Stig Malm, före detta ordförande i LO:
Jag kommer att rösta nej till EMU

JAG LYSSNAR OFTA på radio, för det mesta på program 1, och inte sällan på det utmärkta programmet Studio ett. Fördelen med att lyssna på radio är att man kan göra andra nyttigheter samtidigt, laga mat till exempel. 

För ett tag sedan hade Studio ett bjudit in ett antal representanter för olika partier, näringsliv och fackföreningsrörelsen, alla med det gemensamt att de förespråkade ett medlemskap i EMU inför den stundande folkomröstningen. Helt utan att någon blev motsagd fick de i full frihet framföra sina "bästa" argument för att rösta ja i folkomröstningen. 

JAG SKALL INTE redovisa deras argument för deras egen skull – men nivån var pinsamt låg, det kan jag försäkra. Om inte nivån höjs går vi mot ett solklart nej! Som konsumentupplysning vill jag tala om att jag för min egen del kommer att rösta nej. 

Åter till Studio ett, som en slags domare för övningen hade man kallat in den utomordentligt skicklige politiske reportern Björn Elmbrant. Det måste medges att Elmbrant inte hade någon lätt uppgift när han på studioreporterns uppmaning skulle utse de bästa argumenten för att rösta ja. Efter en stunds betänketid, vilket i radio är lång tid, kom Elmbrant fram till att Metallordföranden Göran Johnssons argument var det bästa. Något mer bra förslag fanns tydligen inte. 

Vad hade då Göran Johnsson för bra argument? Jo, han menade att om man väl är medlem i EU, så är det självklart att man också ska vara med i EMU. Det är lika självklart som att vara medlem i facket och inte bara i a-kassan, enligt Johnsson.

 Av detta förstår ni säkert nivån på övriga argument! 

Det kan ibland vara bra att kliva upp ur den svenska ankdammen och vidga vyerna till EU-nivå. 

FÖR GÖRAN JOHNSSONS och andras information skulle jag vilja berätta att det inom EMU-området bara finns två länder som har ett likartat system som vi har i Sverige, när det gäller kopplingen mellan facket och a-kassan, nämligen Finland och Belgien. 

I övriga EMU-länder är a-kassan och det fackliga medlemskapet skilda från varandra. I Frankrike omfattas så gott som samtliga anställda av arbetslöshetsförsäkringen, medan endast sju procent är medlemmar i facket! 

Vad som är det bästa argumentet i Sverige är knappast användbart i resten av Europa, och tänk, hemska tanke, att ett medlemskap i EMU kan innebära en harmonisering också på detta område!

STIG MALM

KRITISKA EU-FAKTA Nr  78 December 2002