gjort ett
utspel om ”solidarisk och gemensam säkerhet”. Det handlar om
gemensamma styrkor och löften om att försvara varandra mot militära
angrepp. En mindre grupp länder ska enklare få gå
före under EU-flagg med nya uppgifter på det militära området.
EU behöver dessutom en samordnad vapenpolitik och ett försvarsmaterielverk,
skriver de tyska och franska utrikesministrarna.
Ordföranden
i konventets försvarspolitiska EU-kommissionären Michel
Barnier går in för den fransk-tyska linjen. Han säger att EU-länderna
borde ha ”ett åtagande om ömsesidig solidaritet och skydd”.
Eftersom
fler EU-länder är emot förslaget vill Barnier införa ”olika
hastigeter”, som med valutaunionen EMU. Vissa går in, medan de
som avstår eller inte uppfyller kraven står utanför och blir
utan inflytande.
DET
HÅRDASTE MOTSTÅNDET kommer
från Storbritannien. Den brittiska regeringen är emot ”att
EU:s aktiviteter utökas med gemensamt försvar”. För
Storbritannien är det viktigaste att behålla USA:s engagemang för
Nato. Då får inte EU framstå som ett konkurrerande organ.
När
EU ingriper i konflikter ska unionen i stället utnyttja Natos
resurser, enligt det avtal som förhandlats fram men ännu inte
undertecknats mellan EU och Nato.
De
militärt alliansfria länder Sverige och Finland delar britternas
uppfattning och är emot att försvarsgarantier förs in i EU.
–
Flera länder kommer att säga nej till det, säger
utrikesminister Anna Lindh till SvD.
Det
är möjligt, men hindrar Gemensamt
försvar på EU:s dagordning vapensamarbete,
att EU:s krisstyrka ska bekämpa terrorism, eller att EU:s militärstab
i Bryssel får ökade befogenheter.
I
Frankrikes och Tysklands gemensamma förslag om en ”europeisk försvars-
och säkerhetsunion”, talas det om att öka det militära
samarbetet, bland annat för terroristbekämpning.
Den
svenska regeringen ser inget problem i att låta svensk militär
delta i så kallad terroristbekämpning utanför Sverige. Inte så
länge det är ett frivilligt åtagande. Tvärtom är det
”naturligtmatt visa solidaritet med resten av Europa”, enligt
tidigare vice statsministern Lena Hjelm- Wallen, som företräder
regeringen i EU:s framtidskonvent.
SOM
LAGEN NU är
skriven får svensk militär inte användas till civila ändamål.
Att bekämpa terrorism är en civil (dvs. polisiär) uppgift.
Regeringen har dock tillsatt en utredning som väntas föreslå
att lagen ändras.
–
Om vi får möjlighet att använda militären för katastrofbekämpning
på svensk mark så skulle det kännas konstigt om vi inte också
fick använda dem utanför våra gränser för att bistå ett
annat EU-land, säger Lena Hjelm-Wallen till DN.
GÖSTA
TORSTENSSON
KRITISKA
EU-FAKTA Nr 78 December 2002
|