Gemensamt försvar på EU:s dagordning

EU:S FRAMTIDSKONVENT, som ska lägga grunden för en regerings- konferens om unionens framtid, diskuterar bland annat försvarsfrågor.

 Nyligen lade konventets arbetsgrupp för försvarspolitik fram sitt utkast till rapport, som innehåller nya uppgifter för EU:s säkerhetspolitik, besluts- former och vapenutveckling. I utkastet nämns en särskild ”europeisk försvarszon” mellan medlemsländerna. Krav ställs också på nära försvarspolitiskt samarbete och konvergens för medlemsländernas försvarsutgifter, materielanskaffning och utryckningsstyrkor. 

FÖRSLAGET FÅR ÖKAD tyngd genom att de franska och tyska regeringarna gemensamt gjort ett utspel om ”solidarisk och gemensam säkerhet”. Det handlar om gemensamma styrkor och löften om att försvara varandra mot militära angrepp. En mindre grupp länder ska enklare få gå före under EU-flagg med nya uppgifter på det militära området. EU behöver dessutom en samordnad vapenpolitik och ett försvarsmaterielverk, skriver de tyska och franska utrikesministrarna.

Ordföranden i konventets försvarspolitiska EU-kommissionären Michel  Barnier går in för den fransk-tyska linjen. Han säger att EU-länderna borde ha ”ett åtagande om ömsesidig solidaritet och skydd”. 

Eftersom fler EU-länder är emot förslaget vill Barnier införa ”olika hastigeter”, som med valutaunionen EMU. Vissa går in, medan de som avstår eller inte uppfyller kraven står utanför och blir utan inflytande.

DET HÅRDASTE MOTSTÅNDET kommer från Storbritannien. Den brittiska regeringen är emot ”att  EU:s aktiviteter utökas med gemensamt försvar”. För Storbritannien är det viktigaste att behålla USA:s engagemang för Nato. Då får inte EU framstå som ett konkurrerande organ. 

När EU ingriper i konflikter ska unionen i stället utnyttja Natos resurser, enligt det avtal som förhandlats fram men ännu inte undertecknats mellan EU och Nato. 

De militärt alliansfria länder Sverige och Finland delar britternas uppfattning och är emot att försvarsgarantier förs in i EU. 

– Flera länder kommer att säga nej till det, säger utrikesminister Anna Lindh till SvD. 

Det är möjligt, men hindrar Gemensamt försvar på EU:s dagordning vapensamarbete, att EU:s krisstyrka ska bekämpa terrorism, eller att EU:s militärstab i Bryssel får ökade befogenheter. 

I Frankrikes och Tysklands gemensamma förslag om en ”europeisk försvars- och säkerhetsunion”, talas det om att öka det militära samarbetet, bland annat för terroristbekämpning. 

Den svenska regeringen ser inget problem i att låta svensk militär delta i så kallad terroristbekämpning utanför Sverige. Inte så länge det är ett frivilligt åtagande. Tvärtom är det ”naturligtmatt visa solidaritet med resten av Europa”, enligt tidigare vice statsministern Lena Hjelm- Wallen, som företräder regeringen i EU:s framtidskonvent. 

SOM LAGEN NU är skriven får svensk militär inte användas till civila ändamål. Att bekämpa terrorism är en civil (dvs. polisiär) uppgift. Regeringen har dock tillsatt en utredning som väntas föreslå att lagen ändras. 

– Om vi får möjlighet att använda militären för katastrofbekämpning på svensk mark så skulle det kännas konstigt om vi inte också fick använda dem utanför våra gränser för att bistå ett annat EU-land, säger Lena Hjelm-Wallen till DN.

GÖSTA TORSTENSSON

KRITISKA EU-FAKTA Nr  78 December 2002